med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m. m.

Motion 1987/88:Sf45 av Göran Ericsson (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sf45

av Göran Ericsson (m)

med anledning av prop. 1987/88:171 om
reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandeförmåner m. m.

I propositionen föreslås förändrade regler för efterlevandepension syftande
till att avskaffa det livsvariga familjeskyddet för efterlevande vuxna utan
barn. Den tidsbegränsade omställningspension som i stället föreslås avses
gälla personer under 65 år. Av alla efterlevande är två tredjedelar över 65 år.

Övergångsreglerna är skärpta för åldersgruppen 45—60 år jämfört med
förslaget 1983/84. För dessa har pensionssamordning införts från 65 år till
skillnad från förslaget 1983/84. Åldersgränsen föreslogs i pensionskommittén
till 45 år, i propositionen 1983/84 till 50 år och nu föreslås 60 år som
gräns för huruvida kvinnor kommer att drabbas.

Pensionsberedningens förslag, såsom det presenterades i ett pressmeddelande
den 24 juni 1987, hade över huvud taget ingen åldersgräns. Det nuvarande
förslaget är ett resultat av att den moderata partistämman hösten 1987
i Malmö bl. a. uttalade: ”Det är särskilt viktigt för kvinnor som redan är
pensionerade eller nära pensionsåldern att varje form av försämring skall
undvikas.”

Ett nytt system för familjepensionering bör tillgodose följande grundkrav:

— Ett tryggt efterlevandeskydd för vuxna med och utan barn skall finnas.

— Rättssäkerheten måste tryggas — ”intjänad” pensionsrätt måste finnas
kvar.

— Övergångstiden måste vara lång och rätten till efterlevandepension också
gälla när man blivit över 65 år. Det är i hög grad då pensionsskyddet
behövs.

— Förutsättningarna för att till överkomliga kostnader bygga upp ett kompletterande
privat försäkringsskydd skall garanteras.

— Pensionssystemet måste ta hänsyn till att barn behöver sina föräldrar.
Barnavårdande arbete får inte diskrimineras. Omsorg om familjen skall
inte bestraffas på gamla dar. Familjen måste ha en existensmöjlighet
även i ett framtida samhälle.

— Man skall kunna leva på sin lön, men också på sin pension, även om
man är en gammal kvinna.

— Spelreglerna och förutsättningarna skall vara så fasta att människor kan
planera sina liv. Tillämpning av ett behovsresonemang är artfrämmande
för ATP-systemet, som införts såsom ett inkomstrelaterat system för
tilläggspension. Det är i så fall ett argument mot ATP som sådant.

Inkomst- och arbetsmarknadsvillkor är inte lika för kvinnor och män. Det Mot. 1987/88

är tveksamt om jämställdhetsaspekten kan åberopas som ett skäl för att Sf45

avskaffa efterlevandepensioneringen. Däremot är det ett skäl för att genomföra
samma regler för kvinnor och män.

Förslaget 1983/84 avfärdades av moderata samlingspartiet bl. a. med att
det var ett grundskott mot familjen. Den kritik som moderata samlingspartiet
framförde mot förslaget 1983/84 är fortfarande relevant:

— Kvinnornas bevisligen större hem- och barnansvar.

— Barnens behov, som inte alltid far bäst av bådas heltidsarbete.

— Försämringen av familjeekonomin minskar utrymmet för fler barn, vilket
får negativa effekter på hela ATP—systemet.

— Försäkringsdomstolarnas skönsmässiga, väsensfrämmande prövning.

Expertbedömningen hos RFV är även att kritiken från 1983/84 fortfarande
är relevant, eftersom förslagen i huvudsak liknar det som regeringen presenterade
för 4 1/2 år sedan. Kvinnors situation på arbetsmarknaden har
inte i någon större utsträckning förändrats sedan dess. Omkring hälften av
kvinnorna deltidsarbetar.

Kvinnors genomsnittliga ATP-poäng framgår av nedanstående tabell:

Tabell

Genomsnittlig pensionspoäng för kvinnor

År Poäng

1980 2,67

1981 2,48

1982 2,39

1983 2,37

1984 2,50

1985 2,52

1986 räknas på 1987 års taxering, som blir färdig 1988 och ännu ej är tillgänglig.

