om förbättringar inom rättshjälpssystemet (prop. 1987/88:73)

Motion 1987/88:Ju14 av Margareta Palmqvist m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jul4

av Margareta Palmqvist m. fl. (s)

om förbättringar inom rättshjälpssystemet
(prop. 1987/88:73)

Propositionen innehåller enligt vår mening en rad förbättringar inom rättshjälpssystemet.
Även efter det att föreliggande förslag genomförts återstår
angelägna förbättringar att genomföra. Som framgår av propositionen har
”den allmänna rättshjälpen varit utsatt för utomordentligt hårdföra besparingsåtgärder
och den har härigenom urholkats på ett olyckligt sätt”.

I propositionen anges vidare att förslaget inte leder till ”att återställa
rättshjälpens värde som social förmån till den nivå den hade på 1970-talet”.

Med hänsyn till att det fastslagits att syftet med rättshjälpen skall vara att
”ingen av ekonomiska skäl är förhindrad ta till vara sina rättsliga intressen”
då behov av rättshjälp föreligger behövs ytterligare ett antal förbättringar.
Visserligen skall den rättssökande i allmänhet bidra efter förmåga till kostnaderna
för rättshjälpen. Dessa blir emellertid även fortsättningsvis betungande
om förslaget genomförs utan vissa ändringar och justeringar.

1. Regeln, om att rättshjälp i ärende om bodelning mellan två makar inte
kan beviljas annat än då det föreligger särskilda skäl för rättshjälp, är även
enligt förslaget sträng. De särskilda skälen är så restriktivt preciserade i motiven
till förslaget att de kan leda till att bodelningsförrättningar kommer att
klandras i mycket större utsträckning än nu. I händelse av klander avgörs
frågan av domstol och part erhåller då fulla möjligheter till rättshjälp och
rättshjälpsbiträde. Följden kan också bli att den svagare parten ingår ett
ofördelaktigt bodelningsavtal.

Som Föreningen Jurister vid allmänna advokatbyråer framhållit i ett remissyttrande
föreligger starka skäl för att biträde i ”vissa situationer skall
kunna förordnas även i bodelningsärenden”. Detta bör kunna ske då det ur
social synpunkt är av stor betydelse för parten exempelvis då tvist föreligger
om gemensam bostad eller då ena parten saknar tillgångar av betydelse.

2. I vissa utlänningsärenden har praxis varit alltför restriktiv då det gäller
beviljande av rättshjälp. Som DO framhållit har detta varit fallet i angelägenheter
om flyktingförklaring och resedokument, om upphävande av utvisning
på grund av brott, om svenskt medborgarskap i vissa ärenden där SÄPO
avgett yttrande samt i angelägenheter rörande etnisk diskriminering.

En förändring av denna praxis synes inte vara möjlig utan att vissa lagändringar
görs i linje med DO:s förslag.

3. De rättssökandes andel av rättshjälpskostnaderna framför allt grundavgifterna
blir enligt förslaget alltför hög särskilt i de lägre inkomstlägena.
Med en årsinkomst om 30 000 kr. blir avgiften 440 kr. mot nuvarande maxbelopp
350 kr. (1987).

4. I konsekvens med vad som angetts ovan under punkt 3 bör en generö- Mot. 1987/88
säre syn övervägas vad gäller möjligheten till eftergivande och jämkning av Jul4

avgift som rättssökande skall betala för rådgivning. Den väsentliga orsaken
till den drastiska nedgången i antalet rådgivningar är att avgifterna inte kan
jämkas i tillräcklig utsträckning för låginkomsttagare och socialhjälpstagare.

Rådgivningen har minskat med två tredjedelar sedan 1980/81.

Kostnaderna uppgick då till 2 380 000 kr. och 1986/87 till 757 000 kr. Enligt
förslaget skall den som har en inkomst om 20 000 kr. betala 220 kr. för
en timmes rådgivning; med en inkomst om 30 000 och 40 000 kr. skall man
betala 440 kr. för samma rådgivningstid (prop. sid. 45 och 88). Denna avgift
avser 1987. Timkostnadsnormen har höjts från 445 kr. för 1987 till 490 kr.
för 1988. I motsvarande mån höjs grundavgift och rådgivningsavgift.

5. Det förekommer allt fler uppgifter om att rättshjälpsbiträden och offentliga
biträden, som inte är advokater eller biträdande jurister på advokatbyråer,
icke utför sina uppdrag på ett icke tillfredsställande sätt eller på ett
sätt som står i strid med god advokatsed.

Privatpraktiserande jurister utanför enskilda och allmänna advokatbyråer
kan inte bli föremål för något disciplinärt förfarande.

Med hänsyn framför allt till de rättssökandes intressen och ur rättssäkerhetssynpunkt
borde regeln i § 21 göras än mer restriktiv än enligt propositionen.
Då det gäller offentligt försvar gäller än strängare regler än enligt nuvarande
bestämmelser i rättshjälpslagen.

De kostnadsökningar som uppstår genom de i motionen föreslagna ändringarna
är förhållandevis små. De föreslagna ändringarna skulle i betydande
utsträckning gynna de allmänna advokatbyråerna. De har under en
följd av år bedrivit sin verksamhet med betydande underskott. Ett avsevärt
antal byråer har lagts ner. Reella kostnadsökningar som skulle uppstå kan
täckas genom omfördelning inom rättsväsendet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ytterligare justeringar av rättshjälpssystemet.

Stockholm den 26 januari 1988
Margareta Palmqvist (s)

Stig Gustafsson (s) Håkan Strömberg (s)

10