med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88

Motion 1987/88:N29 av Sten Andersson i Malmö m. fl. (m) Mot

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:N29 [j|f

av Sten Andersson i Malmö m. fl. (m) Mot

med anledning av prop. 1987/88:90 om energipolitik 1987/88

inför 1990-talet N29-32

Regeringens förslag att redan i mitten av 1990-talet påbörja avvecklingen av
kärnkraften är illa genomtänkt. Dessutom är det ett hårt slag mot svenska
folkets sociala och ekonomiska trygghet!

På våren 1979, som en trolig följd av Harrisburgolyckan, lät socialdemokraterna
påstå att man ville avveckla den svenska kärnkraften. I syfte att ej
behöva ta upp energifrågan i valrörelsen yrkade socialdemokraterna på en
folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige.

Folkomröstningen innebar att de olika riksdagspartierna ställde sig bakom
olika förslag. Linje 1 motsvarade moderaternas uppfattning i energifrågan
och stöddes av partiet. Linje 2 representerade socialdemokraterna och
folkpartiet. Dessa båda linjers valsedlar var lika på framsidan och där stod
bl. a.: ”Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjligt med hänsyn till
behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd.

För att bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor
blir tillgängliga, används högst de tolv kärnkraftsreaktorer som i dag
är i drift, färdiga eller under arbete. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för
den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift.”

Som tillägg på baksidan stod på linje 2:s valsedel bl. a.: ”Elproduktion
genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.”

Bakom linje 3 stod centern och vpk och deras huvudsakliga krav i
folkomröstningen var att kärnkraften skulle avvecklas under tio år.

Den nu aktuella propositionen innebär att socialdemokraterna sviker sin
egen linje sedan folkomröstningen. Förslaget att redan i mitten av 1990-talet
stänga två kärnkraftsaggregat, varav det ena är ett aggregat vid Barsebäcksverket
i Skåne, överensstämmer inte med folkomröstningsresultatet. Det
finns nämligen inget som pekar på att någon reaktor vid Barsebäck skulle
vara dålig ur teknisk synpunkt eller sliten.

Efter folkomröstningen beslutade riksdagen också i strid mot folkomröstningen,
att de svenska kärnkraftverken skulle vara ur drift senast år 2010.

Moderaterna ansåg detta förslag som stridande mot folkomröstningens
resultat och ställde sig inte bakom detsamma.

Orsaken till att socialdemokraterna redan nu vill besluta om en avveckling
av två kärnkraftsaggregat i mitten av 1990-talet framstår som
alltmera obegriplig. Ett skäl som nämnts är olyckan i Tjernobyl. Ett annat
är att Barsebäcksverkets placering nära Danmark vållat stark kritik. Inget
av dessa skäl är godtagbart!

Efter olyckan i Tjernobyl konstaterade en i politisk enighet tillsatt expertgrupp,
att olyckan i Tjernobyl inte gav anledning till att ompröva den 1

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N29-32

tekniska riskbilden vad det gällde haverier i svenska reaktorer. Mot. 1987/88

Barsebäcksverkets placering nära Danmarks huvudstad har från dansk N29
sida framställts som unik och därmed riskfylld. Detta är inte korrekt! Det
finns runt om i världen reaktorer som ligger mycket närmare stora befolkningscentra
än vad som är fallet med Barsebäck. Nämnda verks lokalisering
är således, trots påstående om motsatsen, inte sämre än vad som
gäller för flera andra kärnkraftverk.

En avveckling av ett aggregat vid Barsebäck i mitten av 1990-talet kommer
att få enormt negativa konsekvenser! För det första kommer det att
kosta många miljarder. Pengar som definitivt skulle kunna användas på ett
bättre sätt. T. ex. vet vi att sjukvården och åldringsvården framöver kommer
att kräva stora resurser. Att i en sådan situation i onödan kasta bort
stora penningsummor på en förtida kärnkraftsavveckling vittnar inte om ett
ansvar för för svenska folket!

