med anledning av prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk styrning av statens vattenfallsverk m. m.

Motion 1987/88:N24 av Ivar Franzén m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:N24

av Ivar Franzén m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:87 om ny ekonomisk
styrning av statens vattenfallsverk m. m.

Sammanfattning

I motionen föreslås - med avslag på prop. 1987/88:87 - att Vattenfall
uppdelas, dels i ett nationellt bolag benämnt Vattenfall AB och innefattande
de myndighetsfunktioner Vattenfall har, stamlinjenätet och kärnkraftdelen,
dels i fem självständiga regionala bolag som övertar all övrig verksamhet
inom sitt område.

De regionala bolagen skall vara helt självständiga bolag. De kan då fylla en
viktig funktion för den regionala utvecklingen samtidigt som förutsättningar
skapas för en mer sund konkurrens mellan de regionala bolagen och övriga
”privata” energiproducenter.

Ett särskilt bolag för forskning och utveckling bör också bildas.

I vår motion i anledning av energipropositionen kommer vi att något mera
utförligt ta upp hur våra förslag i denna motion påverkar energipolitikens
utformning.

Inledning

Den ekonomiska styrningen av Vattenfallskoncernen från statsmakternas
sida sker för närvarande framför allt genom

- avkastningskrav på de medel som anvisats över statsbudgeten till affärsverkets
investeringar och kapitaltillskott till bolag

- regler för avskrivning och amortering av statskapitalet

- ramar och inriktning av affärsverkets investeringar

- ställningstagande till affärsverkets driftsbudget och bokslut.

Vidare har extra inleveranser av överskott utkrävts av Vattenfall.

Vattenfall har emellertid hävdat att den ekonomiska styrningen från
statsmakternas sida måste bli långsiktigare och likvärdig med den som gäller
för energiföretag i aktiebolagsform.

Vattenfall har med anledning härav i en särskild skrivelse till regeringen
föreslagit nya regler för statsmakternas ekonomiska styrning. Vattenfalls
förslag innebar bl. a. att ett förräntningskrav knyts till ett totalt eget kapital
inom koncernen. En ökning av Vattenfalls kapital bör vidare ske genom en
uppskrivning av koncernens fallrättigheter.

Avkastningskravet föreslås innefatta ränta på statskapital (lån från Mot. 1987/88

staten), utdelning på eget kapital och inbetalning av ett belopp motsvarande N24

skatt. Vidare föreslås att statskapitalet skall amorteras enligt en fast
amorteringsplan samt att vissa ändringar i reglerna för finansieringen av
investeringar genomförs.

Någon regelrätt remissbehandling av Vattenfalls förslag kan knappast
anses ha skett. Det är enbart riksrevisionsverket som yttrat sig över förslaget.

Svenska kommunförbundet har lämnat vissa synpunkter. Statens energiverk
har avstått från att yttra sig över förslaget, vilket är anmärkningsvärt med
tanke på förslagets betydelse för utformningen av de ekonomiska styrmedlen
på energiområdet.

På uppdrag av miljö- och energidepartementet har dessutom Bohlins
Revisionsbyrå granskat Vattenfalls förslag.

Propositionen

I prop. 1987/88:87 behandlas Vattenfalls förslag till ändrad ekonomisk
styrning. RRV:s yttrande och Bohlins Revisionsbyrås granskning av förslaget
har föranlett regeringen att föreslå vissa justeringar av förslaget från
Vattenfall. I huvudsak har dock Vattenfall fått sin vilja igenom.

Propositionens förslag innebär bl. a. att Vattenfall skall få likartade
förutsättningar med aktiebolagen vad gäller krav på lönsamhet, tillgång till
kapitalmarknaden m. m.

Kortfattat innebär förslagen att statsmakternas ekonomiska och verksamhetsmässiga
styrning skall inriktas mot hela Vattenfallskoncernen. Riksdagen
skall fastställa årliga, rullande, treårsplaner för investeringar och
finansieringar.

Ett nytt förräntningskrav föreslås införas. Det är grundat på det justerade
egna kapitalet efter skatt och liktydigt med krav på en tillväxt av det justerade
egna kapitalet som statsmakterna rimligen kan kräva.

