med anledning av prop. 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m. m.

Motion 1987/88:Sf42 av Ulla Tillander m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Sf42

av Ulla Tillander m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:171 om
reformering av den allmänna försäkringens
efterlevandeförmåner m. m.

Principen om alla människors lika rätt till pension oavsett kön är lika viktig
och central som principen om kvinnors och mäns lika rätt på samhällets alla
områden. Ytterst är dessa principer beroende av varandra.

Förslaget om ny efterlevandepension måste analyseras med utgångspunkt
från det samhälle vi nu har och den arbetsmarknad samt den situation
som i övrigt råder. Men ännu mer betydelsefullt för pensionsvillkoren
är den arbetsmarknad och det samhälle som tillkommande pensionärer levt

i.

Det är viktigt att det finns ett bra efterlevandeskydd i pensioneringen.

Detta är en central del i grundtrygghetssystemet. Grundtrygghetsprincipen
är särskilt viktig för låginkomsttagare och därmed för kvinnorna. Centerpartiet
stöder målsättningen om ett efterlevandeskydd vars regler är lika för
kvinnor och män.

Jämställdhetsbrister i pensioneringen

De stora jämställdhetsbrister i vårt samhälle som vi haft och har motsvaras
av stora genomsnittliga skillnader mellan kvinnors och mäns pensioner.

Det ansvar som kvinnor traditionellt tagit ger inga förmåner i pensioneringen.
Därtill kommer att kvinnor genom att de ofta varit hänvisade till låglöneyrken
och deltidsarbete har lägre pensioner än män, även om de förvärsarbetar.

De arbetsmarknadspolitiska ambitionerna måste höjas för kvinnor.

Kvinnor och män måste också i praktiken ha samma rätt till arbete och lika
lön för lika arbete. Förverkligande av detta har enbart på mycket lång sikt
återverkningar i pensionsförmånerna.

Detta är en viktig bakgrund till centerpartiets strävan att i första hand
höja grundpensionerna, dvs. folkpension och pensionstillskott. En sådan
inriktning gynnar främst kvinnorna. Vi anser också det vara nödvändigt att
pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete söker lösningar enligt grundtrygghetsprincipen
och höjer de lägsta pensionerna.

Det är av stort värde att pensionsberedningen i sitt fortsatta arbete allsidigt
och grundligt skall pröva frågan om delning av pensionspoäng mellan
makar. Nuvarande regler innebär vid en skilsmässa att mannen behåller

hela sitt pensionsskydd medan kvinnan förlorar änkepensionen. För del- 1

Mot.

1987/88
Sf42 —43

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr S/42—43

tids- och hemarbetande kvinnor innebär detta att de förlorar en väsentlig Mot. 1987/88

del av sin trygghet. Centerpartiet förutsätter att pensionsberedningen i sin Sf42

prövning finner mera rättvisa lösningar på detta problem.

Härutöver är det nödvändigt att i särskild ordning ge ersättning och också
pensionsförmåner för ansvarstagande för vård och omsorg. Vårdnadsbidrag
för barnavårdande insatser och bättre villkor för anhörigvård är åtgärder
som har stor betydelse också för ökad rättvisa till kvinnorna i pensionssystemet.
Centerpartiet anser att sådana insatser skall ge såväl pensionsår
som pensionspoäng inom ATP. ATP-år enligt reglerna för barnavårdande
insatser i hemmet bör utgå automatiskt och också räknas retroaktivt för
sådana år som redan passerat.

Vad som anförts om inriktningen av reformarbetet för kvinnors pensioner
bör ges regeringen till känna.

Reformerad efterlevandepension

Det är viktigt att notera att förslaget till ny efterlevandepension innebär
viktiga förbättringar också för stora grupper kvinnor.

o Kvinnor under 36 år utan barn får en förbättrad situation. Dessa omfattas
inte av nuvarande änkepension från folkpensioneringen. Nu får de dels
omställningspension, dels möjlighet till särskild efterlevandepension.

