med anledning av prop. 1987/88:48 om beräkning av

Motion 1987/88:Bo34 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo34

av Agne Hansson m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:48 om beräkning av
låneunderlag för bostäder m. m.

Propositionen

I proposition 1987/88:48 behandlas förslag från en arbetsgrupp inom
regeringskansliet beträffande ändringar i den schablonmetod som används
för att beräkna kostnader vid nyproduktion av bostäder m. m.

Sammantaget innebär regeringens förslag att statens utgifter ökar med 75
milj. kr. I propositionen lämnas för riksdagens kännedom en redovisning av
hur regeringen ser på formerna för beräkning av låneunderlag vid produktion
av bostäder. De delar som riksdagen skall godkänna berörs i avsnitten om
regionala kostnadsskillnader, räntebidrag och lån för det s. k. ingångsvärdet
vid ombyggnad och schabloner för amortering av underliggande kredit av
räntebidrag.

Centerpartiets syn

Från centerpartiets sida har vi länge ställt krav på att reglerna för
bostadsfinansieringen måste förenklas. Det föreliggande förslaget från
regeringens sida innebär inte nämnvärda förändringar i den riktningen. Ett
mera genomarbetat och samlat förslag bör därför utarbetas.

Nuvarande system innebär att låneunderlaget regleras, dels genom att
regionala kostnadsskillnader mellan kommuner justeras med hjälp av
ortskoefficienter, dels genom tidskoefficienter för att fånga upp kostnadsförändringar
över tiden. Särskilda regler har vidare införts som innebär att
räntebidrag kan erhållas med upp till 110 % av låneunderlaget resp. ett till
hälften reducerat räntebidrag för en överkostnad mellan 110 och 125 % av
låneunderlaget.

Den beräknade byggkostnaden bestäms för närvarande av ett grundbelopp
per lägenhet och olika tillägg till grundbeloppet, beräknad kostnad för
tomt och grundberedning och lägestillägg.

Variationerna i produktionskostnaderna över landet vid byggande av
bostäder är inte särskilt stora. Den genomsnittliga produktionskostnaden för
en lägenhet i ett flerbostadshus är ca 7 000 kr./m2 jämfört med ca 7 600 kr./m2
i Stockholm. Motsvarande kostnader för gruppbyggda småhus är 6 100 kr.
resp. 6 800 kr./m2.

Det är främst skillnaderna i pris vid försäljning av bostäder som skapar de
skilda ekonomiska förutsättningarna för boendet i olika delar av landet.
Bristen på bostäder i koncentrationsorter skapar en helt oacceptabel prisbild

där och riskerar leda till svåra bostadssociala förhållanden för dem som bor Mot. 1987/88

eller flyttar in i dessa orter. Bo34

Ett alternativ som bör övervägas i syfte att skapa mer likartade ekonomiska
förutsättningar för nyproduktion av bostäder är att införa en generell
schablon för byggkostnaderna baserad på yta och genomsnittlig kostnad per
kvadratmeter vid bostadsproduktion. Beräkningen av låneunderlaget bör
utgå från normalstor boendeyta i en lägenhet resp. småhus. En sådan metod
skulle t. ex. innebära att låneunderlaget för en lägenhet om 80 m2 i ett
flerbostadshus vid en produktionskostnad på 7 000 kr./m2 skulle bli 560 000
kr. Motsvarande låneunderlag för småhus (120 m2 och 6 500 kr./m2) skulle bli
780 000 kr. Reglerna bör dock vara så utformade att viss uppräkning av
låneunderlaget skall kunna ske med hänsyn till bostadens kvalitet och
funktion. De statliga lånen skall kunna utgå även om yta och standard
resulterar i en dyrare produktion. Merkostnaden får dock finansieras på
annat sätt än genom statliga lån.

Vi anser vidare att de nuvarande möjligheterna att helt eller delvis kunna
erhålla räntebidrag upp till 125 % medverkar till att driva upp byggkostnaderna.
Dessa möjligheter innebär att pressen på byggföretagen att försöka
sänka sina kostnader minskar. Enligt vår mening bör därför räntebidrag utgå
endast för en byggkostnad motsvarande 100 % av låneunderlaget.

Vi har även i annat sammanhang krävt att de s. k. ortskoefficienterna, med
vars hjälp beräknade regionala kostnadsskillnader för byggkostnader och
byggherrekostnader justeras, skall avskaffas. Detta kan lämpligen ske vid en
reformering av reglerna för det statliga stödet vid nyproduktion av bostäder.