I propositionen redovisas att värdet av Vattenfalls tillgångar totalt 1986
uppgick till lil miljarder kronor, varav anläggningstillgångarna är 96
miljarder kronor. Det bokförda värdet är ca 46 miljarder. Det finns således
ett dolt övervärde på 50 miljarder kronor. Vattenfallskoncernens kortfristiga
skulder och långfristiga lån, inkl. statskapital, uppgår till ca 40 miljarder
kronor. Överavskrivningar och obeskattade reserver uppgår till 21 miljarder
kronor.

Utgångspunkten för fastställande av lönsamhetsmål bör dock enligt
propositionen vara det justerade egna kapitalet. Detta bör enligt föredraganden
beräknas så att till det egna kapitalet (50 miljarder kronor) läggs hälften
av ackumulerade överavskrivningar och obeskattade reserver (10 miljarder).

Det justerade egna kapitalet uppgår således till 60 miljarder kronor.

Vidare föreslås att ett soliditetsmål skall fastställas. Ett företags kapital
består av det egna kapitalet och av lånat kapital. Soliditeten utgörs av kvoten
mellan det justerade egna kapitalet och företagets totala kapital.

Det skall enligt förslaget ankomma på regeringen att fastställa förräntningskrav
och soliditetsmål samt årsbokslut och utdelning. Vidare fastställs

en motsvarighet till den statliga skatten för bolag på den verksamhet som 7

bedrivs även inom affärsverket och inlevereras till statsbudgeten. Skatten Mot. 1987/88

skall vara lika stor som utdelningen till ägaren. Föredraganden anger som ]nj24

lönsamhetsmål 3,4 % real förräntning på justerat eget kapital. 1991 beräknas
Vattenfall behöva ett överskott på 5,3 miljarder kronor för att klara
avkastningskravet. Utdelning och skatt bedöms 1991 till vardera 1,1 miljarder
kronor.

Sammantaget ger de föreslagna förändringarna något bättre förutsättningar
för en sund konkurrens och utveckling av energimarknaden. Förslagen är
dock enligt vår mening långt ifrån tillräckliga för att nå den balanserade och
diversifierade energimarknad som vi eftersträvar. Vi anser också att
riksdagens möjligheter att ha ett bestämmande inflytande över energipolitiken
minskar med den utformning propositionen fått med hänsyn till den
dominerande roll som Vattenfall har med nuvarande organisation. Med vårt
förslag skulle statsmakterna få betydligt större möjligheter att reellt påverka
energipolitikens inriktning.

Vi vill även i detta sammanhang påtala det anmärkningsvärda i att
regeringen förelägger riksdagen en proposition som behandlar den ekonomiska
styrningen av Vattenfall några få veckor innan den aviserade
energipropositionen skall presenteras. Detta innebär betydande svårigheter
att på korrekt sätt behandla de förslag som läggs då förändringen av den
ekonomiska styrningen av Vattenfall måste sättas in i sitt totala energipolitiska
sammanhang. Motivet från regeringens sida att hantera frågan på detta
sätt är oklart. De föreliggande förslagen innebär i händelse av riksdagens
bifall att en viss prisökning på all el kommer att ske på grund av att Vattenfall
är prisledande. Detta ökar vinstutrymmet för de privata kraftbolagen och
kan möjligen ses som ett försök att blidka dessa inför kommande, i dagsläget
för riksdagen ej kända, förslag på det energipolitiska området.

Vi vill i detta sammanhang förutskicka att vi återkommer - i samband med
att energipropositionen presenterats - med vår syn på vilka faktorer som
bestämmer prisnivån för el och i vilka former avgifter och skatt på el bör tas
ut. Målsättningen måste vara att de ökade intäkterna, som blir följden av de
skärpta kraven från statens sida på en ökad räntabilitet på genomförda
investeringar m. m. utnyttjas för och anpassas till strävandena att förändra
energisystemet mot en effektivare energianvändning och utnyttjande av i
huvudsak förnybar och miljövänlig inhemsk energi.

Tidigare riksdagsbehandling

Vattenfalls organisation och verksamhet har vid upprepade tillfällen tidigare
varit föremål för riksdagens behandling. Vattenfall har nyligen fått en ny
organisation.

