med anledning av prop. 1987/88:48 om beräkning av låneunderlag för bostäder m. m.

Motion 1987/88:Bo31 av Erling Bager m. fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1987/88:48
Motionskategori
-
Tilldelat
Bostadsutskottet

Händelser

Inlämning
1987-11-24
Bordläggning
1987-11-25
Hänvisning
1987-11-26

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo31

av Erling Bager m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:48 om beräkning av
låneunderlag för bostäder m. m.

I propositionen föreslås vissa förändringar i reglerna för de statliga bostadslånen.
Regionala kostnadsskillnader skall beaktas på ett nytt sätt. Den s. k.
ingångsvärdesbelåningen begränsas. Reglerna för räntebidrag på underliggande
kredit förändras. Dessutom meddelar regeringen sin avsikt att höja
nivån i det nuvarande schablonsystemet för beräkning av produktionskostnader
med 6 %, att dela upp det s. k. TOG-beloppet i tre olika belopp, att
successivt avveckla lägestilläggen på tre år samt att slopa anknytningen av
länsbostadsnämndernas kostnadsprövning till de s. k. överkostnaderna.

De statsfinansiella effekterna på helår beräknas bli ökade utgifter på
sammanlagt 75 milj. kr.

Folkpartiets grundsyn

Folkpartiets mål är en fungerande bostadsmarknad där de boende har
valfrihet mellan olika lägenhetstyper och upplåtelseformer. Viktiga steg på
denna väg är en ökad satsning på bostadsrätter, ett stopp för utslagning av
smålägenheter, en mer varsam ombyggnadsverksamhet och åtgärder som
bidrar till en ökad rörlighet. Det är också viktigt att olika upplåtelseformer
har likvärdiga boendekostnader. I dagens läge är det dessutom angeläget att
öka nyproduktionen för att komma över den bristsituation som råder i många
kommuner och som bl. a. har drabbat många ungdomar och flyktingar.

Den nuvarande bostadspolitiken bygger främst på omfattande subventioner
och regleringar. Denna politik har inte visat sig framgångsrik.

Subventionerna utgör en hård belastning på statsbudgeten och bidrar
därmed till att hålla skattetrycket högt. De utgör en omotiverad konsumtionsstyrning.
Effekterna blir ofta att vissa bostadstyper gynnas och andra
missgynnas på ett godtyckligt sätt. Subventionerna bidrar dessutom till att
byggkostnaderna pressas upp. Därtill kommer att de ofta kan kapitaliseras
bl. a. vid försäljningar och vid svarta lägenhetsaffärer.

Tvärtemot vad som ibland påstås har subventionerna ingen positiv
fördelningseffekt. De är ganska jämnt fördelade på olika typer av inkomsttagare.
Däremot bidrar de till de regionala obalanserna genom att särskilt
omfattande subventioner, som betalas av alla skattebetalare, utgår till de
expansiva tätorterna. Det innebär en omfördelning av resurser från skattebetalare
i glesbygd till storstadsområdena. Detta är en alltför sällan uppmärksammad
men mycket allvarlig svaghet i det nuvarande subventionssystemet.

Folkpartiet anser därför att bostadssubventionerna skall minskas och

åtgärder vidtas för att åstadkomma ett mindre komplicerat och styrande Mot. 1987/88

regelsystem på olika områden inom bostadspolitiken, inte minst låne- och Bo31

räntebidragssystemet.

Ny schablonnivå och kostnadsprövningen

Summan av regeringens åtgärder och förslag innebär en ökning av bostadssubventionerna,
även om effekterna inte kommer att synas under innevarande
budgetår. Som framgått ovan motsätter vi oss en sådan politik.

Den höjning av schablonnivån med 6 % som regeringen aviserar - i
avvaktan på en noggrannare granskning av arbetsgruppens förslag till nya
schablonbelopp - beräknas leda till ökade utgifter med 110 milj. kr. Motiven
för detta är dock redovisade på ett utomordentligt knapphändigt sätt.

Som bostadsministern framhåller i proposition 1986/87:48 kan det ifrågasättas
om räntebidragen även i framtiden skall stiga i takt med byggkostnaderna.
I stället borde räntebidragen begränsas och beräkningen starkt
schabloniseras. Samtidigt kan man lätta på kostnadsprövningen vid långivningen
ytterligare och låta byggherren ta ett ökat ansvar för kostnadskontrollen.
En sådan modell skulle begränsa subventioner och detaljstyrning samt
ge en klarare ansvarsfördelning mellan staten och byggherren.

Vi föreslår därför att propositionen avslås i denna del och att riksdagen hos
regeringen begär nya förslag i enlighet med vad som anförs i motionen.

Lägestilläggen

Vi ser positivt på regeringens förslag att slopa lägestilläggen. Enligt
folkpartiets uppfattning bör de som åtnjuter förmånen av att bostaden har ett
attraktivt läge också betala för detta, inte få sin förmån subventionerad av
andra. Vi noterar vidare att regeringen på denna punkt medger att
subventioner kan verka prisdrivande, en iakttagelse som också borde
påverka regeringens bostadspolitik i övrigt.

Vi har dock svårt att förstå motiven för att regeringen frångått arbetsgruppens
förslag och i stället vill avveckla lägestilläggen under tre år. Det är ju nu
trycket på de centrala lägena är starkt och överhettningen tydlig. Vi föreslår
därför att lägestilläggen slopas beträffande preliminära lånebeslut som fattas
efter den 1 januari 1988.

Regionala kostnadsskillnader

Regeringens förslag innebär att det skall ankomma på regeringen att
bestämma på vilket sätt regionala kostnadsskillnader skall beaktas vid
beräkning av byggkostnader. Regeringen avser att med något undantag följa
arbetsgruppens förslag. Detta innebär ökade subventionskostnader med 35
milj. kr.

I linje med vad vi ovan anfört motsätter vi oss en ökad subventionering.

Det är, som statens institut för byggnadsforskning framför i sitt remissvar,
tekniskt svårt att spegla kostnadsskillnader med ett ortskoefficientsystem.

Förslaget om buffertzoner belyser dessa svårigheter.

Det finns därför anledning att begränsa systemet med ortskoefficienter. Mot. 1987/88

Det bör i princip bara omfatta Norrlands inland. Riksdagen bör därför med Bo31

avslag på regeringens förslag begära ett nytt förslag med denna inriktning. I
avvaktan på detta förslag bör nuvarande regler gälla.

Räntebidrag och lån för ingångsvärdet vid ombyggnad

Enligt folkpartiets uppfattning är det på sikt bättre att begränsa ombyggnadsverksamheten
med hjälp av ekonomiska styrmedel än med administrativa
s. k. rambegränsningar. Regeringens förslag till begränsning av den s. k.
ingångsvärdebelåningen är ett steg i rätt riktning. I en partimotion med
anledning av regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder
begär folkpartiet förslag om begränsade räntebidrag vid ombyggnad. Vi
hänvisar till denna motion.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om minskade bostadssubventioner,

2. att riksdagen med avslag på regeringens proposition i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
ökad schablonisering vid beräkningen av räntebidrag och en begränsning
av räntebidragen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en ytterligare uppluckring av kostnadsprövningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om slopande av lägestilläggen,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om de
regionala kostnadsskillnaderna.

Stockholm den 24 november 1987
Erling Bager (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp) Siw Persson (fp)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

6

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.