med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa

Motion 1987/88:K10 av Börje Stensson m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: K10	c2j l_J
av Börje Stensson m. fl. (fp)	Mot.
med anledning av prop. 1987/88:22 om vissa	1987/88
grundlagsfrågor m. m.	K10-13

Föreliggande proposition grundar sig huvudsakligen på det förslag som
folkstyrelsekommittén presenterade i betänkandet Folkstyrelsens villkor.

Dess värre kunde inte denna kommitté enas om en lösning på en av
huvudfrågorna vad gäller utövandet av folkstyrelsen, mandatperiodens
längd och antalet valtillfällen. Folkpartiet fortsätter för sin del att hävda att
mandatperioden bör förlängas till fyra år med skilda valtillfällen för riksdag
och kommuner. Kommittén har inte heller presenterat något förslag som
innebär att möjligheterna till personval ökar. Vi har i en motion till föregående
riksmöte (1986/87: K230) framfört yrkanden i dessa nämnda avseenden.

Vi yrkar avslag på förslaget till ny fördelningsprincip av platserna i
utskotten samt anmäler tveksamhet till att införa nya regler vad gäller
anmälan av parti till val om ett sådant beslut inte kan fattas i bred politisk
enighet. Slutligen yrkar vi avslag på förslaget att betänkande som behandlar
bordlagd fråga skall vara avgivet före den 1 november.

Finansutskott och skatteutskott

Regeringens förslag om ändring i regeringsformen innebär att riksdagen
inte längre kommer att vara skyldig att inrätta ett skatteutskott. Bara
finansutskottet och konstitutionsutskottet kommer fortsättningsvis att
vara reglerade i grundlag.

Det innebär inte att skatteutskottet avskaffas, däremot att riksdagen i
framtiden inte av regeringsformen hindras att vidta förändringar.

Vi vill inte i detta sammanhang ta ställning till den framtida utskottsorganisationen.
Däremot finner vi inte att det finns tillräckliga skäl att regeringsformen
på denna punkt skall reglera riksdagens arbetsformer. Vi
tillstyrker därför regeringens förslag.

Sammansättningen av utskott

I propositionen föreslås vidare att samtliga utskottsplatser fördelas mellan

partierna i ett sammanhang med tillämpning av d’Hondts metod vilket 1

1 Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr KI0-I3

skulle innebära en strikt proportionell fördelning av det totala antalet Mot. 1987/88
utskottsplatser. K10

De borgerliga ledamöterna i folkstyrelsekommittén reserverade sig mot
förslaget att införa en proportionell fördelning av utskottsplatserna. Det
främsta skälet mot ett sådant förslag är att det leder till att det parti eller
partier som har majoritet i kammaren inte kommer att förfoga över en
majoritet i alla utskott. Vissa utskott kommer att ha regeringsmajoritet,
andra majoritet för oppositionen. Detta anser vi vara en nackdel från
parlamentarisk såväl som principiella och praktiska synpunkter.

Förhandsanmälan av partier

Företrädarna för socialdemokraterna och folkpartiet föreslog i kommittén
att den nuvarande partiregistreringen skall ersättas av en förhandsanmälan
senast en månad före valet av de partier som vill ställa upp i val. Detta
förslag återkommer nu i propositionen.

Mycket talar för att införa en ordning med förhandsanmälan. Det garanterar
att väljarna får en möjlighet att veta vilka partier som deltar i valet,
man slipper förlita sig på den nuvarande partidefinitionen och det nuvarande
systemet med registrering av parti kan avvaras. En annan fördel som
särskilt anges är att enstaka röster som i dag avges till ”Kalle Anka
partier” inte längre kommer att godkännas.

En invändning som kan riktas mot förslaget är att det kan uppfattas som
en inskränkning i den fria nomineringsrätten genom att det inte blir möjligt
för nya politiska formationer som kan uppkomma under slutet av en
valrörelse att göra sig gällande i valet.

Eftersom detta argument kan anföras mot förslaget är det angeläget att
en förändring i enlighet med vad som har föreslagits kan genomföras i bred
politisk enighet. Om samma oenighet i frågan skulle återfinnas i utskottsbehandlingen
som återfanns i kommittén anser vi att det är olämpligt att
genomföra förändringen.

Behandling av ärenden som skjuts upp

Genom en ändring i regeringsformen föreslås i propositionen att betänkande
i ärende vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte till nästa skall
avges före den 1 november.

Konsekvensen av detta förslag kommer att bli att utskotten regelmässigt
kommer att behöva starta sitt arbete under sommaren. Detta anser vi har
flera nackdelar. Bl. a. kommer det bli utomordentligt svårt att ha överläggningar
inom partigruppen när denna är skingrad på ferier. Därför bör denna
förändring ej genomföras.

Möjlighet för minoritet att begära rådgivande folkomröstning

Frågan om en minoritets rätt att begära en rådgivande folkomröstning har

varit aktuell under lång tid. Flera skäl talar enligt vår uppfattning för att

införa ett institut i grundlagen som ger en riksdagsminoritet rätt att begära 2

rådgivande folkomröstning.

Den svenska författningen har — jämfört med många andra länders — ett Mot. 1987/88
begränsat minoritetsskydd. Det finns enligt vår mening anledning att i K10
vissa sammanhang stärka minoriteternas rätt. Det ter sig naturligt att en
kvalificerad minoritet i riksdagen i vissa lägen skall ha rätt att föra en fråga
direkt till rådgivande folkomröstning. Denna möjlighet saknas i dag.

