med anledning av prop. 1987/88:31 om ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan, m. m.

Motion 1987/88:K27 av Bengt Kindbom m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :K27

av Bengt Kindbom m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:31 om ny
organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska
kyrkan, m. m.

Inledning

Ett omfattande utredningsarbete har sedan 1982 bedrivits vad gäller ny
organisation för svenska kyrkan lokalt och regionalt. Utredningsarbetet har
engagerat församlingar, organisationer och enskilda i en omfattning som
aldrig tidigare varit fallet när det gällt en statlig utredning. De uppfattningar
som kommit fram under utrednings- och remissarbetet och som överensstämmer
med vad centerpartiet tidigare framfört har i huvudsak beaktats av
regeringen i nu framlagt förslag. I de delar där vi har avvikande uppfattning
redovisas dessa i det följande.

Utgångspunkter

Utgångspunkterna för kommitténs slutliga förslag kan kort sammanfattas i
följande tre huvudprinciper:

- Teologiskt finns församlingens centrum i gudstjänsten och det församlingsliv
i övrigt som präglas av ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning.

- Den territoriella församlingen är den grundläggande enheten i svenska
kyrkan.

- Den dubbla ansvarslinjen av prästerlig ämbetsförvaltning och folkligt
förankrad självstyrelse genomförs nu på samtliga nivåer inom svenska
kyrkan.

Dessa principer fullföljs inom ramen för inomkyrklig frihet och decentralisering
av uppgifter till regional och lokal nivå. De utgör också grunden för
den öppna folkkyrka som centerpartiet slår vakt om. Det är också viktigt att
den reform som nu genomförs blir ett stöd för församlingarna i deras arbete
och att resurserna i första hand koncentreras på detta.

Sedan slutet av 1950-talet har en lång rad utredningar och diskussioner
aktualiserat förhållandet kyrka-stat. Genom nu föreliggande proposition
lagregleras även det arbete som hittills bedrivits på frivillig basis genom
stifttingen. Vi delar föredragande statsrådets uppfattning om fördelen av att
verksamheten i fortsättningen kommer att bedrivas i lagreglerade demokratiska
former och därmed tillgodoses ett sedan länge framfört önskemål från

svenska kyrkan. När reformarbetet nu slutförs med ny organisation på Mot. 1987/88

stiftsplanet är det enligt centerns uppfattning viktigt att svenska kyrkan får K27

arbetsro och att inga nya propåer om förhållandet kyrka-stat aktualiseras.

Församlingar och kyrkliga samfälligheter

De förändringar av kompetensen mellan församlingar och pastorat som
föreslås kan i huvudsak godtas. Vi utgår från att samarbetet mellan
församlingar och pastorat utvecklas på ett positivt sätt. De regler som
erfordras skall ses som ett minimum för att säkerställa kompetensfördelningen.

I detta sammanhang vill vi understryka vikten av att de frivilliga
arbetsinsatserna i församlingarna tas till vara och att enskilda medel och
gåvor kan disponeras av församlingarna på områden som ligger inom
pastoratens kompetens.

Till skillnad från 1982 års kyrkokommitté föreslår regeringen att pastoraten
tar det totala ansvaret för begravningsplatserna. Kyrkogården med
vilken vi avser begravningsplatser som utgör kyrkotomt är en viktig
vårduppgift för församlingen. De fakultativa nämnder som föreslås i
propositionen löser inte de konflikter som kan uppstå kring synen på
gravrätter, ej heller räcker det att som föredragande statsråd gör, tala om att
pastoratet skall visa stor lyhördhet för den enskilda församlingens önskemål.

Därför bör församlingen bibehålla myndighetsuppgifterna när det gäller
dessa begravningsplatser. Församlingen skall ha rätt att tillsätta en särskild
kyrkogårdsnämnd och till denna delegera myndighetsuppgifter samt de
övriga uppgifter som har med drift och underhåll att göra.

Organisationen på stiftsplanet

När det gäller frågan om förhållandet mellan domkapitlet och den nya
stiftsstyrelsen så finns avgörande skillnader i synsättet mellan regeringen å
ena sidan och 1987 års kyrkomöte å andra sidan. Enligt vår uppfattning är det
viktigt att tillmäta kyrkomötet ett avgörande inflytande på denna punkt.

