med anledning av prop. 1987/88:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Motion 1987/88:N7 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :N7

av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk)

med anledning av prop. 1987/88:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1987/88

Bakgrund

För ett år sedan bytte staten ut SSAB:s styrelse, och köpte ut Gränges som
ägare. Regeringen upprättade ett nytt avtal med sex nya ägare inom
pensions- och försäkringsbranschen. Avtalet stipulerar att SSAB skall drivas
”uteslutande utifrån strikt affärsmässiga principer”. SSAB skall även enligt
avtalet ”börsnoteras på Stockholmsbörsen så snart som möjligt”.

Riksdagens alla partier utom vpk godkände regeringens nya SSABinriktning.
Följden för verksamheterna inom SSAB är bl. a. att gruvorna inte
längre har någon plats. SSAB:s strukturplan talar om nedläggning av
gruvverksamheten. Sedermera har SSAB-ledningen ansett sig kunna driva
Dannemora-gruvan tills vidare. Hur länge är ovisst.

Nedläggningsbeslut gäller däremot för gruvan i Grängesberg. Grängesberg
är en ort uppbyggd kring gruvan. En nedläggning utan ersättningsverksamhet
är en katastrof för samhället och samhällslivet i bygden. Nu har
regeringen i avtal med SSAB kommit överens om att staten direkt skall
överta SSAB:s gruvverksamhet vad gäller Grängesberg. Staten skall som
ägare för ett nytt Gruvbolag förlänga verksamheten från årsskiftet 1988/89
till 1991.

Motionärernas bedömningar och förslag

I stället för ett avvecklingsbolag, som regeringen föreslår för Grängesgruvan,
bör det direkta statliga ägandet innebära bildande av ett utvecklingsbolag.
Målsättningen för det nya statliga gruvbolaget skall vara att tillvarata den
mellansvenska gruvindustrins möjligheter utifrån samhällsekonomiska och
regionalpolitiska intressen. Utifrån ett sådant synsätt är ”centrala ekonomiska
förutsättningar för fortsatt gruvbrytning” uppnådda och det nya bolaget
kan påbörja en vidareutveckling och ej behöva bli ett avvecklingsbolag.

Gruvverksamheten i Grängesberg kan utvecklas och styras in mot ökad
förädling. Specifika produkter kan tas fram. Termisk fosfat och järnpulver är
möjliga att utvinna av Grängesmalmen. Eftersom det är samhällsekonomiskt
och regionalpolitisk! oförsvarbart att under överskådlig tid lägga ned
Oxelösunds malmmetallurgi, är det även ur ett samhällsekonomiskt och
regionalpolitisk! perspektiv försvarbart att Grängesberg och Dannemora
gruvor är huvudleverantörer av malmråvaran.

Fortsatt gruvdrift i Grängesberg har inte bara samhällsekonomiska och

1 Riksdagen 1987/88.3sami. NrN7-12
Omtryckt

regionalpolitiska aspekter. I ett större sammanhang måste även sårbarhets- Mot. 1987/88

aspekterna vägas in. Öppnande av järnmalmsgruvor är inget som sker över N7

en natt, utan måste noga planeras. Det är därför nödvändigt med järnmalmsbrytning
både i norra och mellersta Sverige.

Statens ekonomiska åtagande för verksamheten i Grängesberg skall vara
långsiktigt och inte ha en bortre gräns vid 1991.1 stället skall verksamhetsinriktningen
omedelbart ställas in på att investera för fortsatt verksamhet.

Statens tillskott av medel till det ”nya” gruvbolaget skall ses som en första
insats. Redan nu bör planer utarbetas för fortsatt tillredning och avsänkning
till en lägre brytningsnivå i gruvan. Likaså bör förädlingen mot specifika
produkter och s. k. sidoverksamheter omedelbart igångsättas.

Enligt vår mening bör riksdagen besluta att statens åtaganden i gruvverksamheten
i Grängesberg skall innebära utveckling, inte avveckling, att
verksamheten skall ha som målsättning att fortsätta efter 1991 och att det nya
gruvbolaget snarast återkommer till regering och riksdag med konkreta
planer för utveckling av verksamheten. En sådan inriktning är möjlig om den
politiska viljan finns och det skapas en ledning för verksamheten som har
utveckling som sin främsta arbetsuppgift.

Vpk har inget att erinra mot att ett ”nytt” Gruvbolag bildas, tvärt om kan
detta bolag bli en utvecklingsfaktor. I detta ingår att om SSAB inte längre
anser att Dannemoragruvan skall drivas vidare, bör den överföras till det
”nya” Gruvbolaget. Likaså bör det avtal som berör SJ:s och TGOJ:s
verksamhet, godkännas endast i den meningen att det nya Gruvbolagets
avsikt skall vara att utnyttja TGOJ:s verksamhet även efter 1991. Vidare bör
frågan om avtalet mellan det ”nya” Gruvbolaget och SSAB om malmleveranser
till Oxelösund, enbart godkännas med den avsikten att Oxelösund
skall ta emot malmleveranser från Grängesberg efter 1991.

Vpk kan även godkänna överlåtelseavtalet mellan SSAB och staten, men
med det förbehållet vi påtalat i motionen och att SSAB överför ytterligare
260 milj. kr. till det ”nya” Gruvbolaget. I det fall SSAB skulle lagt ned
gruvdriften i Grängesberg 1988 hade deras kostnader blivit ytterligare 260
milj. kr. I dessa 260 milj. kr. ligger ett åtagande om gruvpensioner på 60 milj.
kr. Vpk föreslår därför att riksdagen godkänner avtalet enbart under den
förutsättningen att SSAB tillskjuter ytterligare 260 milj. kr. till det ”nya”

Gruvbolaget.

2

Hemställan Mot. 1987/88

N7

Med hänvisning till ovanstående föreslås i anledning av proposition 1987/

88:25 bil. 8, E 7:

1. att riksdagen beslutar att det ”nya” statliga Gruvbolaget skall
vara ett utvecklingsbolag för den mellansvenska gruvindustrin och

a) att Gruvbolagets verksamhet skall sträcka sig efter 1991,

b) att erforderliga investeringar för utveckling av gruvverksamhet
och s. k. sidoverksamhet vid Grängesbergsgruvan planeras för verksamhet
efter år 1991 enligt vad i motionen anförs,

c) att avtalet mellan statens Gruvbolag och TGOJ skall sträcka sig
efter 1991,

d) att statliga Gruvbolagets avtal med SSAB om malmleveranser
även skall omfatta tiden efter 1991,

e) att om SSAB lägger ned Dannemoragruvan, skall den överföras
till det ”nya” Gruvbolaget,

2. att riksdagen beslutar att överlåtelseavtalet mellan SSAB och
staten godkänns med förbehållet att SSAB tillskjuter ytterligare 260
milj. kr. till det ”nya” Gruvbolaget.

Stockholm den 24 november 1987
Lars-Ove Hagberg (vpk)

Karl-Erik Persson (vpk) Hans Petersson (vpk)

Oswald Söderqvist (vpk) 1 Hallstahammar

1* Riksdagen 1987188.3 sami. NrN7-12

3