med anledning av prop. 1987/88:95 om datapolitik för statsförvaltningen

Motion 1987/88:Fi14 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Fil4

av Lars Werner m. fl. (vpk)

med anledning av prop. 1987/88:95 om datapolitik
för statsförvaltningen

Datapolitiken inom statsförvaltningen var från början starkt ensidig och
inriktad på förvaltningsledningarnas intressen. Man bortsåg från många av
de komplicerade sidor och konsekvenser datoriseringen innebär.

Proposition 1987/88:95 innebär ett mångsidigare och mer nyanserat sätt att
närma sig frågan. Dock saknas alltjämt en del viktiga aspekter, av vilka vi här
berör några.

Ett stort problem har hela tiden varit förhållandet till offentlighetsprincipens
materiella krav. Läget är här otillfredsställande. Då förslag i denna del
sagts skall komma senare i vår, avstår vi från vidare behandling av denna
aspekt. Vi vill dock betona vikten av att kommande regler stärker offentlighetsprincipens
auktoritet, och inte som nu vållar restriktioner, oklarheter
och godtycke.

Två grundläggande aspekter har synts oss särskilt böra betonas, när man
söker se den framtida bilden av datorisering i såväl statlig som annan offentlig
förvaltning.

Den ena är förhållandet till arbetsdelningen. Nyare tiders produktionsorganisation
och teknik har haft ett genomgående kännetecken: fragmentiseringen
av det mänskliga arbetet. Fragmentiseringen är i sin tur en tungt
vägande praktisk faktor i uppkomst och befästande av klasskillnader och
social diskriminering, liksom könsrelaterade mönster, ensidiga arbetsmiljöer
och orättvis lönespridning. Datoriseringen kan i sämsta fall ta sig uttryck som
befäster och fördjupar sådana mönster.

Den bär emellertid också på helt andra möjligheter. I kombination med en
bredare utbildning av i första hand anställda med lägre tjänstegrader, kan
motsatta mönster främjas. När möjlighet finns för alla att utöva en
mångsidigare kapacitet har detta en rad gynnsamma följder. Kompetens,
som eljest förblir outnyttjad, tas till vara. Olika grupper av anställda kan
lättare rycka in för varandra och få en bättre insikt i varandras arbetsuppgifter.
Arbetsledningen förenklas, i och med att de anställda själva i långt högre
grad kan leda och organisera sin verksamhet. Ensidigt arbete kan undikas.
En mer demokratisk struktur och organisation kan byggas upp, och en
mindre ojämlik löne- och tjänstefördelning framgå.

Riksdagen bör därför uttala, att de nu nämnda principerna skall vara
vägledande i den fortsatta datoriseringen inom statsförvaltningen.

Ett andra problem, som framöver gör sig påmint, är statens roll som

styrande i datapolitiken genom sitt eget handlande på dataområdet. Mot. 1987/88

En ny generation datorer kommer, och i ytterligare ett steg skymtar den Fil4

optiska datorn med sin vida större kapacitet.

Inför dessa perspektiv behövs en medveten statlig strategi - helst en
strategi gemensam för hela den offentliga sektorn.

Denna strategi bör framför allt ta sikte på två ting. Det ena är att skapa
större självständighet, då det gäller programvara och utrustning - att inte
falla in i ytterligare beroende av de stora datajättarnas färdigformulerade
lösningar. Det andra är att staten bör utnyttja sin position som beställare.

Med medvetna krav och en genomtänkt hållning kan staten göra sig
självständigare och därmed också påverka dataföretagen och datautvecklingen.

Vi vill slutligen understryka en central aspekt i statsförvaltningens hållning
till datoriseringen. Det är viktigt, att datoriseringen inte fastnar i ensidiga
rationaliseringsprinciper. Förvaltningen skall var ändamålsenlig från extern
synpunkt, dvs. med hänsyn till sin betydelse för samhället - infrastrukturen
och medborgarna. Kvalitativa aspekter av arbetet och tänkande människors
insatser kan inte ersättas av datortekniken med dessa fyrkantiga, ickeskapande
behandlingssätt. Att slå ut arbetskraft är därför inte något mål för
offentlig förvaltning, väl däremot att frigöra mänsklig kapacitet för mer
kvalificerade insatser inom den skapande och humana delen av förvaltningens
uppgifter, liksom för bristområden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en demokratisk arbetsorganisation som mål för
datorisering,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en självständig och sammanhållen beställarstrategi
för staten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om frigörande av mänsklig kapacitet via datoriseringen.

Stockholm den 5 april 1988

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk)

Jörn Svensson (vpk)

Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)

5