Redan inledningsvis har vi understrukit vikten av den dubbla ansvarslinjen
inom svenska kyrkan. Även statsrådet understryker vikten av svenska
kyrkans grundläggande karaktär som episkopal kyrka där biskopar och
präster har ett självständigt ansvar för kyrkans lära, förkunnelse och
sakramentsförvaltning.

Föredragande statsråd har särskilt påpekat vikten av att biskopen som
ordförande i domkapitel och stiftsstyrelse inte skall försättas i en jävssituation
i något av organen. Motiveringarna för den föreslagna ordningen löser i
varje fall inte jävssituationerna. Utgångspunkten bör som kyrkomötet
framhållit i stället vara den kompetens som resp. organ besitter i samband
med övriga uppgifter.

Vi föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med kyrkomötets beslut och
yttrande till regeringen och tillstyrker således de i kyrkolagsutskottets
betänkande KL 1987:5 framlagda lagförslagen och motiveringarna.

Den kyrkliga indelningen

Mot. 1987/88

K27

Det är mycket tillfredsställande att ingen nedre gräns sätts för en församlings
storlek. När det gäller stora församlingar delar vi uppfattningen att dessa bör
delas. Motiveringen härför är behovet av att stärka församlingsarbetet och
att öka inflytandet från lekmännen. Detta arbete borde dock inte stanna vid
delning av församlingar utan fullföljas med att det också bildas nya pastorat
där detta för församlingsvårdens skull och utifrån lokala förhållanden i övrigt
är angeläget.

Detta bör ges regeringen till känna.

Regeringen har fäst stor vikt vid att pastorats- och kommungräns bör
samordnas och är mycket avvisande till undantag från regeln. Detta trots att
både 1985 och 1987 års kyrkomöten uttalat sig för en positivare syn på denna
fråga. Vi delar kyrkomötets uppfattning att om särskilda skäl föreligger skall
avvikelse ske från huvudprincipen att pastoratsgräns inte får bryta kommungräns.
De principer som statsrådet andragit för att inte bilda nya pastorat
när stora församlingar delas kan med samma bärighet anföras för att
bibehålla pastorat som skär kommungräns. Vårt krav föranleder ändring i
3 kap. 1 § kyrkliga indelningslagen.

Efter omfattande kritik mot kyrkokommitténs modeller för pastoratsindelningen
har regeringen nu med instämmande av kyrkomötet stannat inför
att 1957 års regler för pastoratsindelning skall gälla. Vi vill då särskilt
understryka att gränsen 2 000 kyrkomedlemmar är en skärpning i förhållande
till 1957 års regler. Denna gräns får inte bli någon absolut gräns utan att de
lokala förhållandena i varje enskilt fall beaktas inför stiftsstyrelsernas beslut.

Särskilt gäller detta de förhållanden som skulle motivera att minimisiffran
underskrids: pastorat med stor utbredning, av glesbygdskaraktär eller med
dåliga kommunikationer, växande pastorat där man kan förutse att gränsen
snart överskrids, pastorat med många små församlingar. Med hänsyn till den
skärpning som sker bör det endast erfordras särskilda skäl för att avvika från
huvudregeln.

Den prästerliga tjänsteorganisationen

Den nya organisation som nu föreslås för prästtjänsternas fördelning ställer
stora krav på solidaritet mellan församlingar inom stiften och mellan stiften.

Nuvarande antal prästtjänster i stiften skall vara utgångspunkten för den
nya tjänsteorganisationen. Det är viktigt att denna utgångspunkt vidmakthålls
och att svenska kyrkans centralstyrelse inte frångår de grundläggande
målsättningar som legat bakom kyrkomötets godtagande av principen och de
principer som hittills gällt för den s. k. ortsindelningen. De ytterligare
tjänster som behövs bör fyllas genom satsning på ett intensivt rekryteringsarbete
i första hand till de utbildningsplatser som finns.

Prästvalen avskaffas och tillsättningen av prästtjänster skall i fortsättningen
ske av kyrkoråd eller tillsättningsnämnd. Församlingens medverkan i
tillsättningen av präst bör emellertid i fortsättningen kanaliseras på bästa
sätt.

