med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Motion 1987/88:A31 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :A31

av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk (c)

med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda
regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och
norra Sveriges inland

Varför sätts Gävleborgs län på undantag av regeringen? I mångmiljonpaketet
med särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra
Sveriges inland utelämnas Gävleborgs län systematiskt. ”Delar av Bergslagen”
- där utelämnas Gävleborgs län. Norra Sveriges inland - där utelämnas
Gävleborgs inland. Varje skogslän får utdelning i paketet utom Gävleborg.
Därtill Dalarna och Örebro.

Den enda ort i Gävleborgs län som nämns i propositionen är Ljusdal som
eventuellt kan få vara med tillsammans med fem andra för att dela på 12
miljoner till industricentra.

Även på andra sätt visar regeringen sitt bristande intresse för länet.
Regeringen stödde en lokalisering av det nya planverket till Karlskrona trots
att sakliga skäl talade för lokalisering till Gävle. Därmed skapades också en
majoritet för Karlskrona.

Gävleborgs län har haft den sämsta utvecklingen av alla län i landet.
Mellan 1980 och 1987 ökade arbetslösheten mest i Gävleborgs län jämfört
med övriga skogslän, Kopparberg, Västmanland och Blekinge.

Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län har gjort en jämförande studie över
utvecklingen i länet. Den bifogas som bilaga.

Vi har tidigare väckt motion om ett ”X-paket” till länet. Länsstyrelsen har
tagit fram ett åtgärdspaket med förslag till olika projekt. Det innehåller
många goda idéer och konkreta förslag. Ett genomförande av dessa kan ej
ske utan regeringens ekonomiska medverkan.

Ett ”X-paket” bör föreläggas riksdagen under våren - byggt på länsstyrelsens
förslag. Detta ligger helt i linje med riksdagens regionalpolitiska beslut
vid 1986/87 års riksmöte om ytterligare infrastrukturella insatser, och har
även krävts i centerpartiets kommittémotion.

Hälsingland torde vara det enda landskap som aldrig fått någon som helst
utlokalisering av statlig verksamhet.

Vi föreslår därför att tullverkets centrala datafunktion lokaliseras till
Hudiksvall.

Eftersom det nya plan- och bostadsverket enligt riksdagens beslut
lokaliseras till Karlskrona finns det ingen anledning att produktionen för
framställning av vissa svenska kartor flyttas från lantmäteriverket i Gävle till
Karlskrona. Produktionen bör ligga kvar i Gävle.

Satsning på kulturprojekt bör ske även i Gävleborgs län. Anslaget på 22
milj. kr. till särskilda skogsvårdsinsatser bör i stället utgå till investeringar i

skogsbilvägar och sorn stöd till skogsvård inom det enskilda skogsbruket. Mot. 1987/88

Detta anslag bör fördubblas och fördelas mellan de fem skogslänen. A31

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att medel till Hofors och Sandvikens
kommuner skall ingå i ”Bergslagspaketet”,

2. att riksdagen beslutar att produktionen av vissa svenska kartor
skall ske på lantmäteriverket i Gävle,

3. att riksdagen beslutar att tullverkets centrala dataenhet skall
lokaliseras till Hudiksvall,

4. att riksdagen beslutar att satsning på kulturprojekt bör ske även i
Gävleborgs län,

5. att riksdagen beslutar att anslaget till särskilda skogsvårdsinsatser
skall utgå med 44 milj. kr. och fördelas enligt vad som i motionen
anförts,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett särskilt ”X-paket”
under vårriksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Stockholm den 17 december

Gunnel Jonäng (c) Gunnar Björk (c)

9

Inledning

I det följande görs en kortfattad jämförelse mellan Gävleborgs län, övriga
Norrlandslän, två Bergslagslän samt Blekinge län som alla förekommit i den
aktuella debatten angående förstärkt sysselsättningspolitiskt stöd.

