med anledning av prop. 1987/88:93

Motion 1987/88:Jo53 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo53

av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:93
om djurskyddslag, m. m.

I alla kulturer har jordbrukarna sökt anpassa djurskötseln efter djurens natur.
Traditionella metoder är resultatet av många generationers erfarenheter.
På 50-talet övergavs denna inriktning. Teoretiker lärde jordbrukarna
bruka jorden, och de litade mer till ekonomi och kemi än till biologi.

Industriintressen lierade sig med forskningen och drev fram djurhållningsmetoder
som mötte starkt motstånd från utövande erfarna djurägare
och veterinärer.

Politikerna strävade efter ”billigare” mat och pressade jordbrukarna till
en biologiskt okänslig animalieproduktion i stället för att få utveckla boskapsskötseln
på djurens villkor, utan att därför göra avkall på effektiviteten.
Enligt centerns mening skall maten göras billigare genom sänkt matmoms,
inte genom att ge avkall på en god miljö för djuren.

Besluten fattas över huvudet på den praktiskt utövande bonden när det
gäller avel, teknik i djurstallar, kemiska medel för att höja djurens avkastning
osv. Den nya djurskyddslagen måste göras tydlig och kraftfull för
att rå på dessa intressen och värna djurens och bondens rätt till en biologiskt
anpassad teknik.

Det är därför viktigt att lantbruksstyrelsens styrelses expertis kommer att
domineras av biologisk sakkunskap. Institutionen för husdjurshygien i Skara
måste t. ex. vara representerad i denna styrelse, som kommer att skriva tilllämpningsföreskrifterna
till djurskyddslagen. Lantbruksstyrelsens objektivitet
måste garanteras, sä att inte industriintressen tilläts påverka tillämpningsföreskrifterna.

Medvetenheten ökar i Europa om den felaktiga inriktningen inom animalieproduktionen.
Risken är överhängande att Sverige får en jämförelsevis
tandlös lagstiftning, om inte riksdagen avsevärt stramar upp regeringens
förslag till djurskyddslag. De övergripande målen uttrycks bra i propositionen,
men jordbruksministerns motivering och kommentarer kan i vissa fall
ge anledning till oro för att tillämpningen av lagen inte kommer att ändra de
otillfredsställande metoder som används i dag.

Så bifalls t. ex. inte jordbruksnämndens förslag, som beskrivs på s. 89 i
propositionen, att införa bestämmelser som gör det möjligt att göra avdrag
för ej kostnadsrelaterade slaktskador, i realiteten en sanktionsavgift, som
skulle göra det lönsamt för bonden att ordna djurhållningen så att djuren
förblir friska. I stället befrias nötkreatursägare från slaktavgift för skador,
om de går med i Slakteriförbundets djurhälsokontroll.

Ungefär 30 % av djuren som slaktas har skador som visar på svåra sjuk

domar, därför att de levt under förhållanden som inte går ihop med deras Mot. 1987/88
natur. Jordbruksnämndens förslag skulle vara ett kraftfullt instrument för Jo53
att ändra dessa metoder. Jordbruksnämndens förslag om sanktionsavgift bör
bifallas.

Lagförslaget är också för blygsamt när det gäller att i praktiken se till att
djuren får leva efter sin natur så långt det är möjligt. Alla svin, inte bara de
få avelssvinen, bör ha rätt till särskilda platser för att äta, sova och gödsla.

Om de får tillräckligt utrymme anpassar de sig självmant till en sådan uppdelning
av utrymmet. Alla nötkreatur bör ha rätt till bete, inte bara mjölkkorna,
utan kvigor, ungtjurar och mellankalvar, som i dag oftast framlever
hela sitt liv innestängda på spaltgolv utan sol och frisk luft.

Försöksdjuren

4§ i den föreslagna djurskyddslagen utesluter försöksdjuren från rätten till
en god miljö. Många försöksdjur hålls vid liv i tio år, och det är möjligt att
ordna deras levnadsförhållanden på ett sådant sätt att deras hälsa främjas.
Lagen bör utökas så att försöksdjurens skötsel och miljö förbättras.

Det är mycket bra att lekmannainflytandet i försöksdjursnämnderna utökas.

Många metoder har utvecklats som gör djurförsöken överflödiga. En sådan
utveckling bör främjas. Lagen bör föreskriva att djurförsök inte skall
tillåtas när alternativa metoder finns.

Riksdagen har fattat beslut om märkning av kosmetika med uppgift om
djurförsök ingått i kontrollen. Socialstyrelsen har utarbetat ett förslag som
nu ligger färdigt till en sådan märkning. Det är anmärkningsvärt att regeringen
inte fullföljer dessa intentioner. Socialstyrelsens förslag om märkning
av kosmetika bör genomföras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lantbruksstyrelsens sammansättning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om slaktdjursavgift för sjuka djur,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om god miljö för alla djur och bete för alla nötkreatur,
U

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88

motionen anförts om förbud mot djurförsök när alternativ finns, Jo53

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om märkning av kosmetika.

Stockholm den 5 april 1988
Birgitta Hambraeus (c)

Martin Olsson (c) Bertil Fiskesjö (c)

Bertil Fiskesjö (c)

12