om trafikpolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:50)

Motion 1987/88:T41 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :T41

av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c)

om trafikpolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:50)

Beträffande behovet av ökade väganslag och statligt ansvar för en ny trafikflygplats
i Värmland hänvisar vi till en av de ickesocialistiska riskdagsledamöterna från
Värmland lagd motion med anledning av rubricerade proposition.

I centerns partimotion om trafikpolitiken inför 90-talet föreslås ökade ramar för
investeringar i vägar och järnvägar med 1 miljard kronor utöver vad regeringen har
föreslagit. Vi vill framhålla det nödvändiga i att Värmland tilldelas betydligt ökade
anslag inom denna anslagsram.

Järnvägar i Värmland

Enligt propositionen anses nu Inlandsbanan vara mellan Mora och Gällivare. Det
innebär att banan kortats av med sträckan Mora—Kristinehamn dvs. den södra
delen som har anknytning till hamn i Vänern (Kristinehamn) och som skulle kunna
ha stor betydelse för transport av skogsprodukter om inte banan vore helt otrafikerad
mellan Mora och Filipstad. SJ har med fraktrabatter fört över godstransporterna
till väg på bandelen Lesjöfors—Filipstad och hos regeringen ansökt om att få riva
upp rälsen mellan Mora och Lesjöfors. Vi anser att inlandsbanan mellan Mora och
Kristinehamn skall rustas upp så att hela sträckan mellan Kristinehamn och Gällivare
kan trafikeras.

I propositionen nämns ett projekt som kallas ”Nykroppaprojektet” vilket innebär
en sammankoppling av inlandsbanan och Bergslagsbanan i Nykroppa. Detta är
ett mycket angeläget projekt som enligt vår mening måste tas med i Banverkets
investeringsprogram. Genom sammanbindningen i Nykroppa skapas förutsättningar
till ökad godstrafik i Bergslagen.

1 regeringens proposition föreslås att Fryksdalsbanan övergår till länstrafikhuvudmannens
ansvar. För att driftsbidrag skall utgå från staten förutsätts att trafikhuvudmännen
trafikerar banan med minst fem dubbelturer per dag. Detta krav kan
reduceras beroende på godstrafikens omfattning. Vi anser att bandelen Kil—

Torsby borde även fortsättningsvis tillhöra stomjärnvägsnätet men kan acceptera
propositionens förslag att bandelen övergår till att vara länsjärnväg under förutsättning
att statens bidrag till huvudmannen blir av sådan omfattning att trafiken kan
uppehållas. De krav som uppställts innebär en ökning av trafiken i jämförelse med
den som SJ för närvarande bedriver. Det stöd som staten avser lämna måste vara av
långvarig karaktär och ge reella förutsättningar till ett övertagande av trafiken för
länshuvudmannen. För att fortsatt persontrafik skall vara möjlig till en rimlig kostnad
måste SJ ta sitt ansvar för att godstrafiken kan fortsätta med minst nuvarande 10

nivå. Om SJ, som skett på andra järnvägar i Värmland, stimulerar en övergång till Mot. 1987/88

godstransporter på landsväg undanrycks en viktig del av förutsättningen för fortsatt T41

trafik på sträckan Kil—Torsby.

Med hänvisning till centerns partimotion anser vi att stödet till länshuvudmännen
bör räknas upp.

De diskussioner som nu pågår om snabbtåg måste också innefatta bättre och
snabbare kommunikationer för Värmland. Investeringar i Svealandsbanan och
Mälarbanan måste innebära att bandelen Örebro—Karlstad—Charlottenberg måste
förbättras.

Vi har tidigare lagt förslag om en utredning av dubbelspår Karlstad—Kil. En
sådan utredning skulle belysa de ökade möjligheter till trafik som skulle bli fallet
efter byggande av dubbelspår på denna sträcka. För närvarande utföres persontrafiken
mellan Kil och Karlstad med tåg och buss. All tillgänglig plats på tåg har köpts
upp av länstrafikhuvudmannen (Värmlandstrafik). En ambition är att minska belastningen
på väg till förmån för en ökad persontrafik på järnväg. Vi anser därför
att frågan om dubbelspår mellan Kil och Karlstad skall utredas som ett delprojekt
i Svealandsbanan.

Tågtrafiken Karlstad—Kil—Göteborg måste förbättras både vad gäller turtäthet
och service. Nuvarande förhållanden innebär att många väljer att åka bil till Göteborg
med en ökad belastning på hårt trafikerat vägnät som följd.

Hemställan

Med anledning av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen
Mora—Kristinehamn skall rustas upp och även forsättningsvis ingå i
inlandsbanan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sammanbindningen
mellan inlandsbanan och Bergslagsbanan i Nykroppa skall tas
med i banverkets investeringsprogram,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bidraget till
länstrafikhuvudmännen skall räknas upp och vara av långvarig karaktär,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
dubbelspår mellan Kil och Karlstad bör utredas som ett delprojekt i Svealandsbanan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Värmlands behov av snabbtågförbindelser, ökad turtäthet
och bättre tågservice med Göteborg.

Stockholm den 1 februari 1988

Jan Hyttring (c) Bertil Jonasson (c)

11