Gävleborgs län har upplevt den mest ogynnsamma
utvecklingen av arbetslösheten under 80-talet som helhet

I likhet med de flesta övriga län i landet har arbetslösheten sjunkit i
Gävleborgs län sedan 1983. Men under 80-talet som helhet har Gävleborgs
län upplevt den mest ogynnsamma utvecklingen jämfört med andra län
präglade av regional obalans.

Gävleborgs län har haft den största ökningen av antalet arbetslösa sedan 1980

Mellan 1980 och 1987 ökade arbetslösheten klart mest i Gävleborgs län bland
de jämförda länen. Ökningen uppgick till 851 fler arbetslösa eller +17,5 %
sedan 1980. I Kopparbergs län uppgick ökningen till endast 246 eller
+5,7 %, och i Blekinge län fanns 91 fler arbetslösa 1987 än 1980 vilket är en
ökning med +4,0 %. I Västmanland, Jämtland, Västerbotten, Västernorrland
och Norrbotten har arbetslösheten minskat mellan 1980 och 1987. 1
Norrbotten fanns hela 1 906 färre arbetslösa november/december 1987
jämfört med samma tid 1980, vilket är en minskning med hela -20,9 %.
Detta är inte minst ett resultat av de stora insatser med långsiktig verkan som
satts in i Norrbottens län under 70- och 80-talen.

Förändring av antalet arbetslösa nov./dec. 1987 jämfört med nov./dec. 1980 i
X, W, Y, Z, AC, BD, K och U län. Rangordnade

1000
600
200
-200
-600
-1000
-1400
-1800
-2200

GSvle- Koppar- Blek- västman- jamt- vaster- Väster- Norr

dorg berg inge land land botten norrl botten

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

10

Gävleborgs län tillhör de län sorn har haft den största befolkningsminskningen
i åldern 16-64 år under 80-talet

Under 80-talet har befolkningen minskat i åldern 16-64 år i alla de jämförda
länen. Av de 8 jämförda länen har Gävleborgs län den 3:e största
befolkningsminskningen i åldern 16-64 år mellan 1980-1987, både vad
gäller absoluta tal och procentuell minskning. Detta beror främst på den
stora utflyttningen från länet främst till Stockholmsområdet. Utflyttningen
har varit som störst i åldern 20—24 år vilket även på sikt kommer att
återverka på länets befolkningspyramid.

Befolkningsminskning i åldern 16—64 år mellan 1980 och 1986 (31/12 resp. år)
i X, W, Y, Z, AC, BD, K och U län. Rangordnade

-5000
-4500
-4000
-3500
-3000
-2500
- 2000
-1500
-1000
-500
0

Koppar- vaster- Gävle- Västman- Norr- Jämt- Blek- vasterberg
norrl borg land botten land inge botten

Gävleborgs län har haft den största ökningen av den relativa arbetslösheten
genom den mest ogynnsamma kombinationen av ökad arbetslöshet och
minskad befolkning mellan 1980-1987

Vid månadsskiftet november/december 1980 uppgick den relativa arbetslösheten
(i relation till befintliga 16-64 år) i Gävleboegs län till 2,7 %, och
Gävleborg hade då tillsammans med Västernorrland den lägsta arbetslösheten
bland Norrlandslänen. Av 8 jämförda län var det bara 3 län som hade
lägre arbetslöshet än Gävleborg.

Vid månadsskiftet november/december 1987 uppgick den relativa arbetslösheten
i Gävleborgs län till 3,1 %, vilket var den näst högsta i landet.

Genom den ogynnsammaste kombinationen av ökad arbetslöshet och
minskad befolkning i åldern 16—64 år har Gävleborgs län upplevt den största
ökningen av den relativa arbetslösheten mellan 1980-1987, av de 8 jämförda
länen. Månadsskiftet november/december 1980 hade Norrbotten en relativ
arbetslöshet som var 2,6 procentenheter högre än i Gävleborgs län, en

skillnad som hade krympt till 1,1 procentenheter vid samma tid 1987. 11

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

Samtidigt som den relativa arbetslösheten har ökat med 0,5 procentenheter i
Gävleborgs län mellan 1980-1987 har den minskat med 1,0 procentenheter i
Norrbottens län. Alla Norrlandslän utom Gävleborg har minskat sin relativa
arbetslöshet mellan 1980 och 1987.