Vi vill i detta sammanhang erinra om att vi föreslagit en decentralisering
och effektivisering av Vattenfalls verksamhet genom en uppdelning av
Vattenfall i fyra bolag för att bl. a. skapa förutsättningar för försäljning av
vattenkraftsaktier. Våra tidigare förslag innebar att vind- och vattenkraftsproduktion
sammanfördes i ett bolag. Vidare föreslog vi att kärnkraftsdelen
inom Vattenfall tillsammans med stamlinjenätet, värmeproduktionen och

forsknings/utvecklingsarbete skulle utgöra tre fristående bolag. 8

Den av oss föreslagna uppdelningen skulle bl. a. innebära att ett konkur- Mot. 1987/88
rensförhållande skapas mellan elproduktion baserad på förnybara energislag N24
resp. bränslen. Detta skulle i sin tur medföra att kondenskraften måste
konkurrera på egna meriter utan kapitalstöd från billig vattenkraft. Enligt
vår mening kan en uppdelning skapa bättre förutsättningar för sunda
konkurrensförhållanden på energimarknaden mellan olika energislag och
energiproducenter, med en effektivare produktion och distribution av energi
som en positiv effekt.

Centern har också under många år drivit frågan om vattenkraftens
regionala betydelse och vikten och rättvisan i att återföra delar av vattenkraftens
värde till berörda kommuner och regioner. Vi har bl. a. föreslagit att ett
särskilt energibolag skulle bildas i Norrbotten. Kraftproduktionens stora
värde utgör också motiv för att ge verksamheten en regional förankring.

Vattenfalls nuvarande organisation och roll

Vattenfall svarar i dagsläget för ungefär hälften av elproduktionen och
därmed en dominerande roll för pris- och konkurrensförhållandena på
energimarknaden. Enligt vår mening måste olika vägar prövas som dels
skapar förutsättningar för en mer balanserad och ett rimligare konkurrensförhållande
på energimarknaden, dels tillgodoser berättigade lokala/regionala
krav och såsom vi föreslagit i annat sammanhang 1 öre/kWh av de
intäkter som vattenkraftsproduktionen ger återförs till de regioner och
kommuner där den produceras.

Vattenfalls nuvarande organisation framgår av bifogade diagram (bil. 1).

Vattenfall har i dagsläget en regional organisation som ger förutsättningar för
att skapa en produktionsstruktur som tillgodoser de ovan redovisade
målsättningarna samt kan skapa en sund konkurrens på energimarknaden
och en bättre regional förankring.

En sammanvägning av ekonomiska, regional- och energipolitiska intressen
innebär således att våra tidigare förslag till förändrad organisation för
Vattenfall nu utvecklas och uppdelningen av Vattenfall sker genom att fem
självständiga regionala bolag bildas - dvs. Vattenfalls regionala organisation
bör utnyttjas vid en uppdelning.

Centerpartiets förslag

I likhet med tidigare förslag anser vi att det måste finnas ett nationellt bolag benämnt
Vattenfall AB - som svarar för driften av stamlinjenätet och alla de
myndighetsfunktioner som i dag ligger på Vattenfall. Med hänsyn till de
fattade avvecklingsbesluten bör kärnkraftsdelen läggas inom det nationella
bolaget. Därmed får detta bolag ungefär samma utformning och uppgifter
som det vi i tidigare motioner kallade för Kärnstambolaget.

I övrigt bör dock med de ovan angivna utgångspunkterna uppdelningen
genomföras i syfte att de nuvarande regionala enheterna VATTENFALL
Norrbotten, Mellersta Norrland, Mellansverige, Östsverige och Västsverige
blir självständiga bolag. Dessa bolag övertar all vattenkraft, distributionsanläggningar,
värmeanläggningar och övrig Vattenfallsverksamhet inom sitt

område, exkl. kärnkraftverken. De regionala bolagen kan äga andelar i Mot. 1987/88

kärnkraftverken, men också välja att efter behov köpa elström per kontrakt N24

eller via kraftbörsen.

De regionala bolagen skall vara helt självständiga bolag och kommer att
fylla en viktig funktion i den regionala utvecklingen samtidigt som det skapas
en sund konkurrens mellan såväl de regionala bolagen som övriga ”privata"
energiproducenter.

