med anledning av prop. 1987/88:37 om ett nytt plan- och bostadsverk

Motion 1987/88:Bo28 av Agne Hansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo28

av Agne Hansson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:37 om ett nytt
plan- och bostadsverk

Inledning

Centerpartiet har i motioner till riksmöten bl. a. krävt att på det centrala
planet en sammanläggning av bostadsstyrelsen och statens planverk skall genomföras.
(Se t. ex. mot. 198). Riksdagen beslutade sedermera vid sin behandling
av bostadspolitiken under våren 1987 att verken skulle läggas samman
till en myndighet, plan- och bostadsverket. Med anledning av detta beslut
tillkallades en organisationskommitté med uppdrag att lämna förslag om
den huvudsakliga inriktningen och verksamheten vid den nya myndigheten.
Kommittén har sedermera presenterat sitt förslag för den nya myndighetens
verksamhetsinriktning och organisation (SOU 1987:48). Kommittén redovisar
även bedömningar av personalbehovet och ansåg även att det nya verket
skulle vara lokaliserat till Stockholm.

I reservation till utredningens majoritetsförslag föreslog centerpartiets
representant att verket skulle lokaliseras utanför Stockholmsregionen, antalet
anställda reduceras kraftigt och de föreslagna plan- och stadsmiljöavdelningarna
slås samman.

I proposition 1987/88:37 redovisar regeringen sin syn på den nya myndighetens
verksamhetsinriktning, organisation och personalbehov. I propositionen
tas dock inte lokaliseringsfrågan upp. I propositionen redovisas även
regeringens syn på vilka allmänna utgångspunkter som skall gälla för bostadspolitiken.

Allmänna utgångspunkter

Den grundläggande målsättningen för bostadspolitiken måste enligt centerns
mening vara att skapa förutsättningar för att alla skall kunna få en bostad
till rimliga kostnader i en god miljö.

Utformningen av boendemiljön vad gäller såväl bostadslägenheten som
bostadsområden i dess helhet måste ta sikte på att skapa bra och fungerande
bostäder. Bostadens utformning och dess yttre miljö är av den största betydelse
för den enskildes sociala situation och levnadsvillkor. Det krävs enligt
vår mening en helhetssyn på bebyggelsefrågorna. Det måste vara en strävan
att i bebyggelseområden samla arbetsplatser, service, bostadsbebyggelse och
fritids- och naturområden. Lösningarna måste därvid varieras i olika stadsdelar,
områden och delar av landet beroende på förutsättningarna i de enskilda
fallen. Detta förutsätter i sin tur möjligheter till flexibilitet och anpass

barhet i de regler och normer som gäller för såväl bostadens som bostadsom- Mot. 1987/88

rådets utformning vid både nyproduktion och nybyggnad. Inrättandet av ett Bo28

plan- och bostadsverk bör enligt vår mening ge förutsättningar för att få
denna helhetssyn på bebyggelsefrågorna.

Den avgörande förutsättningen för att kunna ge människorna tillgång till
bra bostad till en överkomlig kostnad är att bostadspolitiken präglas av enkelhet
och långsiktighet i de åtgärder som vidtas. Bostadspolitiken i dess helhet,
bebyggelseplanering, finansiering av ny- och ombyggnad, reglerna för
bostadsstöd, byggnormer etc. måste ha en grundläggande inriktning som ger
möjligheter till varierande bostadsbestånd i syfte att kunna tillgodose vars
och ens önskemål om hur man vill bo till en rimlig kostnad i landets alla delar.

Samhällsplaneringen skall således enligt vår mening ge förutsättningarna
för en decentraliserad bebyggelsestruktur och utgå från en ekologisk grundsyn.
Det är vidare väsentligt med ett decentraliserat planeringsansvar. Det
skapar bättre förutsättningar för flexibilitet och anpassbarhet till skilda lokala
förhållanden.

Tidigare riksdagsbehandling

I samband med riksdagens behandling av plan- och bygglagen konstaterade
också bostadsutskottet att den översiktliga planeringen inte bör vara mer
omfattande och detaljerad än vad den aktuella planeringssituationen kräver.

Vid riksdagsbehandlingen genomfördes förändringar i regeringens förslag
som bl. a. klart fastslog att översiktsplanerna inte fick vara bindande för den
mera detaljbetonade planeringen.

Bostadsutskottet fastslog bl. a. att översiktsplanens karaktär av beslutsunderlag
understryks av de förändringar riksdagen vidtagit i regeringens förslag.

Föredragandens uttalanden i proposition 1987/88:37 beträffande synen på
planering och översiktsplanens roll förefaller dock vara en återgång till den
mer centralistiska syn som präglade regeringens förslag till plan- och bygglag.
Enligt gällande lagstiftning har inte översiktsplanerna någon bindande
verkan, och vi förutsätter att de intentioner som uttrycks i riksdagens beslut
om en mer flexibel, anpassbar och decentraliserad samhällsplanering ger de
övergripande riktlinjerna för den nya myndigheten på bostadsområdet,
plan- och bostadsverket. Det bör även i detta sammanhang erinras om att
riksdagen vid sin behandling konstaterade att den nya lagstiftningen inte ger
möjlighet till någon styrning genom föreskrifter utfärdade av statliga myndigheter
(BoU 1986/87:1).