För det andra kommer miljön i södra Sverige och särskilt i Skåne att
utsättas för stora påfrestningar. En majoritet av experter är överens om att
avvecklingen i Barsebäck måste kompenseras med annan energiproduktion.

I det korta tidsperspektiv som socialdemokraternas förslag innebär finns
endast kolproducerad kraft att tillgå. Andra alternativ är inte realistiska!

Att kol är en ur miljösynpunkt ytterst negativ belastning verkar inte oroa
socialdemokratin. Det räcker med att besöka ett antal länder i Europa för
att inse den stora skadlighet kolproduktionsanläggningar innebär på miljön.

Att detta verkar ha förbigått socialdemokraterna är obegripligt!

Dessutom är kol som ett alternativ till kärnkraften ett direkt brott mot
vad socialdemokraterna skrev på sin egen valsedel vid folkomröstningen.

Där stod nämligen bl. a. att elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk
undviks. Med tanke på nu föreslagen avveckling går inte detta att
undvika!

I stället för att följa nu lagda proposition om förtida avveckling vore det
ur både miljö- och ekonomisynpunkt bäst att avveckla kärnkraften enligt
vad som i folkomröstningen framfördes gemensamt av linje 1 och 2! Detta
ger oss rådrum i avvaktan på ny och bättre teknik än vad som är fallet nu.

Den stora frågan måste bli om vi har råd och rättighet att belasta miljön i
Sverige på det vis som nu oundvikligen måste bli aktuellt.

Om man inte ersätter energibortfallet från en avvecklad reaktor vid
Barsebäck kommer delar av Skåne under långvarigt kalla perioder att
riskera brist på elektrisk kraft! En sådan situation borde vara en faktor för
befolkningen i Skåne att ta stor hänsyn till. Domen över de politiker som
medverkar till att ett sådant läge kan uppstå bör bli hård!

Om nu riksdagsmajoriteten vidhåller att kärnkraften, mot folkomröstningsresultatet,
skall avvecklas senast år 2010 finns det andra vägar att gå än
att börja avvecklingen redan 1995. En senareläggning av avvecklingen innebär
dels att stora ekonomiska resurser sparas, dels blir påfrestningarna på
miljön betydligt mindre. Kan vi vänta längre tid med avvecklingen, innebär
det att vi kan tillgodogöra oss utvecklingen inom reningstekniken som går
allt snabbare. Regeringens förslag till avveckling innebär att denna möjlighet
försvinner.

2

Hur skulle en avveckling till år 2010 kunna se ut? Mot. 1987/88

1. År 2007 (alt. 2005) börjar urfasningen med tre (två) reaktorer. Därefter N29
fortsätter urfasningen med tre (två) reaktorer per år fram t. o. m. år
2010.

2. Strax efter år 2000 börjar man successivt ta i drift de anläggningar som
skall ersätta kärnkraftsaggregaten. De kommer sedan att stå fullt bemannade
och driftklara som topp- och reservkraftsanläggningar. Detta
är det sätt på vilket kraftverken i Karlshamn och Stenungsund används i
dag.

3. I slutet av 1990-talet fattas beslut om och påbörjas utbyggnaden av de
första av de kraftverk som skall ersätta kärnkraftsaggregaten. Dessa
kraftverk kan då baseras på ett så miljövänligt bränsle som möjligt och
utrustas med modernast tänkbara miljövänliga utrustning.

Ett mycket vanligt missförstånd i diskussionerna om tidsplanen för avvecklingen
är att kärnkraftsaggregaten skall tas ur drift samtidigt som de
ersättande kraftverken blir driftklara. Men, det är just de låga drift- och
bränslekostnaderna som är den stora fördelen med kärnkraftverken. Genom
att fortsätta driften av kärnkraftverken så länge som möjligt, samtidigt
som de nya kraftverken står färdigbyggda och utnyttjas endast för topp- och
reservkraftsändamål, sparar man flera miljarder kronor per år i minskade
bränslekostnader.