Enligt vår uppfattning bör prästanställningslagen kompletteras med en jq

bestämmelse om att kyrkorådet får besluta att som ett led i beredningen av

ett tillsättningsärende inhämta synpunkter från de röstberättigade i församlingen.

Kyrkomötet beslutade för sin del att komministrar bör tillsättas enligt
samma grunder som gäller för kyrkoherdar. Vi delar denna uppfattning och
föreslår ändring i prästvalslagens 9 §.

Ekonomi

Den ekonomiska utjämning som sedan 1982 sker via kyrkofonden är en
viktig ekonomisk garanti för kyrkans verksamhet även i ekonomiskt svaga
kyrkokommuner. Centern slår vakt om en öppen folkkyrka verksam i hela
landet och kan därför inte acceptera den försämring som propositionen
innebär i flera avseenden. Socialdemokraterna har efter 1982 urholkat det
ekonomiska stödet till svenska kyrkan, ett förhållande som kyrkomötet vid
ett flertal tillfällen påpekat. Inledningsvis utgick statsbidrag till kyrkofonden
för skatteutjämning vilket successivt dragits ner och nu helt upphört. Genom
borttagandet av skatteunderlaget från juridiska personer förlorade svenska
kyrkan intäkter på ca 170 milj. kr. per år i 1982 års penningvärde. Slopandet
av garantibeskattningen drabbar också kyrkan negativt.

Sammantaget har svenska kyrkan sedan 1982 förlorat ca 600 milj. kr. i
form av bortfallande statsbidrag och motsvarande.

Enligt centerns uppfattning bör riksdagen därför redan nu uttala sig för att
ett statsbidrag till kyrkofonden bör återinföras från och med nästa kalenderår.

Den försämring av skatteutjämningen som regeringen föreslår genom den
generella neddragningen av skattekraftsgarantin kan vi i centern inte
acceptera. Kyrkomötet har inte tagit ställning till skattekraftsgarantin utan
uppdragit till svenska kyrkans centralstyrelse att bevaka frågan genom
initiativ inför regeringen. De uppfattningar som centralstyrelsen framförde
vid sin senaste uppvaktning av regeringen visar det allvarliga läge som
uppstått.

Nivån på skattekraftsgarantin bör därför bibehållas och garantinivån vara
densamma som för kommunerna.

Vidare instämmer vi i att skatteutjämning skall utgå till samtliga kyrkokommuner.
Den förändrade kompetensen mellan församlingar och pastorat
skall visserligen leda till att pastoraten tar över den övervägande delen av
kostnaderna. Det har emellertid inte utretts vilka konsekvenserna blir för de
fattiga församlingarna om dessa mister utjämningsbidraget men skall ha kvar
den för kyrkan absolut viktigaste uppgiften - främjande av kyrkans
gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation.

Den allmänna kyrkoavgiften bör i enlighet med kyrkofondens förslag
höjas till 17 öre per skattekrona.

Den av regeringen föreslagna beräkningsgrunden för den särskilda
kyrkoavgiften utgör ett dråpslag mot kyrkans egendomsförvaltning. I
synnerhet gäller detta landsbygdspastoraten som brandskattas. Regeringen
bör därför ge kyrkofondens styrelse i uppdrag att inkomma med ny
beräkning för den särskilda kyrkoavgiftens storlek där effekterna av höjd
allmän kyrkoavgift beaktas. Reduktion av den särskilda kyrkoavgiften måste
i första hand ske för pastoratens fastigheter.

Ikraftträdande

Övergångsbestämmelserna punkterna 5 och 6 kan strikt tolkat innebära att
reformen skulle träda i kraft 1991.

Utredningsarbetet har varit inriktat på att reformen i sina huvuddelar skall
genomföras den 1 januari 1989. Utskottet bör överväga övergångsbestämmelsernas
formuleringar för att säkerställa ett ikraftträdande den 1 januari
1989.

