med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m

Motion 1987/88:Ub31 av Roland Brännström och Leif Marklund (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:Ub31

av Roland Brännström och Leif Marklund (s)

med anledning av prop. 1987/88:86 om särskilda
regionalpolitiska insatser i Norrbottens län m. m

Mot.

1987/88

Ub31-32

Under det senaste året har gruvnäringen i landet fått vidkännas stora
förändringar bl. a. till följd av fallande metallpriser som inneburit nedläggning
av gruvor och personalminskningar. Mycket tyder på att den teknologi
som används i den svenska gruvnäringen inte är eller/kommer att vara
konkurrenskraftig i framtiden. Detta trots att både tekniskt och produktivitetsmässigt
är den svenska gruvindustrin världsledande på brytning i
underjordiska gruvor. Mycket av våra problem är orsakade av att våra
konkurrentländer arbetar i dagbrott och därmed har små framtagningskostnader.
Därför måste den svenska gruvnäringen satsa på utökad forskning
inom den bakteriella läkningen.

Forskningsarbete har pågått vid Umeå och Stockholms universitet för att
bygga upp en kunskapsbas i Sverige för bakteriell läkning av malmer.

Arbetet har varit framgångsrikt, och medel har sökts bl. a. via Norrbottenspaketet
för att kunna genomföra tekniska och ekonomiska studier av den
bakteriella lakningsprocessen i halvstor skala vid högskolan i Luleå. Denna
lakningsteknik används redan och får en allt större betydelse i ett antal
länder, framför allt USA.

Kostnaden för produktion av koppar med bakteriell läkning ligger nu på
25-50 % av kostnaden för kopparproduktion med traditionell teknik eller
mellan 3:30 svenska kr. och 6:60 svenska kr. per kilo koppar i jämförelse med
ca 12 svenska kr. per kilo.

Den bakteriella lakningstekniken kommer sannolikt att vara bestämmande
för prissättningen av koppar i framtiden. Detta innebar att traditionell
utvinningsteknik för rena kopparmalmer med lågt innehåll av ädelmetaller
kommer att slås ut. I Sverige har åtminstone två sådana större malmer
fastställts genom prospektering på senare tid, Dingervik i Dalsland och
Riddarhyttan i Bergslagen. Aitikgruvan i Norrbotten hör hit. Det torde vara
tveksamt om den kan brytas vid ett halverat kopparpris. De båda först
nämnda malmerna håller något högre kopparhalter än uppgivna kopparhalter
i de i dag producerande amerikanska koppargruvorna.

Bakteriell läkning kräver dessutom bara en femtedel av den energi som går
åt vid traditionell teknik. Den är också i de flesta fall miljövänligare.

När metoden nu utvecklats till en fungerande process i laboratorieskala
måste den testas tekniskt i större skala för att kunna bli industriellt
tillämpbar. En väsentlig del av denna tekniska utveckling är alltså drift av en

1 Riksdagen 1987188.3 sami. Nr Ub31 —32

pilotanläggning. En sådan anläggning är nödvändig för att studera viktiga Mot. 1987/88

tekniska parametrar som inte är möjliga att studera i laboratorieskala. Ub31

Uppbyggnad av en pilotanläggning för bakteriell läkning i nära anslutning till
de forskningskunskaper som i dag finns vid Umeå universitet och Tekniska
högskolan i Luleå skulle kunna utgöra en ytterst värdefull komponent för
utvecklingen av den norrländska gruv- och metallindustrin.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett treårigt pilotförsök avseende
bakteriell läkning av malmer vid högskolan i Luleå.

Stockholm den 8 april 1988

Roland Brännström (s)

Leif Marklund (s)