med anledning av regeringens prop. 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

Motion 1987/88:A18 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A18

av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)

med anledning av regeringens prop. 1987/88:64 om
särskilda regionalpolitiska insatser i delar av
Bergslagen och norra Sveriges inland

Den strukturomvandling som ägt rum under det senaste decenniet har
drabbat skogslänen hårt. Den minskade sysselsättningen har särskilt drabbat
bruksorterna. Det framgår av propositionen att bruksorterna från Värmland
till Norduppland förlorade mer än 20 000 arbetstillfällen under perioden
1975-1985.

Även Värmland har problem!

Värmlands län har under den senaste tioårsperioden drabbats mycket hårt av
strukturomvandling inom skogs-, pappers-, järn- och stålindustrin. Vi kan
bara nämna de smärtsamma processerna vid Uddeholm, Billerud, Lesjöfors
och Vänerskog så torde var och en inse att Värmland varit - och är - ovanligt
hårt drabbat av strukturomvandlingar. Många Värmlandskommuner - inte
minst Bergslagskommunerna Hagfors, Munkfors, Filipstad, Storfors och
Kristinehamn - har fortfarande stora problem, och strukturproblemen är
inte slutgiltigt lösta.

Vi kan - trots att arbetslösheten glädjande nog minskat tack vare en lång
högkonjunktur - konstatera att länet behöver 5 000 nya arbetstillfällen för
att nå upp till riksdagsgenomsnittet. Värmlands län befinner sig fortfarande
bland de främsta i landet vad gäller arbetslöshet!

Situationen på arbetsmarknaden för ungdomar och kvinnor är särskilt
allvarlig. Ungdomarna - länets framtid - flyttar från länet, främst till
Stockholm och övriga storstäder men även till Uddevallaregionen, som fått
ca 1 miljard kronor i statligt stöd.

Ett allvarligt memento är att inte ens Karlstadsregionen förmått ”fånga
upp” de arbetslösa, då denna region - enligt en undersökning vid högskolan i
Karlstad - har en högre arbetslöshet inom samtliga branscher än åtta
jämförbara regioner (Örebro, Västerås, Nyköping, Uppsala, Gävle, Falun,
Härnösand och Östersund). Ungdomar i åldern 20—24 år i Karlstadsregionen
har dubbelt så hög arbetslöshet som ungdomarna i den jämförande
gruppen. Ungdomar mellan 16-19 år har det sämsta läget, även om
ungdomslagen slagit igenom.

Den värmländska industrin har för närvarande i allmänhet bra beläggning,
men länets utveckling är i hög grad beroende av basindustrins lönsamhet.
Denna har vid en jämförelse med riket minskat drastiskt på senare år och det

1* Riksdagen 1987/88.3 sami. NrA17-20

finns stor risk att industrin drabbas av nya rationaliseringar och sysselsätt- Mot. 1987/88
ningsminskningar. A18

”Bergslagspaketet” går Värmland förbi

De s. k. Bergslagspaketen har enligt propositionen varit ägnade att långsiktigt
stödja utvecklingen i bergslagslänen.

Det är därför med stor förvåning vi konstaterat att såväl tidigare ”paket”
som nu föreliggande proposition lämnar Värmland utanför. När miljoner har
strötts över bergslagslänen har Värmland inte fått en krona förutom en viss
höjning av de reguljära länsanslagen. Man kan hysa tvivel huruvida man når
avsedd effekt med selektiva, statliga stödåtgärder över huvud taget, men de
flesta torde vara överens om att vissa stödåtgärder är nödvändiga under tider
av svåra omställningsproblem i samband med industrinedläggningar och
strukturomvandlingar.

När stöd beviljas är det viktigt att det uppfattas som någorlunda rättvist
fördelat. Så är nu inte fallet. Det är inte utan att man frågar sig om
”dalauppror” och liknande manifestationer ligger till grund för den föreliggande
propositionen.

Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att inte mindre än 50 milj. kr.
skall utgå till olika ospecificerade utvecklingsprojekt vid ASEA i Ludvika
(anslaget B 21), vilket är ett direkt företagsstöd till en väl fungerande
industri. Vidare skall enligt propositionen 100 milj. kr. utgå till lokaliseringsbidrag
m. m. till ASEA Brown Boveri AB (anslaget C 11). Koncernen torde
ha alla möjligheter att utvecklas utan statliga medel. Vi avvisar båda dessa
förslag.

Satsa även på Värmland!

Länsstyrelsen i Värmland - tjänstemän och förtroendevalda - har helt
nyligen uppvaktat statsministern rörande Värmlandsproblemen. I samband
med denna uppvaktning har en hel lista med förslag på lämpliga åtgärder,
som är ägnade att underlätta en positiv näringslivsutveckling i länet,
presenterats. Vi kommer här endast att framföra de åtgärder som vi finner
mest angelägna och som bör föranleda förslag från regeringen omgående.
Övriga förslag kommer vi att framföra i annat sammanhang.

