om Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige (prop. 1987/88:69)

Motion 1987/88:K30 av Allan Ekström (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:K30

av Allan Ekström (m)

om Europakonventionen och rätten till
domstolsprövning i Sverige (prop. 1987/88:69)

Sverige har länge haft bekymmer med tillämpningen av artikel 6 i Europarådets
konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. I denna artikel tillerkänns envar rätt att få en tvist
om vad som kallas civila rättigheter prövad i en opartisk och offentlig rättegång
inför en oavhängig och opartisk domstol. I den tolkning av artikeln som
Europarådsdomstolen efterhand kommit att utforma har begreppet civil rättighet
fått en vidare innebörd. Det omfattar en mängd i vårt svenska system
såsom offentligrättsliga ansedda rättigheter, t. ex. rätt att driva näring av
olika slag och att inneha egendom. I en rad av dessa fall finns i Sverige ingen
möjlighet att erhålla en tvist med det allmänna prövad av domstol. Saken
avgörs i stället genom administrativa beslut, oftast med regeringen som slutinstans.
Som exempel på fall som varit föremål för prövning i Europarådsorganen
kan nämnas rätt att driva yrkesmässig trafik, rätt att driva skola, rätt
att ha bensinförsäljning, rätt att utöva läkaryrket samt rätt att utminutera
spritdrycker på restaurang. Sverige har flera gånger befunnits brista i sin
skyldighet att tillhandahålla domstolsprövning i fall av detta slag.

Som ett försök att råda bot på angivna brister i den svenska rättsordningen
föreslår nu regeringen, att regeringsrätten som enda instans skall få rätt att
pröva huruvida ett beslut som överklagats till den högsta administrativa slutinstansen
och där godkänts icke ändå ”strider mot någon rättsregel”. Den
enskilde har tre månader på sig för att inkomma till regeringsrätten med ansökan
om det nya rättsmedlet, som i lagförslaget kallas ”rättsprövning”.

I själva verket utgör rättsprövning ett slags resning. Detta institut - angivet
i 11 kap. 11 § regeringsformen - handhas för förvaltningens del av regeringsrätten.
Rättsprövning blir en avart av resning. Den enda märkbara skillnaden
mellan de båda instituten är att, medan rättsprövning gäller prövning
om det angripna beslutet strider mot någon rättsregel, resning - om vilket
klara regler saknas - i allmänhet anses innefatta att beslutet skall uppenbart
strida mot den rätt som gäller för att resning skall kunna beviljas. I övrigt är
instituten helt likartade såsom beträffande förfarandet. Vid resning behöver
dock ej alla ordinarie rättsmedel ha uttömts. Just detta förhållande är att
tillmäta särskild vikt, nämligen att det i själva verket blott är fråga om nyansskillnader
mellan de båda instituten.

Nu är det så att Europarådsdomstolen redan uttalat att det svenska resningsinstitutet
ej uppfyller kraven på domstolsprövning enligt artikel 6 i konventionen.
Som framhållits av de juridiska fakulteterna vid Stockholms och

Lunds universitet finns det därför knappast anledning att förutsätta, att de Mot. 1987/88

små justeringar som gjorts i resningsinstitutet skulle innebära att det nya K30

rättsmedlet skulle komma att godkännas som en behörig form för den domstolsprövning
som föreskrivs i den nämnda artikeln.

Även en rad andra förhållanden förstärker intrycket av att det föreslagna
institutet icke fyller måttet. Det föreslås sålunda icke att institutet skall ingå
som en varaktig beståndsdel i den svenska rättsordningen utan avsikten är
att skapa ett blott tillfälligt arrangemang under tre år. Ett sådant provisorium
kan knappast tagas på allvar vid en europeisk bedömning. Med rättsprövning
av regeringsrätten jämställer vidare lagen i dess 2 § handläggningen
i allehanda administrativa nämnder, vilka som ordförande har en domare
eller f. d. domare. Det kan betvivlas att dessa nämnder skall uppfattas som
oavhängiga och opartiska domstolar i konventionens mening. Från en annan
sida sett kan saken uttryckas så att regeringen synes betrakta rättsprövning
i regeringsrätten som likvärdig med handläggning i en sådan nämnd! Än
större mått av tvivel kan hysas över förslaget i andra stycket av samma paragraf,
nämligen att även partssammansatt nämnd, som ej ens formellt behöver
ha ordförande vilken är eller varit ordinarie domare, skall godtagas som
domstol i konventionens mening.

Enligt vad som framgått är sannolikheten stor för att Europarådsorganen
kommer att underkänna hela anordningen, som ju närmast tillkommit, icke
för att ge oss medborgare förbättrad rättssäkerhet, utan för att bespara regeringen
obehaget och förödmjukelsen att utsättas för kritik av de på området
ledande juristerna i Europarådskommissionen och Europarådsdomstolen.

Regeringen måste sålunda framlägga ett helt nytt förslag, varvid ledning
kan hämtas från det av Medborgarrättsrörelsen lanserade institutet ”rättsbesvär”
(motion 1984/85:1178).

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag

att riksdagen avslår propositionen såvitt angår lag om rättsprövning
av vissa förvaltningsbeslut samt begär att regeringen snarast möjligt
framlägger nytt förslag rörande lag om domstolsprövning av förvaltningsbeslut.

Stockholm den 22 januari 1988
Allan Ekström (m)

5