Det var inte möjligt att få gehör för tanken på ett utvidgat folkomröstningsinstitut
i folkstyrelsekommittén. Enligt vår mening bör frågan nu bli
föremål för ny behandling i lämpligt sammanhang i syfte att mera fullständigt
och inträngande bereda frågan.

Inriktningen bör vara att låta en minoritet på förslagsvis en tredjedel av
riksdagens ledamöter få till stånd rådgivande folkomröstning. Även andra
former för att utlösa sådan omröstning, t. ex. folkinitiativ, bör utredas i
sammanhanget.

Partistöd

Det statliga stödet till politiska partier behandlas i propositionen med
anledning av en skrivelse från miljöpartiet de gröna. Regeringen avvisar
partiets förslag om sänkning av procentgränsen för rätt till statligt partistöd
från 2,5% till 1%.

Sedan lagen på denna punkt utformades har dock gränsen för kostnadsfria
valsedlar sänkts så att den nu ligger på 1 %. Partier som har ett sådant
väljarstöd att de tillförsäkrats kostnadsfria valsedlar bör också ges ekonomiska
möjligheter att skicka ut dessa till väljarna. En regel om att alla
partier som har rätt till kostnadsfria valsedlar också bör få ett partistöd
motsvarande kostnaderna för ett hushållsutskick bör därför föras in i lagen
om statligt stöd till politiska partier. Riksdagen bör av regeringen begära
förslag härom.

Översyn av riksdagens kontrollmakt

I propositionen förs ett resonemang om ramlagstiftning och denna lagstiftningstekniks
betydelse för fördelningen av det politiska beslutsfattandet
mellan riksdagen, regeringen och myndigheterna. När riksdagen fullgör
sina uppgifter som högsta beslutsorgan utövar den samtidigt en centrai
kontrollfunktion. I regeringsformen uttrycks detta sålunda, att riksdagen
granskar rikets styrelse och förvaltning (RF 1:4).

I regeringsformens 12 kap. anges närmare de organ och de metoder som
riksdagen har till förfogande för sin kontroll, vars syfte är att säkerställa att
utfärdade lagar tillämpas korrekt, att de fastställda utgiftsmålen fullföljs
och att den offentliga verksamheten bedrivs på sätt som är ekonomiskt
försvarligt. Inte minst den omfattande ramlagstiftningen motiverar att riksdagen
kan utvärdera och följa tillämpningen av lagar på ett mer effektivt
sätt. Biand kontrollorganen ingår konstitutionsutskottet, justitieombudsmännen
(JO) och riksdagens revisorer.

Sedan ett antal år tillämpas en ordning som innebär att revisorernas
framställning om åtgärder — som tidigare också kunnat ställas direkt till
regeringen - fortsättningsvis alltid skall underställas riksdagen. Efter sed

vanlig behandling i fackutskotten får riksdagen ta ställning till vad sorn Mot. 1987/88

skall ske i de olika ärendena. Vidare skall revisorernas ordförande regel- K10

mässigt bereda utskotten tillfälle att komma in med synpunkter på frågor
som förtjänar uppmärksamhet, innan revisorernas granskningsplan görs
upp.

Detta närmare samarbete mellan revisorerna och utskotten har utan
tvivel vitaliserat revisorernas granskning. Erfarenheter visar också att
revisorernas arbete gett utskotten och riksdagen bättre beslutsunderlag.

Många gånger saknar dock revisorerna tillräckliga resurser för att snabbt
följa upp de olika förslag till granskning som väcks. En förstärkning av
resurserna är nödvändig för att revisorerna skall kunna ge riksdagen bättre
stöd i sin granskningsuppgift.

Från konstitutionella utgångspunkter kan det ifrågasättas om inte ansvaret
för den statliga kontrollen av förvaltningen i högre grad än nu bör ligga
på riksdagen. Det skulle bl. a. innebära att en del av riksrevisionsverkets
uppgifter skulle överföras till riksdagen. Det måste vidare noteras att
konstitutionsutskottets och revisorernas arbetsområden ibland täcker varandra
och att JO och revisorerna kan behandla samma frågeställningar.

Under det författningsarbete som pågått i vårt land sedan några år har
någon samlad översyn av riksdagens kontrollfunktioner inte kommit till
stånd. Med hänsyn härtill och till vad som ovan anförts om ökade insynsmöjligheter
för revisorerna anser vi det påkallat att en utredning tillsätts
för att överväga frågan om riksdagens revisorers ställning och verksamhet
samt frågan om riksdagens kontrollmakt i övrigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

1. att riksdagen avslår propositionen i vad gäller förslaget om ny
princip för sammansättning av utskott,

2. att riksdagen avslår propositionen i vad gäller förslaget att
betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från ett riksmöte
till nästa skall avgöras före den 1 november,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört angående möjlighet för minoritet att begära folkomröstning,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i
lagen om statligt stöd till politiska partier att alla partier som har rätt
till kostnadsfria valsedlar också skulle ha rätt till ett partistöd motsvarande
ett hushållsutskick,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört angående en översyn av riksdagens kontrollmakt.

Stockholm i november 1987

Börje Stensson (fp)
Erik Edin (fp)
Margitta Edgren (fp)

Ingela Mårtensson (fp)

4