Relativ arbetslöshet (rel. till bef. 16—64 år) 1987 jämfört med 1980 (30/11
resp. år) i X, W, Y, Z, AC, BD, K och U län. Rangordnade

5.5

5.0

4.5

4.0

3.5

3.0

2.5

2.0

1.5
1.0
0.5
0.0

Vid månadsskiftet november/december 1987 hade Kopparberg 0,6 procentenheter
lägre arbetslöshet än Gävleborg, Blekinge hade 0,7 procentenheter
lägre arbetslöshet och Västmanland hade 0,8 procentenheter lägre arbetslöshet
än Gävleborgs län.

I stort sett oförändrat antal sysselsatta i Gävleborgs län mellan
1980 och 1986

Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) har antalet sysselsatta varit i
stort sett oförändrat mellan 1980 och 1986. I Norrbotten och Västerbotten
har däremot antalet sysselsatta ökat med 2 000—3 000 personer enligt AKU,
och i Västmanland uppgår ökningen till över 4 000 personer sedan 1980.

De procentuella förändringarna av antalet sysselsatta mellan 1980 och
1986 (årsgenomsnitt) ser ut enligt följande enligt AKU:

Västmanland	+ 3,2 %
Norrbotten	+ 2,2 %
Västerbotten	+ 2,0 %
Jämtland	+ 1,1 %
Gävleborg	+ 0,4 %
Västernorrland	-0,1 %
Kopparberg	- 0,4 %
Blekinge	- 2,0 %

Norr

botten

Gävle- Västerbora
botten

Jämt

land

Koppar- vaster- Blek

bera norrl Inae

Västman

land

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

Förändring av antalet sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna
(AKU) 1986jämfört med 1980 (årsgenomsnitt) i X, W, Y, Z, AC, BD, K och U
län

5000
4000
3000

2000

1000

0

-1000

-2000

Den höga ungdomsarbetslösheten särskilt utmärkande för
Gävleborgs län

De stora och ständigt pågående strukturförändringarna inom länets näringsliv,
och framför allt inom länets stora basnäringar, medförde i mitten av
80-talet bl. a. stora s. k. 58,3-avgångar. Men det är dock inte dessa
ålderskategorier som stått för arbetslöshetsökningen mellan 1980 och 1987,
utan de stora arbetslöshetstalen återfinns bland ungdomarna.

Genom en kombination av ett minskat antal ingångsjobb för ungdomar,
delvis bristande överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud och arbetskraftsefterfrågan
vad gäller utbildning och erfarenhet samt genom relativt
sett färre alternativ har Gävleborgs län hamnat i ungdomsarbetslöshetstoppen.

Andelen 18-19-åringar i Ungdomslag uppgick vid månadsskiftet november/december
1987 till 16,6 % i Gävleborgs län, vilket var den tredje högsta i
landet och kan jämföras med riksgenomsnittet på 6,9 %. Det var bara
Norrbotten och Gotland som hade en sämre situation för 18-19-åringama.

Bland 20—24-åringarna var den relativa arbetslösheten i Gävleborgs län
nästan lika hög som i Norrbottens län, trots en kraftig utflyttning i denna
åldersgrupp. Månadsskiftet november/december 1987 uppgick den relativa
arbetslösheten bland 20-24-åringarna till 8,6 %, vilket var den klart högsta i
landet tillsammans med Norrbotten på 9,0 %, och kan jämföras med
riksgenomsnittets 4,0 %.

