med anledning av prop. 1987/88:86

Motion 1987/88:A41 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88 :A41

av Alf Wennerfors m. fl. (m)
med anledning av prop. 1987/88:86
om särskilda regionalpolitiska insatser
i Norrbottens län m. m.

1 Inledning

1 propositionen presenterar regeringen ännu ett "länspaket”, denna gång
avseende Norrbottens län. Det är beklagligt att regeringen av taktiska skäl
väljer att hantera de djupgående regionalpolitiska problemen i paketform i
stället för att i samband med budgetpropositionen redovisa en mera samlad
syn på Sveriges regionalpolitiska problem.

Som vi tidigare framhållit i partimotionen 1987/88:A484, "Regionalpolitik
för utveckling", är det nödvändigt att regionalpolitiken bedrivs i ett långsiktigt
perspektiv. Riskerna med regeringens paketpolitik är uppenbara.
Den leder dels lätt till att anslagsnivåer och stödformer varierar mellan olika
län på ett sätt som inte kan motiveras utifrån de faktiska förutsättningarna,
dels till att kortsiktiga valtaktiska överväganden får ta en för stor del av de
begränsade resurser som står till regionalpolitikens förfogande.

En annan risk är att regeringen inför varje "paket” strävar efter att göra
en överenskommelse med något storföretag. Vi har tidigare kritiserat överenskommelserna
med Volvo, Saab och ABB. Regeringen har på detta sätt
understött dessa företags normala expansion. När det gällde dessa storföretags
lokaliseringar till Uddevalla, Malmö och Ludvika ansåg vi att de troligen
hade genomförts även utan omfattande statligt stöd.

För några veckor sedan tillkännagavs återigen en överenskommelse mellan
regeringen och ett stort företag. Det gäller Bolidens gruvinvesteringar.
Även om investeringsförutsättningarna för gruvdrift skiljer sig från förutsättningarna
för tillverkningsföretag finns det likväl anledning att ställa sig
tveksam till denna typ av paketöverenskommelser.

Enligt vår mening kan långsiktig näringslivsutveckling i de regionalpolitisk!
svaga delarna av vårt land enbart åstadkommas genom bättre näringslivsklimat
i kombination med en hjälp till företagen att övervinna de nackdelar
som är förknippade med den geografiska lokaliseringen.

2 Situationen i Norrbottens län

De regionalpolitiska problemen i Sverige är mest accentuerade i Norrbottens
län. Det finns flera orsaker till att sysselsättningsproblemen här blivit
mest djupgående. Den förhållandevis snabba befolkningstillväxten som
medfört att arbetskraften under flera decennier ökat snabbare än i andra
delar av Sverige, har bl. a. lett till att utflyttningen från Norrbotten blivit
särskilt märkbar.

Den ensidiga näringslivsstrukturen i Norrbotten med dominans av stora, Mot. 1987/88
huvudsakligen statligt ägda, industrier (som till exempel LKAB, SSAB, A41
ASSI och Domänverket) är en annan viktig orsak. Dessa företag är verksamma
inom branscher som under det senaste decenniet genomgått kraftiga
strukturförändringar, vilket bl. a. inneburit minskad sysselsättning. I Norrbotten
har detta varit särskilt besvärande, eftersom den under lång tid missgynnade
privata sektorn inte haft förmåga att suga upp det arbetskraftsöverskott
som uppkommit genom strukturrationaliseringarna.

Det finns flera bakomliggande orsaker till den dåligt utvecklade privata
näringslivsstrukturen i Norrbotten. Ofta nämns de statliga storföretagens
”kultur” och attityden till privat företagsamhet som negativa faktorer. Under
tidigare decennier har privata företag snarast betraktats som besvärande
konkurrenter om utbildad arbetskraft. De statliga storföretagen i Norrbotten
har därför förhållandevis sent börjat utnyttja underentreprenörer i större
skala. Ytterligare en faktor som kraftigt försvårat för privata företag i
Norrbotten har varit den solidariska lönepolitiken. De tidigare mycket lönsamma
statliga storföretagen gav länet en lönestruktur som gjorde konkurrenssituationen
för de enskilda företagen utomordentligt ofördelaktig.

Under de närmaste åren kommer nya strukturrationaliseringar att genomföras
inom företag som LKAB, SSAB och ASSI. Samtidigt finns det
emellertid positiva utvecklingstendenser inte minst i Luleåområdet. Rymdverksamheten
i Kiruna medverkar också till att ändra stadens image på ett
sätt som befrämjar lokalisering av annan verksamhet.

2.1 Energipolitiken

Regeringens energipolitik, som bl. a. innefattar en förtida avveckling av
kärnkraften, utgör ett hot mot utvecklingen i Norrbottens län liksom i andra
delar av Sverige där elintensiv processindustri är betydelsefull. Den förtida
kärnkraftsavvecklingen kommer att leda till ökade elpriser i hela landet.