Det oförnuftiga i regeringens nu framlagda proposition kan enklast sammanfattas
på följande sätt:

Det svenska folkhushållet kommer att drabbas av ökade kostnader - i
genomsnitt med mer än 10 000 kr. per familj, och för familjer med elvärme
betydligt mer. Detta endast för två avvecklade reaktorer.

Förslaget kommer att drabba miljön dubbelt. Det blir mer än tio års drift
med de i huvudsak fossileldade kraftverken (naturgas, alt. kol) som skall
ersätta kärnkraftsproduktionen. Dessutom kommer dessa kraftverk med
nödvändighet att bli sämre konstruerade från miljösynpunkt eftersom man
inte får tid att utnyttja tio års snabb avveckling av miljövänliga kraftverk.

De kraftverk som skall ersätta produktionen från urfasade kärnkraftsaggregat
kommer att bli många och av många olika typer. Det kommer att bli
både vattenkraftverk, vindkraftverk, kraftvärmeverk och fossileldade kondenskraftverk,
alla är dock överens om - även regeringen - att den största
procentuella andelen av elproduktionen måste ersättas med fossileldade
kondenskraftverk, antingen detta skall ske genom egna kraftverk i Sverige
eller genom import från fossileldade kraftverk i våra grannländer (mindre
miljövänliga?).

De fossileldade kraftverk som diskuteras är antingen naturgas eller kol.

De nya kolkraftverk som diskuteras är miljövänligare än de kolkraftverk
som i dag finns i t. ex. Danmark. Naturgaseldade kraftverk är väsentligt
bättre när det gäller utsläpp av svaveldioxid. För utsläpp av kvävegaser
måste dock även ett naturgaseldat kraftverk förses med rökgasrening för att
kunna konkurrera med ett modernt kolpulvereldat kraftverk. Det är viktigt
att framhålla att såväl koleldade som naturgaseldade kraftverk släpper ut
koldioxid.

1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr N29-32

En introduktion av naturgaseldade kraftverk i Sverige kräver att vi i tid Mot. 1987/88

rent fysiskt får tillgång till tillräckligt stora mängder av naturgas i Sverige. N29

Förhandlingar pågår med såväl Sovjet som Norge, men för detta behövs tid
och dessutom behövs tid för att bygga nya naturgasledningar.

Det gäller också att kunna köpa naturgasen tillräckligt billigt. Ett naturgaseldat
kraftverk är visserligen något billigare att bygga än ett koleldat
kraftverk, men bränslekostnaden är väsentligt högre. Cirka två tredjedelar
av den totala kostnaden i ett naturgaseldat kraftverk består av naturgaskostnaden.
Det blir därför mycket känsligt för prisstegringar. Även om
såväl kol-, olje- som naturgaspriserna för närvarande är relativt låga har vi
även i Sverige erfarenheter av snabba prisförändringar. Alla minns t. ex.
oljekrisen i början av 1970-talet.

Det mest förnuftiga är att på ett riktigt sätt utnyttja den tid som vi gav oss
själva 1980 genom folkomröstningen och efterföljande riksdagsbeslut. Denna
tid som vi moderater anser kan utsträckas längre än till 2010 behöver vi,
dels för att bygga så miljövänliga kraftverk som möjligt, dels för att få tid att
åtminstone till en del av denna elproduktion skaffa oss naturgas till ett
realistiskt pris.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för hur
kärnkraftsavvecklingen skall inledas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående tolkning av folkomröstningen 1980 och
utnyttjande av existerande kärnkraftsreaktorer, även efter 2010,

3. för det fall de två första yrkandena inte vinner riksdagens bifall,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en senare påbörjan av kärnkraftens avveckling.

Stockholm den 16 mars 1988

Sten Andersson i Malmö (m)
Bertil Danielsson (m)

Margit Gennser (m)

Sven Munke (m)

Rune Rydén (m)

Karl-Gös ta Svenson (m)
Knut Wachtmeister (m)

Olle Aulin (m)
Ingvar Eriksson (m)
Wiggo Komstedt (m)
Ewy Möller (m)

Per Stenmarck (m)

4