Källa: RFV

Det är således en bra bit kvar innan kvinnor klättrat upp till 1980 års nivå,
som var den högsta. De senaste fem åren har ökningstakten varit knappt
0,01 poäng/år. Jämställdhet mellan könen synes med den utvecklingen inte
kunna uppnås förrän långt fram i tiden.

”Om inte rättvisa och skäliga övergångsregler kan konstrueras — vilket i
och för sig hade varit möjligt om ett helt annat angreppssätt valts — är detta
ensamt skäl mot en förändring”, skriver samma experter hos RFV. De avvisar
förslaget.

Ställningstagande till pensionsreglerna borde göras vid samma tillfälle
för män och kvinnor, när samtidigt ställningstagande kan ske när det gäller
15/30-årsreglerna, delning av ATP-poäng samt inte minst utformningen av
avdragsrätten för pensionsförsäkringar. Mycket god tid borde ges för förslagens
remissbehandling, som bör vara mycket bredare än den föreliggande,
omfatta kvinnoorganisationer samt ge tid och möjlighet för den demokratiska
processen inom partierna.

Risken är emellertid uppenbar att ATP-systemet snart inte längre kan
garantera en pensionstrygghet som står i skälig proportion till tidigare inkomster.
Det är i hög grad mot den bakgrunden propositionen får ses. En

åtstramning av utgiftsökningen är då nödvändig för ATP-systemets fortbe- Mot. 1987/88
stånd. Därtill behövs ekonomisk tillväxt. Sf45

För oss ligger en begäran om återförvisning av propositionen nära till
hands. Men i det dröjsmål detta skulle innebära ligger en ekonomisk fara
som inte får underskattas. ATP:s framtid sätts på spel. Vi avstår mot denna
bakgrund att yrka avslag på propositionen, vilket en återförvisning skulle
nödvändiggöra.

Emellertid anser vi att ett bifall till propositionen måste förutsätta att
vissa villkor uppfylls.

ATP-regeln att genomsnittet av de femton bästa inkomståren av de totalt
30 ATP-år som erfordras för oreducerad pension måste bibehållas. Detta är
av stor betydelse för kvinnornas pensionstrygghet. Inte heller 30-årsregeln
får ändras.

Övergångsreglerna för kvinnor som är i medelåldern och äldre måste
vara betydligt generösare. Helst borde kvinnor som fyllt 45 år vid genomförandet
av de nya reglerna helt undantas. Den nu föreslagna 60-årsgränsen
är inte tillräcklig.

I den mån en ren 45-årsgräns skulle anses för dyrbar för ATP-systemet,
bör under alla omständigheter ett avtrappningsförfarande ske för kvinnor
som vid genomförandet av nya regler närmar sig 60-årsåldern så att dessa
får rätt till en i förhållande till åldern stigande andel av en livsvarig efterlevandepension
från ATP. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om
sådana regler i sådan tid att dessa kan träda i kraft vid samma tidpunkt som
reformen i övrigt.

Bl. a. med hänsyn till behovet av tid att bygga upp ett kompletterande
försäkringsskydd är generösare övergångsregler nödvändiga för denna
grupp kvinnor.

Vidare måste möjlighet finnas att på skattemässigt fördelaktiga villkor
teckna privata pensions- och/eller efterlevandeförsäkringar. Försämringar
i avdragsrätten kan inte accepteras.

Slutligen är det angeläget att giftorätt i ATP införs. Denna fråga har dock
pensionsutredningen lovat att utreda.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen bifaller propositionen med den ändringen att förslaget
kompletteras med den uttryckliga förutsättningen att 15- och
30-årsreglerna inom ATP skall finnas kvar,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kompletterande
generösare övergångsregler för äldre kvinnor i enlighet med vad i
motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om möjligheten att på skattemässigt fördelaktiga
villkor teckna frivilliga tilläggsförsäkringar.

Stockholm den 29 april 1988

Göran Ericsson (m)

6