med anledning av prop. 1987/88:52 om beskattning av naturaförmåner, m.m.

Motion 1987/88:Sk11 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Skl 1

av Lars Werner m. fl. (vpk)

med anledning av prop. 1987/88:52 om
beskattning av naturaförmåner, m.m.

Propositionen innehåller förslag om begränsning av vad som hittills varit
skattefria personalvårdsförmåner. Anledningen till förslaget anges vara att
olika förmåner till anställda ökat och därigenom har statens inkomster
minskat. Regeringen uttrycker även oro för att anställda vid pensioneringen
plötsligt upptäcker att de får för låg ATP för att de i stället för lön valt att
få vissa naturaförmåner.

När det gäller företagssubventionerad motion för de anställda innebär
propositionen att företag som har ekonomiska möjligheter att inom företaget
erbjuda egna motionslokaler eller hyra anläggningar för minst ett år
även i fortsättningen får göra avdrag för kostnaderna. Den anställde behöver
inte heller skatta för denna förmån. Däremot skall de motionskuponger
som företag ger anställda för motionsaktiviteter utanför arbetsplatsen, om
de överstiger ett värde av 600 kr. per år, inte berättiga till avdrag för arbetsgivaren.
Motionskuponger som överstiger detta gränsbelopp skall också
från första kronan utgöra beskattningspliktig inkomst, för den anställde.
Förslaget innebär också att de motionsmöjligheter som erbjuds anställda i
tillfälligt av arbetsgivaren hyrda anläggningar skall beskattas av den anställde.

Dessa ändringar i beskattningen av naturaförmåner får både märkliga
och orättvisa effekter. Avsikten med propositionen är inte enbart att öka
statens inkomster utan även att minska flödet av naturaförmåner. Det är
också högst troligt att regeringen uppnår avsedd effekt när det gäller motionsmöjligheter
som hittills varit skattefria. Mot bakgrund av att sjukdomar
i rörelseorganen och belastningssjukdomar numer utgör ett folkhälsoproblem
och att fysisk aktivitet och motion kan förebygga dessa skador,
borde motionsaktiviteter snarare stödjas än stävjas.

Det framstår även som orättvist mot mindre företag, som ej kan erbjuda
anställda egna eller för längre tid förhyrda motionslokaler, att beskatta den
motionsmöjlighet som kuponger innebär. Förslaget innehåller också oklarheter.
Är det möjligheten till motion som skall beskattas eller är det den
faktiska nyttjandegraden? Hur skall kontrollmöjligheter skapas av de anställdas
nyttjande av tillfälligt hyrda anläggningar eller utdelade motionskuponger?

Hemställan

Med hänvisning till det anförda yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1987/88:52 om att
motionskuponger överstigande 600 kr. per år skall beskattas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mo- Mot. 1987/88

tionskuponger skall utgöra skattefria personalvårdsförmåner. Skl 1

Stockholm den 18 november 1987
Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk) Nils Berndtson (vpk)

Jörn Svensson (vpk) Inga Lantz (vpk)

Margo Ingvardsson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

V

14