En möjlig väg är att använda samma metod som regeringen föreslår
beträffande lägestilläggen - dvs. en treårig avvecklingsperiod. Syftet är då att
ortskoefficienterna år 4 skall vara borttagna och ortskoefficienten vara 1,00 i
hela landet.

Sammanfattningsvis anser vi att det statliga stödet till nyproduktion bör
reformeras utifrån ovan angivna riktlinjer. De innebär bl. a. följande:

- Förenklade och mer lätthanterliga villkor för bostadslånen

- Rättvisa villkor för hela landet vid nyproduktion av bostäder

- Möjligheter att minska statens bostadssubventioner

- Förutsättningar för en mer balanserad prisutveckling på bostäder i
koncentrationsorter

- Minskad byråkrati.

Propositionens förslag

Regionala kostnadsskillnader (ortskoefficienter)

I avvaktan på att de av oss förordade förändringarna kan genomföras bör
dock vissa förändringar ske i föreliggande förslag från regeringens sida.

Enligt propositionens förslag bör det ankomma på regeringen att bestämma
på vilket sätt regionala kostnadsskillnader skall beaktas vid beräkning av
byggkostnader m. m. vid nybyggnad. Föredraganden anmäler vidare förutsatt
att riksdagen godkänner regeringens förslag - att han avser följa det
förslag som lagts i den promemoria som tagits fram inom regeringskansliet. I

promemorian föreslås att kommuner inom samma arbetsmarknadsregion Mot. 1987/88

(A-region) skall behandlas på ett enhetligt sätt. Det finns 70 A-regioner i Bo34

landet.

Denna metod för angivande av regionala kostnadsskillnader medför dock
att kommuner inom samma län kan få skilda ortskoefficienter, eftersom de är
placerade i olika A-regioner. Följden blir att vissa randkommuner till stora
koncentrationsorter missgynnas, eftersom de är placerade i en annan
A-region än koncentrationsorten.

Enligt vår mening bör ortskoefficienterna, såsom vi ovan uttalat, helt
avskaffas successivt under en treårsperiod. Ett steg på vägen att minska
olägenheterna med det nuvarande systemet är att - i stället för A-regionerna
- ha länen som utgångspunkt när ortskoefficienterna skall anges. Kommuner
inom samma län bör ha samma koefficient. Detta skulle också i viss mån
kunna neutralisera de inneboende koncentrationstendenserna i det nuvarande
systemet som sådant. En ökad schablonisering i enlighet med vår modell
är samtidigt ett steg på vägen mot avskaffande av ortskoefficienterna.

Schabloner för amortering av underliggande kredit vid
beräkning av räntebidrag

I propositionen föreslås vissa förändringar i beräkningen av räntebidraget på
underliggande kredit beroende på att kreditmarknadens avreglering har
medfört en stark ökning av antalet varianter av amorteringsvillkoren för den
underliggande krediten. Mot bakgrund härav redovisar regeringen ett
förslag till hur en amorteringsschablon skulle kunna utformas.

Amorteringen av underliggande kredit skall ske enligt serielåneprincipen.

Lånetiden bestäms vid nybyggnad till 50 år för flerbostadshus och 40 år för
småhus. Förändringar i reglerna skall sedan ske vid eventuella ombyggnader
med hänsyn till åtgärdernas omfattning och varaktighet.

Föredragandens beskrivning av förslagets effekter ger ingen klar bild av
hur det verkar för låntagarna. Förslaget synes bl. a. innebära att den som
väljer att göra extra amorteringar samtidigt försämrar villkoren för räntebidraget.

Vi vill även ifrågasätta skillnaden i lånetid vid nybyggnad av flerbostadshus
resp. småhus. Vi föreslår att lånetiden vid nybyggnad av småhus också sätts
till 50 år. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om reformering av det statliga stödet vid nyproduktion
av bostäder och hemställer att regeringen återkommer med
förslag i enlighet med de riktlinjer som skisseras i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om på vilket sätt regionala kostnadsskillnader skall
beaktas vid beräkning av byggkostnader m. m. vid nybyggnad,

12

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i Mot. 1987/88

motionen anförts om utformningen av schabloner för amortering av Bo34

underliggande kredit vid beräkning av räntebidrag.

Stockholm den 24 november 1987

Agne Hansson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Ivar Franzén (c)

Rune Thorén (c)
Eva Rydén (c)

13