Det kommer att försämra konkurrenskraften för bl. a. stålindustrin och
pappers- och massaföretagen.

I partimotionen 1987/88:N28 har vi framhållit de negativa effekterna av
den förtida avvecklingen och förordat att utfallet av folkomröstningen 1980
bör respekteras. Det innebär att de nuvarande reaktorerna tas ur drift i den
takt som är möjligt med hänsyn till välstånd, sysselsättning och miljö. De
nuvarande reaktorerna bör användas så länge de uppfyller säkerhetskraven.

Därmed bör avvecklingen kunna förskjutas till efter år 2010, vilket ger bättre
förutsättningar för att ersättningskraft skall kunna tillföras utan drastiska
elprishöjningar.

3 Principer för stöd

Statsmakterna varken kan eller bör detaljstyra näringslivets inriktning och
utveckling. Däremot är det väsentligt att det allmänna försöker skapa likvärdiga
förutsättningar för näringslivet i hela landet. I den ovannämnda partimotionen
om regionalpolitik har vi framfört förslag som syftar till att ska

pa bättre tillväxtförutsättningar för företag, och därmed fler nya arbets- Mot. 1987/88

platser. Vi vill i detta sammanhang främst understryka vårt förslag till A41

riskgarantilån och den förändrade handläggning av statsmakternas stöd till
nytillkommande och expanderande företag. Det är viktigt att dessa stödärenden
handläggs på en nivå där det finns en god kunskap om de lokala
förhållandena. Vi har därför konsekvent förespråkat ökade möjligheter att
handlägga stödet på länsnivå. Vi vill dock varna för en politisering av handläggningen
som innebär att man i stället för att i första hand beakta marknadsmässiga
och produktionsmässiga förutsättningar för verksamheten
sneglar på lokala politiska förhållanden. Det kan lätt innebära att effekten
av det statliga stödet blir svaga, olönsamma företag, som inte kan utgöra en
livskraftig bas för fortsatt utveckling.

Kompetensutvecklingen utgör ett mycket viktigt inslag i ansträngningarna
att förbättra situationen i Norrbottens län. Våra förslag på detta område
återfinns i en annan motion (1987/88:Ub32).

4 Anslag över arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel

Vi är införstådda med de stora problem som kan förväntas till följd av
LKAB:s, SSAB:s och ASSI:s neddragningar. Det skapar allvarliga påfrestningar
för dem som direkt och indirekt drabbas.

Regeringen redovisar ett antal förslag till åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
område av ganska konventionellt slag. Igångsättningen av
flera av dessa insatser och finansieringen av dessa kunde skett betydligt
snabbare om regeringen valt att inte gå via riksdagen, utan löst frågorna genom
omprioriteringar av befintliga medel och ianspråktagande av finansfullmakten.

Detta framstår som anmärkningsvärt mot bakgrund av regeringens uttalade
oro över hur angeläget det är att snabbt möta förväntade problem.

4.1 Arbetsförmedling

Vi föreslår att eventuellt behov av ökade resurser för arbetsförmedlingen
(ca 30 års arbetskrafter under en treårsperiod) inledningsvis får lösas genom
omdisponering av de betydande resurser som länsarbetsnämnden och länets
arbetsförmedlingar totalt förfogar över. Det står regeringen fritt att vid ett
senare tillfälle återkomma till riksdagen då dessa möjligheter är uttömda.

4.2 Arbetsmarknadsutbildning

Med hänvisning till att behovet av utbildningsinsatser kommer att vara stort
dels för att underlätta ny anställning för många av dem som direkt berörs av
varslen, dels för att långsiktigt främja utveckling och sysselsättning i länet,
föreslår regeringen totalt 89 milj. kr. för olika utbildningsändamål.

59 milj. kr. av dessa avses utnyttjas för att bl. a. anordna arbetsmarknadsutbildning
för ca 2000 personer. Omfattningen motiveras bl. a. av utbildningsbehov
inför Sveriges Radios etablering av ett dotterbolag i Kiruna
för uppbörd av licensmedel.

Enligt vår mening kan inte etableringen av detta dotterbolag i Kiruna och Mot. 1987/88

eventuellt medföljande utbildningsbehov vara ett skäl för riksdagen att an- A41

slå medel för arbetsmarknadsutbildning. Företaget måste självt över sin
budget och av sina pengar avdela de resurser det finner rimligt för detta ändamål.

I övrigt instämmer vi i behovet av övriga utbildningsinsatser där en mångfald
av utbildningsgivare kan engageras.

Vi vill därutöver markera behovet av datautbildning för småföretagen.