Vissa valfrågor

Av förslaget till ny församlingslag 6 kap. 7 § framgår att elektorer för val av
det nya stiftsfullmäktige skall väljas av församlingens nyvalda kyrkofullmäktige
eller om kyrkofullmäktige inte finns av det nyvalda kyrkorådet. Av 9 §
framgår att elektorerna skall utses före utgången av november månad det år
val i hela riket av kyrkofullmäktige ägt rum.

Beträffande tidpunkten för val av kyrkoråd i de församlingar som saknar
kyrkofullmäktige finns bestämmelser i 3 kap. 5 §. Dessa innebär att kyrkoråd
skall väljas före utgången av december månad.

För att det skall vara möjligt för det nyvalda kyrkorådet att utse elektorer
måste val av kyrkoråd ske före november månads utgång i stället för som i
förslaget före december månads utgång. 3 kap. 5 § bör därför kompletteras
med en bestämmelse om att val skall ske före november månads utgång det år
då val i hela riket av kyrkofullmäktige ägt rum.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om frivilliga insatser inom församlingarna,

2. att riksdagen ger 1 kap. 3 § punkt 2 församlingslagen följande
som motionärernas förslag betecknade lydelse

Motionärernas förslag

2. anskaffande och underhåll av
lös egendom som, utan att vara
byggnadstillbehör, är avsedd för
kyrkobyggnad, församlingshus och
andra församlingslokaler eller annars
för kyrkliga ändamål samt beslut
om begravningsväsendet i församlingen.

3. att riksdagen beslutar om ansvarsfördelningen mellan domkapitel
och stiftsstyrelsen i enlighet med kyrkomötets kyrkolagsutskotts
betänkande KL 1987:5,

4. att riksdagen beslutar att pastorat skall kunna bildas när församlingsvården
och lokala förhållanden i övrigt kräver det,

5. att riksdagen beslutar att kyrklig indelningslag 3 kap. 1 § skall ha 12
följande som motionärernas förslag betecknade lydelse

Mot. 1987/88

K27

Motionärernas förslag Mot. 1987/88

K 27

eller annars skall ankomma

på dem. Ett pastorat får inte utan
särskilda skäl ha färre än 2 000 kyrkomedlemmar
eller vara beläget i
mer än en kommun.

Om en ändring

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sagts om prästtjänsternas fördelning,

7. att riksdagen beslutar att i prästanställningslagen 5 § införa ett
nytt andra stycke som skall ha följande som motionärernas förslag
betecknade lydelse

Motionärernas förslag

Kyrkorådet eller tillsättningsnämnd
får besluta att som ett led i
tillsättningen av tjänst som kyrkoherde
skall inhämtas synpunkter från de
röstberättigade i församlingen/församlingarna.

8. att riksdagen beslutar att prästanställningslagen 9 § skall ha
följande som motionärernas förslag betecknade lydelse

Motionärernas förslag

Tjänster som komminister tillsättes
på det sätt som enligt 5,6 och 8 § §
gäller vid tillsättning av tjänster som
kyrkoherde

9. att riksdagen beslutar att samtliga kyrkokommuner skall erhålla
skatteutjämning,

10. att riksdagen beslutar höja allmänna kyrkoavgiften till 17 öre
per skattekrona,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fastställande av nivån för den särskilda kyrkoavgiften,

12. att riksdagen beslutar att 3 kap. 5 § punkt 3 församlingslagen
skall ha följande som motionärernas förslag betecknade lydelse

13

Propositionens förslag

3. Kyrkostämma skall hållas när
kyrkorådet begär det eller när ordföranden
anser att det behövs.

Stockholm den 1 december 1987

Bengt Kindbom (c)

Bertil Fiskesjö (c)

Stig Josefson (c)

Gunilla André (c)

Martin Olsson (c)

Ingbritt Irhammar (c)

Motionärernas förslag Mot. 1987/88

3. Kyrkostämma skall hållas när ^27
kyrkorådet begär det eller när ordföranden
anser att det behövs. Vid
sammanträde före utgången av november
månad det år då val i hela
riket av kyrkofullmäktige ägt rum,
skall förrättas val av kyrkoråd för
den kommande mandatperioden.

Britta Hammarbacken (c)
Karl Boo (c)

Elving Andersson (c)
Marianne Karlsson (c)

14