Det nya verkets verksamhetsområde

Plan- och bostadsverket skall enligt propositionen vara central myndighet
för frågor om bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö och byggande.

En ”resursram om högst 208 årsarbetskrafter för verkets huvudenheter” bör
enligt propositionen gälla för verket vid dess inrättande.

Enligt vår mening bör den nya bostadsmyndigheten innebära möjligheter 15

till effektivisering och ett minskat dubbelarbete. En viktig del i arbetet för Mot. 1987/88

ett mer decentraliserat samhälle är vidare att beslut och befogenheter läggs Bo28

så nära dem de berör som möjligt. I den nya plan- och bygglagstiftningen
har, som ovan nämnts, genom bl. a. centerpartiets medverkan betonats vikten
av att central styrning och centrala riktlinjer får vika till förmån för det
lokala ansvaret. Detta bör enligt vår mening kunna innebära att organisationen
på den centrala nivån ytterligare dras ned. Det bör även övervägas om
några av verkets huvudenheter kan sammanläggas. Vi vill i detta sammanhang
särskilt peka på möjligheterna till förenklingar i regelsystem för såväl
byggenskap som bostadsfinansiering. Det är nödvändigt med enklare och
mer lätthanterliga villkor vid prövningen av det statliga stödet till byggande förenklad
bygglovgivning genom bl. a. mindre specificerade krav på husens
utformning och större frihet att genom olika lösningar tillgodose berättigade
krav på bostadens funktioner, komfort och kvalitet. Centerpartiet anser att
kreativitet och frihet under ansvar skall prägla den framtida byggenskapen.

Sammantaget innebär detta att personalbehovet vid verket kan bli lägre
än vad regeringen förutsätter och plan- och stadsmiljöenheterna slås samman.
Detta bör ges regeringen till känna.

Plan- och bostadsverkets lokalisering

Kommittén förordar att det nya verket lokaliseras till Stockholm. I propositionen
behandlas inte lokaliseringsfrågan.

Enligt de riktlinjer för regionalpolitiken som riksdagen lade fast 1982 vid
sin behandling av den dåvarande regeringens proposition - Program för regional
utveckling och resurshushållning - skall arbetet med decentraliseringsfrågoma
även omfatta en prövning av lokaliseringsorterna för nya eller
omorganiserade statliga myndigheter. Riksdagen instämde därvid i en socialdemokratisk
partimotion (mot. 1981/82:2352). Riksdagens beslut innebar
att följande prioriteringsordning för den fortsatta omlokaliseringen och decentraliseringen
av statlig verksamhet lades fast: 1. Skogslänen. 2. Sydöstra
Sverige och Sjuhäradsbygden. Riksdagen har senare i samband med det regionalpolitiska
beslutet våren 1985 konstaterat att denna ordning skall gälla
även fortsättningsvis.

I budgetpropositionen 1987 framhöll vidare industriministern bl. a. att
”det är viktigt att möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än Stockholm
vid inrättandet av nya myndigheter prövas. Om inte särskilda skäl talar
emot bör sådana förläggas till annan del av landet”.

I proposition 1987/88:37 anges att plan- och bostadsverket är en ny myndighet.
Med anledning härav och mot ovan angivna skäl hade ett förslag om
lokalisering utanför Stockholmsregionen varit logiskt, i synnerhet som regeringen
hittills ännu inte fullföljt denna tanke.

Oftast då lokalisering av en ny myndighet varit aktuell sedan det regionalpolitiska
beslutet fattades 1982 har myndigheten lokaliserats till centrala
Stockholm. Nya myndigheter som lokaliserats till Stockholmsområdets centrala
delar under de senaste åren är t. ex. energiverket, den centrala myndigheten
för AMU-organisationen, överstyrelsen för civil beredskap och Kemikalieinspektionen.
*

Centerpartiet har vid upprepade tillfällen slagit fast att en viktig del i en Mot. 1987/88

decentralistisk regionalpolitik är såväl utlokalisering av nya myndigheter Bo28

som decentralisering av funktioner till läns- och kommunnivå. Vi anser därför
att riksdagen vid sin behandling av proposition 1987/88:37 om nytt planoch
bostadsverk i enlighet med gällande riksdagsbeslut som sin mening uttalar
att verket skall lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Hemställan

Med anledning av vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om bostadspolitikens inriktning och allmänna
utgångspunkter för plan- och bostadsverkets verksamhet,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om verkets huvudsakliga inriktning, organisation
och personalbehov,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att plan- och bostadsverket i enlighet med gällande riktlinjer för regionalpolitiken
bör lokaliseras utanför Stockholmsregionen.

Stockholm den 24 november 1987
Agne Hansson (c)

Birgitta Hambraeus (c) Ivar Franzén (c)

Rune Thorén (c) Eva Rydén (c)

17