Utan tvekan kommer datastödd företagsledning att bli allt viktigare. Vi tror
att denna kompetens är utomordentligt angelägen att ”bygga in" i det norrbottniska
näringslivet.

Vad avser finansieringen anser vi i likhet med tidigare att medlen kan tas
ur finansfullmakten.

4.3 Sysselsättningsskapande åtgärder

Under denna rubrik föreslås medel för ”startaeget”-bidrag, rekryteringsstöd
samt för att bygga skogbilsvägar som beredskapsobjekt.

Utifrån det underlag som redovisas i propositionen är det inte möjligt att
på tre års sikt bedöma skäligheten av redovisat medelsbehov. För att undvika
onödigt dröjsmål bör det ankomma på regeringen att finansiera erforderliga
åtgärder med snar igångsättning via finansfullmakten och därefter
återkomma till riksdagen då medelsbehovet för kommande budgetår
bättre kan överblickas.

4.4 Insatser för de handikappade

Det är självklart att människor med olika handikapp särskilt hårt utsätts för
de påfrestningar som den norrbottniska arbetsmarknaden framöver förväntas
vidkännas. Det är utomordentligt angeläget att dessa människor får
ett aktivt och helhjärtat stöd från såväl medmänniskor som från de offentliga
organen.

Vi har under flera års tid, senast i motion 1987/88:N225, föreslagit ett system
med flexibla lönebidrag för arbetshandikappade. Regeringen har tidigare
envist motsatt sig en sådan förändring, trots att denna ordning också
förordats av AMS. Inför kommande budgetår föreslår dock regeringen att
en försöksverksamhet skall inledas i två län. Vi anser det självklart att regeringen
åtminstone borde göra Norrbottens län till försöksområde.

4.5 Särskilda insatser i Arjeplog

I propositionen lägger regeringen fram förslag om att också kommuner skall
kunna erhålla utvecklingsanslag av samma typ som de s. k. länsanslagen.

Denna typ av utvecklingsanslag har tidigare varit förbehållna länsstyrelserna.
Enligt vår mening bryter regeringen därmed mot en viktig princip i den
nuvarande regionalpolitiken. Vad gäller utvecklingen i enskilda kommuner
måste det också för framtiden finnas möjligheter för länsstyrelserna att väga
olika inomregionala intressen och utvecklingsförutsättningar mot varandra.

Vi förordar därför att länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för det av Mot. 1987/88
regeringen föreslagna medelstillskottet på 100 milj. kr. med en friare an- A41
vändning jämfört med länsanslagen också tillgodoser behovet av utvecklingsinsatser
i Arjeplogs kommun.

5 Anslag över industridepartementets huvudtitel

5.1 Lokaliseringsbidrag, m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att under innevarande budgetår anvisa ytterligare
440 milj. kr. till lokaliseringsbidrag. Det innebär att regeringen när
det återstår några månader av budgetåret på tilläggsbudget föreslår ett belopp
som innebär mer än en fördubbling av det ursprungliga anslaget.

Den ökade åtgången av lokaliseringsbidrag kan till stor del härledas till
det s. k. Bolidenpaketet som innebär långtgående löften om statliga insatser.
bl. a. 314 milj. kr. i lokaliseringsbidrag. Vi finner det anmärkningsvärt
att regeringen utan riksdagens hörande träffar överenskommelser som
kräver så omfattande anslagsökningar. Riksdagen har därmed kommit att
ställas inför fullbordat faktum.

5.2 Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län

Under detta nya anslag har regeringen lagt förslag till ett antal insatser som
syftar till att bl. a. förstärka forsknings- och utvecklingsmiljön i Luleå, utvecklingsstöd
för stiftelsen Aurorum (3 milj. kr.), vissa insatser vid högskolan
(38 milj.kr.), och stöd till en teknikby i anslutning till högskolan i Luleå.

Vad gäller förslaget till stöd till en s. k. teknikby i Luleå kan det konstateras
att det beslutsunderlag regeringen presenterar i propositionen är
minst sagt knapphändigt. Detta gör det omöjligt för riksdagen att ta ställning
till förslaget. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en närmare
redovisning av kostnader, finansiering och villkor för uthyrning etc. För
att inte försena tillkomsten av teknikbyn bör länsstyrelsen ur länsanslaget
kunna bestrida kostnader för viss projektering m. m.

Inom ramen för de föreslagna 100 milj. kr. till länsstyrelsens förfogande
bör såväl insatserna för att förstärka forskningsviljan som teknikspridningsoch
utvecklingsprogram för sågverk och trämanufakturindustrin kunna
rymmas.

