regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och 1987/88

Motion 1987/88:A17 av John Andersson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A17

av John Andersson (vpk)

med anledning av prop. 1987/88:64 om särskilda Mot.

regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och 1987/88

norra Sveriges inland A17-20

Befolkningsutvecklingen i Västerbottens inland har under en lång följd av år
varit negativ. Under perioden 1960-1985 har inlandets befolkning minskat
från 84 000 till 62 000 personer eller med över 25 %. En trendframskrivning
av befolkningsutvecklingen baserad på årsgenomsnittet för de tre senaste
åren utvisar att befolkningen år 2000 har minskat med ytterligare 10 000
personer. En sådan ”utveckling” måste hejdas om inlandet skall överleva.

Länsmyndigheter, kommuner och olika organisationer i Västerbotten har
utarbetat olika program och ställt förslag om åtgärder för att bryta den
negativa utvecklingen i inlandet. Bl. a. har länets TCO-organisation lagt ned
stor möda för att aktualisera olika förslag, alla med den inriktningen att
vända trenden i inlandet.

Ett annat initiativ är det åtgärdsprogram som de tio inlandskommunerna
har enat sig om och som man på olika sätt har aktualiserat, bl. a. genom
uppvaktningar hos berörda departement. I detta program fastslås att för att
åstadkomma en positiv utveckling räcker det inte med att förlita sig på
inlandskommunernas egna, begränsade resurser, utan omfattande regionalpolitiska
satsningar måste ske, delvis av annan karaktär än de traditionella
regionalpolitiska instrumenten kan erbjuda.

Svarar nu regeringens proposition 1987/88:64 upp mot de förväntningar
som finns i länet om de nödvändiga åtgärder som måste till, om man
verkligen vill vända den negativa trenden i Västerbottens inland? Svaret är
nej.

Självfallet skall de insatser som föreslås noteras, men läget för inlandet är
akut, och ur den aspekten är de föreslagna åtgärderna otillräckliga. Detta är
med något undantag den samstämmiga uppfattningen i länet när de
föreslagna åtgärderna blev kända.

I propositionen förekommer en blandning av redan kända åtaganden från
statens sida med nyheter som utlovas. För Västerbotten minskas paketet
dessutom eftersom det skall delas med både Jämtlands och Västernorrlands
län. Vidare är det några kommuner i inlandet som icke alls får några riktade
åtgärder. Så är fallet t. ex. med Åsele kommun, en kommun som från 1960
fram till 1985 fått sin befolkning minskad med ca 40 %. Nuvarande
befolkningsmängd för kommunen är 4 342 personer, av dessa är 825
personer 70 år eller äldre.

I oktober i år avbröts några vägarbeten i inlandet, och nu synes dessa
kunna återupptas utom vad gäller ett vägarbete i Dorotea kommun. Det är 1

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. NrA17-20

en mycket angelägen vägförbättring på vägen Dorotea-Borgafjäll som nu Mot. 1987/88

skjuts till en oviss framtid. I Borgafjäll har kommunen gjort och kommer att A17

göra betydande investeringar för att bygga ut turismen. Nu återstår en dryg

mil att åtgärda på denna väg som är så betydelsefull för utvecklingen i

området. I ett åtgärdspaket för inlandet borde det vara en självklarhet att

även medel för denna vägförbättring anslås.

Sammanfattningsvis måste konstateras att nu föreslagna åtgärder är
otillräckliga och därför behöver kompletteras. Skall de regionalpolitiska
målsättningarna uppfyllas något så när, måste helt andra åtgärder till.

Regeringen bör därför, efter samråd med länsmyndigheter, snarast återkomma
till riksdagen med förslag om åtgärder för Västerbottens inland. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ytterligare åtgärder för Västerbottens inland.

Stockholm den 16 december 1987
John Andersson (vpk)

2