Detta belyses i bil. 2-5, där bl. a. redovisas elproduktionens fördelning
mellan de regionala bolagen och andra större energiproducenter och
ekonomiska förhållanden för såväl Vattenfall som övriga stora kraftföretag.

Det finns vidare inom Vattenfall i dag en omfattande forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Denna verksamhet bör såsom vi tidigare föreslagit
hållas samman i ett FoU-bolag. Formerna för finansiering av FoU-bolaget
kommer vi att ta upp i vår energipolitiska motion. Bolaget måste dock kunna
utvecklas på egna meriter genom att i konkurrens sälja forsknings- och
utvecklingstjänster.

Lönsamhetskraven för de olika bolagen kan frånsett FoU-bolaget vara i
den storleksordning som föreslås i propositionen, men bör inte fastläggas av
regering eller riksdag utan uppstå som en följd av att verksamheten bedrivs
på marknadsmässiga villkor. För bolagens sunda utveckling krävs en
vinstnivå i ungefär den storleksordning som anges i propositionen. Genom
ökad konkurrens skall denna lönsamhet i första hand uppnås genom
effektivare bedriven verksamhet och i mindre omfattning genom prishöjningar.

Vårt förslag innebär vidare att företagen får en form som innebär att några
särskilda regler för beräkning av skatt m. m. inte behöver utformas. Detta
skulle innebära en avsevärd förenkling i förhållande till föreliggande förslag.

Möjligheter bör även öppnas för aktieförsäljning i särskild ordning som
syftar till att göra vattenkraftsaktierna till ”folkaktier”. Målsättningen måste
vara att sprida ägandet och skapa ett brett folkligt och regionalt förankrat
ägande. Det kan därför krävas spärregler som förhindrar att dominerande
aktieposter kan samlas i en ägares hand.

Med anledning av vad som ovan anförts bör därför riksdagen avslå prop.

1987/88:87 om ny ekonomisk styrning och begära ett nytt förslag enligt de
riktlinjer som ovan redovisats. Det är också enligt vår mening nödvändigt att
en förändrad elproduktionsstruktur med den påverkan den har på elprisutveckling
m. m. anpassas till de energipolitiska riktlinjer som avses läggas fast
under våren. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett
reviderat förslag.

10

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen beslutar avslå proposition 1987/88:87 om ny ekonomisk
styrning av Vattenfall och begär ett nytt förslag i enlighet med de
riktlinjer som redovisats i motionen.

Stockholm den 2 mars 1988

Mot.

N24

1987/88

Ivar Franzén (c)

Börje Hörnlund (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Elving Andersson (c)

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

Kersti Johansson (c)
Jan Hyttring (c)
Rosa Östh (c)

Görel Thurdin (c)

Vattenfalls organisation

KONCERNSTABER

GD

s	PLANERING
u	UTVECKLING 0. MIUÖ
E	EKONOMI
0	PERSONAL
1 INFORMATION

Z KON CERNREVISION

HUVUDENHETER

SERVICE

AS Stab

AD Vattenfall Data
AE Ekonomi
AJ Juridik
AK Kontor*- och fastighetsdrift
AP Personal och organisation

B	KONSTRUKTION OCH BYGGANDE
BS	Stab
BE	Energisystem
BM Inköp och materialservice
BK	Vattenkraft
BL	Kraftledningar
BT	Transmission
BY	Byggproduktion

P	ELPRODUKTION
PS	Stab
PO	Produktions- och driftledning
PK	Kärnkraft
PU	Prod.teknisk utveckling
PF	Forsmarkaverket
PR	Ringhalsverket
PV	Värmekraftverken

Mot. 1987/88

N24

Bilaga 1

; Vattenkraftbolag
•; Värmekraftbolag
; FKA, SKB, AKU

M	ENERGIMARKNAD
MA	Administration
MD	Teknik
ME	Marknad
MB	Beredskap
MR	Proj Rationell energianvändn.
ML	Region Norrbotten
MN	Region Mellersta Norrland
MÄ	Region Mellansverige
MK	Region östsverige
MT	Region Västsverige
MG	Trollhätte Kanalverk

SWEDEGAS AB

SWEDPOWER AB

; Vattenfall

• Energiverksgrupp AB
I (VEAB)