Vägar

Vägstandarden i länet är på många håll oacceptabelt dålig, och angelägna
projekt på länets riks- och länsvägar kommer inte att kunna genomföras
under den kommande tioårsperioden inom nu tillgängliga ramar.

En allmän höjning av väganslagen är nödvändig för att förbättra länets
infrastruktur.

Ett även för Värmlands län viktigt vägobjekt ligger i Örebro län och
omfattar sträckningen Kristinehamn - länsgränsen - Karlskoga på E18. I
denna fråga har landshövdingarna i Värmlands och Örebro län gjort en
gemensam framställning. E18 är en viktig förbindelselänk mellan de båda

Bergslagslänen. Den har utomordentligt stor betydelse för transporter Mot. 1987/88

mellan Kristinehamns och Karlskogas kommuner, som båda har verkstadsin- A18

dustri och där samordningsvinster kan göras beträffande transporter.

Kostnaden för denna vägsträcka beräknas till 48 milj. kr.

Godstrafiken på järnvägslinjen Bengtsfors—Årjäng-Arvika är i praktiken
nedlagd, och bl. a. alla tunga sågverkstransporter går nu på landsväg-en
väg som till stora delar är i miserabelt dåligt skick. Befolkningen i
Västvärmland har rätt att kräva en upprustning av vägstandarden på sträckan
Arvika—Årjäng i och med att järnvägstrafiken lagts ned.

Bland de vägar som har de största godskvantiteterna i länet måste särskilt
framhållas väg 62 genom Klarälvsdalen. Vissa förslag och äskanden beträffande
s. k. bärighetshöjande åtgärder har nyligen gjorts av länsstyrelsen vad
gäller väg 62, men en påtaglig satsning på hela denna vägsträcka måste ske
under de närmaste åren.

Flyg

Det värmländska näringslivet är oerhört beroende av goda flygförbindelser.
Utvecklingsmöjligheterna vid nuvarande flygfält i Karlstad är begränsade
bl. a. av miljöskäl. Länet behöver statligt stöd för finansieringen av en ny
flygplats samt koncession för en flyglinje mellan Karlstad och Köpenhamn.

Järnväg

De mest angelägna förbättringarna är en snabb anknytning till den planerade
snabbtågsförbindelsen mellan Stockholm och Göteborg samt stöd för
förbättring av banan till Göteborg inom ramen för det presenterade
Vänerlänksprojektet.

De i länet aktualiserade delarna av Svealandsbanan bör byggas ut och det
s. k. Nykroppaprojektet, som möjliggör en anknytning mellan Bergslagsbanan
och inlandsbanan, förverkligas.

Glesbygdsinsatser

Det s. k. glesbygdsstödet har visat sig ha god effekt på länet, och ett ökat
engagemang i arbetet på att utveckla glesbygden kan förmärkas. Viss
resursbrist har emellertid begränsat expansionsmöjligheterna.

För Värmlands del är riksdagens uttalade mål att jordbruksproduktionen
skall bibehållas på nuvarande nivå. För närvarande sker emellertid en
mycket snabb avveckling av mjölkproduktionen i framför allt skogs- och
mellanbygderna. Det s. k. tvåprissystemet saknar helt regionalpolitisk profil.

I Värmland behövs en ändrad områdesindelning för prisstödet samt regionala/
lokala kvoter i tvåprissystemet.

Hotet mot jordbruksnäringen i framför allt länets skogs- och mellanbygder
utgör ett hot mot ”en levande landsbygd”. Värmland har alla möjligheter att
utvecklas ytterligare som turistlän, men ett villkor härför är bl. a. att det
leende värmländska kulturlandskapet kan bevaras. I utformningen av
jordbrukspolitiken bör därför jordbrukets roll som servicenäring för en

växande turism beaktas. Jordbrukets betydelse för Värmlands utveckling är Mot. 1987/88

väsentligt större än den omedelbara effekten på arbetstillfällen och service- A18

underlag.

Av motionen framgår att Värmlands län inte fått någon del i det
presenterade ”Bergslagspaketet”.

Hemställan
Vi hemställer

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att Värmlands län bör få delaktighet av det
föreslagna ”Bergslagspaketet” med 100 milj. kr. till vägförbättrande
åtgärder att finansieras med en minskning av anslagen B 21 och C 11,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett ”Värmlandspaket”,
i vilket de i motionen påtalade åtgärderna beträffande vägar,
flygtrafik och järnvägar beaktas liksom behovet av ett ökat glesbygdsstöd
och särskilda åtgärder på jordbrukets sida.

Stockholm den 16 december 1987

Gullan Lindblad (m) Göthe Knutson (m)

6