om uppskjuten tidpunkt för gallring av socialnämndens personakter och personregister (prop. 1987/88:76)

Motion 1987/88:So9 av Göthe Knutson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :So9

av Göthe Knutson (m)

om uppskjuten tidpunkt för gallring av
socialnämndens personakter och personregister
(prop. 1987/88:76)

Regeringen föreslår i sin proposition 1987/88:76, att uppgifter i socialnämndernas
personakter och personregister, som enligt nuvarande övergångsbestämmelser
i socialtjänstlagen (1980:620) skall gallras tidigast den 1 juli 1988,
inte skall gallras förrän tidigast den 1 juli 1990. Jag föreslår i denna motion att
lagen skall gälla oförändrat, och att alltså gallringen börjar den 1 juli i år
enligt de regler, riksdagen var enig om, när socialtjänstlagen antogs.

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen är, som känt, en ramlag som den 1 januari 1982 ersatte flera
äldre lagar. Medborgare har sedan denna dag vänt sig till de sociala
myndigheterna under förutsättning att de uppgifter de meddelar socialtjänstemännen
endast kommer att bevaras i fem år. Sedan skall den dataskugga
som följt dem, i en del fall förföljt dem, upplösas och försvinna genom att
arkiven gallras. Fastän annars bara en ramlag, står just detta löfte i själva
lagen som en normativ, lättbegriplig föreskrift.

Förutom att uppgifterna lagras längre, blir de enligt propositionen också
mer spridda, genom att forskarna får mer tid på sig att hämta ut kopior av
handlingarna i akterna och av registeruppgifter.

Pågående utredningar

Socialforskarna och de arkivansvariga har ända sedan slutet av 70-talet känt
till att socialtjänstlagen skulle komma att innehålla en regel om gallring. De
har t. o. m. fått ett års extra frist genom lagens försenade ikraftträdande. Det
är anmärkningsvärt att de inte för länge sedan lagt förslag, sedan socialutskottet
påpekat problemet.

I stället för hela befolkningen, skall de som är födda den 5,15 och 25 plus
alla i Jönköpings kommun få finna sig i att bli studerade likt kaniner i bur.
Populationen skall alltså göras så liten, att de studerande inte skall kunna
bygga upp politisk makt för att försvara sig. Jönköpingsbornas integritet
offras för att andras skall skyddas.

Mot.

1987/88

So9

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. NrSo9

Forskarna har alltid nog med material Mot. 1987/88

So9

Forskningen har i alla tider fått anpassa sig efter de data som står till buds.

Arkivmaterial har alltid luckor och brister. Svensk samhällsforskning upphör
inte om socialtjänstens arkiv börjar gallras enligt vad lagen föreskriver i dag.

Forskningen påverkas knappast alls.

Det stora hotet mot svensk samhällsforskning är i stället allmänhetens
misstro mot den. Det är en berättigad, närmast rationell, reaktion mot
exempelvis Kista- och Metropolit-projekten, och mot SCB-chefens olika
utspel.

Konflikten

Den grundläggande konflikten är, att ett ont Storebrorssamhälle kan byggas
upp genom delprojekt, där vart och ett steg ter sig rimligt och godtagbart.

Det svenska samhället löper risk att ändra karaktär, om varje delsteg endast
motiveras och bedöms för sig.

Forskare vill sällan radera sina register frivilligt. Det finns alltid fler idéer
att pröva. Detta är en rimlig strävan från den enskilde forskarens utgångspunkt.

Medborgaren får besked att hennes data lagras en viss, begränsad
lagringstid. Detta meddelas öppet och offentligt. Sedan, i tysthet, förlängs
lagringstiden. Då tillfrågas inte de övervakade. Metoden förekommer så
ofta, att den blivit satt i system när det gäller integritetskänsliga forskningsuppgifter.

När myndighetsdata ställs till forskningens förfogande, innebär det
praktiskt taget alltid, att data används för något som den uppgiftslämnande
medborgaren inte avsett. Och en person kan ju mycket väl vara positiv till
forskning, utan att därför godta att socialtjänstens data om henne själv
överlämnas till en obekant forskare, som i sin tur helt lagligt kan lämna dem
vidare till en forskarkollega.

Riksdagens löfte

Regeringens proposition ser oskyldig ut, men den stämmer exakt med det
allmänna mönstret. Den är ytterligare ett litet steg mot Storebrorssamhället.

Men vi kan bara ta ett visst antal sådana steg innan samhället förändrar
karaktär.

Riksdagen har i nämnda lag från 1980 lovat att socialakterna och
socialregistren skall börja gallras i år. Riksdagen bör då hålla sitt löfte,
särskilt som det är ett löfte till dem, som ofta har det svårt.

Riksdagen bör göra samhällsforskarna och arkivmyndigheterna en tjänst:
att tvinga också dem att hålla sina löften. De tjänar i längden långt mer på att
bli kända som ordhållare, när det gäller insamlade datas lagringstid, än att de
fortsätter att stämplas som överhet och löftesbrytare. Mindre tidsseriebrott i
det arkivlagda materialet är i jämförelse obetydliga problem.

Socialtjänstens akter och register skall gallras som planerat, helt enkelt
därför att detta är det enda sättet att verkligen skydda integriteten. Så länge 2

uppgifterna bevaras, så länge kommer ämbetsmän och forskare ständigt att Mot. 1987/88

väcka förslag om registerforskning och samkörningar. Endast en gallring kan So9

sätta punkt för det.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår proposition 1987/88:76.

Stockholm den 5 februari 1988
Göthe Knutson (m)

gotéb Stockholm 1988 14561