Vidare finns i propositionen förslag om särskilda insatser i Kiruna, Gällivare
och Kalix kommuner. Vi anser att dessa insatser bör kunna täckas inom
ramen för det ovan nämnda särskilda länsanslaget.

Formerna för hur man skall skapa bättre förutsättningar för de mindre företagens
riskkapitalförsörjning har vid flera tillfällen behandlats i riksdagen,
t. ex. beträffande Blekingeinvest och Sorbinvest. I båda dessa fall
har vi föreslagit att riskkapitalet skulle säkerställas genom ett ränte- och
amorteringsfritt lån. Riksdagen har tidigare uttalat viss öppenhet för formerna
för denna riskkapitalförsörjning, varför vi nu i likhet med tidigare
tillfällen föreslår låneformen.

14

5.3 Särskilda regionalpolitiska medel till länsstyrelsen i Norrbottens län Mot. 1987/88

A41

Regeringen föreslår att ett nytt anslag för särskilda regionalpolitiska insatser
förs upp på statsbudgeten. Medlen skall enligt propositionen vara ett
komplement till ordinarie stödformer.

Genom den höjning av det totala länsanslaget med 200 milj. kr. som en
riksdagsmajoritet drev igenom mot socialdemokraternas vilja kunde ytterligare
betydande resurser tillföras det regionalpolitiska arbetet i länen - inte
minst i Norrbotten.

Under innevarande budgetår utgår via länsanslaget 105 milj. kr. till Norrbotten
för regional utveckling.

Vi har understrukit hur viktigt det är att länsstyrelserna betydligt friare
kan utnyttja dessa medel. Vi utgår ifrån att det nya anslaget med friare användning
kan utnyttjas på ett kreativt sätt och bli en förebild för regeländringar
för de nuvarande länsanslagen. Vi förväntar oss att den regionalpolitiska
utredningen lägger förslag i denna riktning.

5.4 Rymdsatsningar

Regeringens förslag innebär ökade anslag till den nationella rymdverksamheten.
Det är i och för sig positivt. Frågan om Kirunas framtid som europeiskt
rymdcentrum i norr avgörs emellertid i högre grad av Sveriges inställning
till ESA-samarbetet. Regeringen anser inte att Sverige skall deltaga
i arbetet med rymdstationen Columbus. I detta projekt ingår en s. k.
polär plattform, dvs. en satellit som är stationär rakt över nordpolen. Kommunikationerna
med denna måste ske från en plats norr om polcirkeln.
ESRANGE-stationen i Kiruna används redan för flera ESA-projekt. Emellertid
finns det en uppenbar risk att ESA inte väljer att utnyttja ESRANGE
som markstation för den polära plattformen om Sverige inte vill medverka i
Columbusprojektet.

Moderata samlingspartiet har, senast i partimotionen 1987/88:U7, förespråkat
att Sverige i full utsträckning deltar i ESA-samarbetet och successivt
ökar sin deltagarandel. I en gemensam borgerlig reservation med anledning
av motion 1987/88:N259 krävs att Sverige ökar sina insatser i ESA och även
medverkar i Columbusprojektet.

En svensk medverkan i Columbusprojektet skulle innebära att Kiruna
blev fast etablerat som norra Europas rymdcentrum.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående principerna för regionalpolitisk! stöd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående omprioritering av resurser för arbetsförmedling,

15

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88

motionen anförts angående arbetsmarknads- och utbildningsinsatser A41

i Norrbottens län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens
län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående särskilda insatser för handikappade i
Norrbottens län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående särskilda insatser i Arjeplogs kommun,

7. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 31650 000 kr.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående statligt stöd till en teknikby i Luleå,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående teknikspridningsprojektet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts angående utvecklingsinsatser för sågverks- och
trämanufakturindustrin i Norrbottens län,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts angående särskilda utvecklingsinsatser för näringslivet
i Kiruna, Gällivare och Kalix kommuner,

12. att riksdagen till regionalt investmentbolag i Norrbottens län
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr. samt bemyndigar regeringen att
utgiva ett under fem år ränte- och amorteringsfritt lån i enlighet med
vad som i motionen anförs, samt att därmed avslå regeringens förslag
att bemyndiga regeringen att besluta om villkor för stöd till utvecklings-
och investmentbolag i Norrbottens län,

13. att riksdagen till särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens
län på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 46 000 000 kr.,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts angående försöksverksamhet med friare användning
av de regionalpolitiska länsanslagen.

Stockholm den 11 april 1988

Alf Wennerfors (m)

Bengt Wittbom (m) Sonja Rembo (m)

Anders G Högmark (m) Ingrid Hemmingsson (m)

Erik Holmkvist (m) Hans Dau (m)

Sten Svensson (m) Gullan Lindblad (m)

16

Graphic Systems AB, Göteborg 1988