4200

i i i i i i i

västman- Norr- Väster- Jämt- Gävle- Väster- Koppar- Slek

land botten botten land borg norrl berg inge

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

13

Procent % Procent %

Andel 18-19-åringar i Ungdomslag (i rel. till 18-19-åringar i bef.) nov./dec.
1987 i X, W, Y, Z, AC, BD, K och U län.

Norr- Gävle- Blek- Väster- Väster- Västman- Jämt- Koppar

botten borg Inge botten norrl land land berg

Andel arbetslösa 20-24-åringar (i rel. till bef. 20-24 år) nov./dec. 1987 i X,
W, Y, Z, AC, BD, K, och U län.

10.0

Gävle- vaster- Väster- Blek- Koppar- Västman- Jämt

botten borg botten norrl inge berg land land

Relativt sett mindre utbildningsresurser till Gävleborgs län

Bland de 8 jämförda länen hade Gävleborg och Blekinge den mest
ogynnsamma fördelningen mellan personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning
vid månadsskiftet november/december 1987.

Den relativa arbetslösheten var 1,1 procentenheter lägre i Gävleborgs län
än i Norrbottens län november/december 1987, men andelen personer i
arbetsmarknadsutbildning var 1,6 procentenheter lägre. Västerbotten hade
0,4 procentenheters lägre arbetslöshet men 0,4 procentenheters högre andel i
arbetsmarknadsutbildning.

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

Procent %

Resursfördelningen som i huvudsak styrs av vissa fastställda kriterier är för
närvarande föremål för översyn på arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Ett
friare utnyttjande av resurserna mellan beredskapsarbete och utbildning, i
likhet med vad AMS önskat, skulle ge Gävleborgs län ökade möjligheter till
mer långsiktiga insatser.

Att öka utbildningsinsatserna i länet, både till omfattning och innehåll, är
en av nyckelfaktorerna för att överbrygga överskotts- och bristsituationer på
arbetsmarknaden i länet och på så sätt pressa tillbaka arbetslösheten
ytterligare.

Andel personer i beredskapsarbete och andel personer i arbetsmarknadsutbildning
(i rel. till bef. 16—64 år) i X, W, Y, Z, AC, BD, K och U län

Norr

Gävle- Väster- Jämt- Koppar- Väster- Blek- Västman

botten borg botten lana berg norrl inge land

K3 Pers i Beredskapsarb M Pers i A-utbildning

Sammanfattning

Genom en kombination av ökad arbetslöshet, befolkningsminskning av
personer i yrkesverksam ålder och i stort sett oförändrat antal sysselsatta
under 80-talet som helhet har de senaste årens mer gynnsamma utveckling
ännu inte bidragit till att återställa ”ordningen” som rådde vid 80-talets
ingång.

Norrbottens län har som jämförelse haft en betydligt gynnsammare
utveckling under 80-talet med påtagligt minskad arbetslöshet och påtagligt
ökat antal sysselsatta samt hälften så stor befolkningsminskning i åldern
16—64 år som i Gävleborgs län.

En av orsakerna till den stora skillnaden i utvecklingen mellan Gävleborg
och Norrbotten ligger bl. a. i de särskilda sysselsättningspolitiska satsningarna
som gjorts i Norrbotten i olika former under 70- och 80-talet.

Även Gävleborgs län har lyckats nyskapa en hel del inom ramen för
befintliga resursramar och traditionella anslag och utvecklingen på arbetsmarknaden
har sedan 1983 sakta men säkert gått åt rätt håll. Denna mer

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

positiva utveckling skulle kunna ge snabbare och mer påtagliga långsiktiga
resultat om den fick draghjälp av olika förstärkta insatser. Detta kanske inte
bara är önskvärt utan även nödvändigt om Gävleborg skall komma ikapp
andra län med en liknande situation. För vi kommer väl aldrig att vänja oss
vid bilden med Gävleborg som länet med den näst högsta arbetslösheten i
landet?

Mot. 1987/88

A31

Bilaga

gotab Stockholm 1988 14182