med anledning av prop. 1987/88:37 om ett nytt plan- och bostadsverk

Motion 1987/88:Bo23 av Hans Rosengren (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Bo23

av Hans Rosengren (s)

med anledning av prop. 1987/88:37 om ett nytt
plan- och bostadsverk

I regeringens proposition 1987/88:37 föreslås att ett nytt plan- och bostadsverk
bildas fr. o. m. den 1 juli 1988.

En organisationskommitté har på bostadsministerns uppdrag lämnat förslag
om den huvudsakliga inriktningen och organisationen av en ny plan- och
bostadspolitisk myndighet. Kommitténs överväganden om det nya verket
har preciserats så långt att det i fråga om inriktningen av verksamheten kan
ligga till grund för beslut av riksdagen. Kommittén har vidare lämnat förslag
i fråga om verkets organisation och värderat hur det nya verkets resurser bör
fördelas mellan olika uppgifter.

Bostadsstyrelsen och statens planverk fullgör i dag var för sig uppgifter av
väsentlig betydelse för samhällsbyggande.

Bostadsverket dvs. bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna - tillkom
den 1 juli 1948 som ett instrument för statsmakternas strävanden att förbättra
boendeförhållandena. Bostadsstyrelsen ansvarar som central förvaltningsmyndighet
bl. a. för den statliga lån- och bidragsgivningen till bostadsbyggandet.
Bostadsstyrelsen är chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna.

Planverket inrättades den 1 juli 1967. Bakgrunden var bl. a. behovet av
en förbättrad hushållning med mark och vatten. Samtidigt framstod det vid
denna tid som alltmer uppenbart att instrumenten för kommunernas fysiska
planering måste vidareutvecklas. Som central förvaltningsmyndighet har
planverket till uppgift att bl. a. lämna allmänna råd för planväsendet samt
meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendet. Planverket utfärdar
också typgodkännanden av konstruktioner eller utförande av byggnader.

Regeringens proposition har i princip följt organisationskommitténs förslag.
Till det nya verket förs över planverkets ansvar för den allmänna uppsikten
över hushållningen med naturresurser, liksom ansvaret för samordningen
av de olika statliga sektorsmyndigheternas arbete med frågor som rör
hushållningen med naturresurser.

Naturresurslagens regler ger förutsättningar för en bättre samordning av
de statliga och kommunala myndigheternas arbete med hushållningsfrågor
och bildar en gemensam grund för myndigheternas prövning av konkurrensfrågor
om mark- och vattenanvändning. Naturresurslagens bestämmelser får
genomslag vid prövningen av ansökningar om tillstånd enligt plan- och bygglagen
och en rad olika speciallagar, t. ex. miljöskyddslagen, vattenlagen och
naturvårdslagen. Sålunda föreskrivs i plan- och bygglagen att naturresurslagen
skall tillämpas vid planläggning och vid prövning av bl. a. ärenden om
bygglov.

Vid sin behandling av frågan om den bostadspolitiska organisationen förordade
riksdagen att organisationskommitténs förslag och regeringens be

domning därav i lämpligt sammanhang underställs riksdagen innan det nya Mot. 1987/88
verkets närmare inriktning och organisation slutligen läggs fast. Bo23

Frågan om verkets lokaliseringsort har icke närmare konkretiserats i propositionen
och i anledning därav vill vi på nytt aktualisera frågan om riksdagens
tidigare fattade beslut om decentralisering av statliga verk.

Enligt riksdagens tidigare fattade beslut skall i första hand skogslänen och
i andra hand sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden komma i fråga vid lokalisering
av statlig verksamhet.

Denna prioriteringsordning ligger alltjämt fast och följaktligen bör regeringen
följa riksdagens fattade beslut.

Det aktuella verket bör lämpligen utlokaliseras till Karlstad.

De senaste årens expansion av Stockholmsområdet har med all önskvärd
tydlighet ytterligare gett dokumentation för att med all kraft dämpa den
överhettning som skett och alltjämt sker till Stockholmsområdet.

De erfarenheter som tidigare utlokaliseringar gett är till överväganden delen
positiva. Detta bör tas till intäkt för att ytterligare utlokalisera verk och
myndigheter till orter som ligger inom de av riksdagen beslutade prioriteringsordningen.

Värmland är ett av de skogslän som drabbats hårt av den fortgående strukturrationaliseringen
inom skog/papper och massa samt inom den tunga järnoch
stålindustrin.

Befolkningsutvecklingen i länet speglar situationen på arbetsmarknaden.

Under senare tid har sysselsättningen förbättrats. Trots detta är arbetslösheten
hög i länet. Förvärvsfrekvensen är lägre i Värmland än riket i övrigt. Länet
måste tillföras ett betydande antal nya arbetstillfällen för att nå den riksgenomsnittliga
förvärvsfrekvensen.

Samtidigt som överhettningsproblemen, framför allt i Stockholmsområdet,
blivit alltmer påtagliga, har vi i skogslänen, exempelvis i Värmland alltjämt
höga arbetslöshetssiffror med minskade befolkningstal.

Trots att de regionalpolitiska satsningarna ökat väsentligt och trots att omfattande
särskilda insatser gjorts i krisdrabbade regioner ökar obalansen.

För att motverka de tendenser till ökade regionala obalanser och samtidigt
klara en balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar med tillgång
till arbete, service och god miljö i alla delar av landet - krävs nu en ytterligare
förstärkning av regionalpolitiken. Det gäller både att utveckla och effektivisera
de nuvarande medlen och att finna nya infallsvinklar för att påverka den
regionala utvecklingen i positiv inriktning.

De regionalpolitiska skälen till utlokalisering av statliga verk och myndigheter
har efter hand ökat. Lämpligen bör statsmakterna känna sitt ansvar
och infria de förväntningar som finns inom många regioner för att förverkliga
utlokaliseringen inom kort.

Hemställan

Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokalisera plan- och bostadsverket till Karlstad.

Stockholm den 24 november 1987

Hans Rosengren (s)