/
■ Västgas AB
! Sveagas AB
! östgas AB
; Mittgas AB	v

12

Jämförelse med Vattenfall

Nedan redovisas vissa jämförelser mellan å ena sidan Vattenfall (koncernen),
som svarar för ca 50 % av den svenska elkraftsproduktionen, och
övriga företag inom samkörningsgruppen enligt ovan exkl. Stora Kraft (här
kallade "Företagsgruppen”) å den andra sidan, vilka tillsammans svarar för
40—45 % av landets elproduktion.

a. Storlekstal år 1986

Vattenfall Företagsgruppen

Anläggningarnas beräknade reala
värde
Balansomslutning
Justerat nominellt eget kapital
Dolda reserver
Justerat realt eget kapital
Kraftomsättning3
Försäljning3

Mkr	96	514'	50	461
Mkr	61	795	28	865‘
Mkr	40	1162	9	583
Mkr	51	212	34	722
Mkr	91	32S2	44	305
GWh	73	100	61	902
Mkr	14	133	11	045

Mot. 1987/88

N24

Bilaga 2

'I Vattenfalls reala värde för anläggningarna ingår bl. a. stamlinjenätet m.m. med
närmare 20 000 Mkr.

2Nominellt eget kapital: Verkskapital och eget kapital enligt balansräkning samt 50 %
av obeskattade reserver. I det justerade reala egna kapitalet tillkommer dolda
reserver i elproduktionsanläggningar. Vattenfalls egna kapital enligt balansräkning
innehåller ackumulerade överavskrivningar utan latent skattebelastning. Reduceras
dessa enligt praxis till hälften blir det justerade nominella egna kapitalet 31 920 Mkr.
och det justerade reala egna kapitalet 83 132 Mkr.

3Viss dubbelräkning föreligger, vilket emellertid inte torde påverka storleksordningarna
i någon avgörande grad.

“Beträffande Graningeverken ingår endast kraftrörelsens andel (proportionerad).

13

Fördelning av elproduktion mellan de regionala bolagen och andra större energiproducenter
1987

Bolag	El prod. (GWh) exkl. kärnkraft
Vattenfall Norrbotten	2 203
Vattenfall Mellersta Norrland	848
Vattenfall Mellansverige	211
Vattenfall Ostsverige	15 927
Vattenfall Västsverige	12 864
Summa vatten- och värmekraft	32 503
kärnkraft	39 349
övrig kraft	1 698
Summa Vattenfall	73 100
Svdkraft	24 500
Uddeholm	400
Båkab	7 500
Gullspång	4 400
Graningeverken	3 200
Krångede	5 000
Stora Kraft	7 500
Summa övriga företag	9 400
Summa totalt	61 900

Mot. 1987/88

N24

Bilaga 3

14

Reala marknadsvärden 1986 för vissa större kraftföretag

(Källa Bohlin)

Vid beräkningen av reala marknadsvärden har företagens justerade nominel
la värden enligt a ovan tillagts även upplösta dolda reserver i elproduktions
anläggningar, såväl egna som andelar i intressebolag:

Belopp i Mkr

Företag	Justerat nom. eget kapital enl. ovan	Upplösning av dolda reserver	Justerat eget kapital = Företagets reala värde 1986
Sydkraft	3 787	11 694	15 481
Stockholm Energi	1 482	5 633	7 115
SEV	850	2 383	3 233
Uddeholm	349	859	1 208
Båkab	1 339	5 336	6 675
Gullspång	513	4 051	4 564
Skellefteå Kraft	209	2 358	2 567
Graningeverken (kraftrörelsen)	1 054	2 408	3 462
Summa	9 583	34 722	44 305

Mot. 1987/88

N24

Bilaga 4

Vattenfall

40 116

51 212

91 328

Verksamhetsområden (skiss) Mot. 1987/88

N24

De icke markerade områdena Bilaga 5

täcks huvudsakligen av Vattenfall.

LANDSKAPS KARTA

VcUJcHU Znrt

V&f

^ ros) jn grytsjön

V

hai.s**<ocamo i

\ ^-1

■■t \

\ CA&TAIKLAWO

UdJlUllry\

gulldi.*	J vAMMfO
7 / A S£V i %	DALS •' V«lt« . ; GOU-AX) .* r

S.-(txJcUcCn > Fnmi