Dessutom innebär den förbättrade pensionsmöjligheten för dem med
barn under 12 år en viktig förbättring,
o Kvinnor i samboförhållanden utan barn får nu efterlevandeskydd. Dessa
står med nuvarande regler utanför,
o Kvinnor med barn under 12 år får med de nya reglerna om omställningspension
ett bättre efterlevandeskydd.

Härtill kommer att

o de nya reglerna också ger män ett efterlevandeskydd
o de nya reglerna tar bort samordningen mellan pension och bidragsförskott

o de nya reglerna innebär höjda barnpensioner

o de nya reglerna inbegriper också adoptionsbarn där ena föräldern går
bort innan adoptionen är formellt klar.

Grundförslaget

Propositionens förslag till efterlevandepension ansluter till pensionsberedningens
förslag. Det innebär följande:

o Barnpensionerna förbättras och skall kunna utbetalas under längre tid
och med högre belopp än idag.
o Nya former av efterlevandepension till vuxna införs. Dessa skall utbetalas
på lika villkor till män och kvinnor.

2

De nya pensionsformerna är Mot. 1987/88

Sf42

— omställningspension under en tid av ett år efter dödsfallet

— omställningspension också för tid därefter till efterlevande män och
kvinnor som tar vård om barn under tolv års ålder

— särskild efterlevandepension till efterlevande som har nedsatta möjligheter
att försörja sig genom förvärsarbete.

o Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeskydd förändras enligt samma

principer som för efterlevandepensioneringen.
o De särskilda folkpensionsförmånerna hustrutillägg och barntillägg avvecklas
efter en övergångstid.

Brister i grundförslaget

När en person avlider innebär detta en i alla avseenden omvälvande händelse
för familjen i övrigt. Det är viktigt att familjen har möjlighet att i lugn
och ro anpassa sig till den nya situationen med största möjliga livskvalitet.

Detta kan inte ske om man upplever ett hot att tvingas bryta med hela den
livssituation man har och har haft.

I propositionen markeras på en rad ställen en restriktiv hållning vad
gäller den särskilda efterlevandepensionen. Detta i kombination med en
1-årig omställningspension innebär att många upplever omställningspensionen
som en 1 -årig tidsfrist under vilken man, parallellt med sorgearbetet,
kan tvingas avveckla hemmet och skapa en grund att börja på nytt i en ny
ort och utan tidigare sociala kontakter. Speciellt stora problem kan finnas
om makarna gemensamt, eller den avlidne själv, drivit ett företag.

Handikapporganisationerna och statens handikappråd betonar vikten
av att reglerna för den särskilda efterlevandepensionen tillämpas generöst,
eftersom människor med funktionshinder har svårare än andra både att få
arbete och att klara den sociala förändringen i samband med makens död.

Situationen är likartad för efterlevande i övre medelåldern eller på orter
med svag arbetsmarknad. Den korta tiden för omställningspension ställer
stora krav på en smidig prövning och tillämpning av den särskilda efterlevandepensionen.

Centerpartiet konstaterar att förslaget om omställningspension i högst ett
år är otillräckligt för att klara de mänskliga och praktiska problem som
möter vid makes bortgång. Den särskilda efterlevandepension som därefter
skall utgå innebär dessutom en individuell prövning som av många kan
upplevas stötande. Centerpartiet föreslår därför att den generella omställningspensionen
skall få utgå under två år efter makens dödsfall.

Vad gäller särskild efterlevandepension är det viktigt att ha en generös
tillämpning, som utgår från individens situation. Skrivningarna i propositionen
representerar ett mer restriktivt synsätt.

I bl. a. specialmotiveringen anges att kraven att flytta kan ”ställas högre
ju yngre den efterlevande är” (sidan 203). På sidan 58 refereras med instämmande
att särskild efterlevandepension skall ses som ”en yttersta skyddsåtgärd”.

3

Enligt centerpartiet bör särskild efterlevandepension inte ses som en yttersta
skyddsåtgärd. Det är inte heller rimligt att den enskilde upplever den
så. Fört. ex. en deltidsarbetande kvinna i 55 — 60-årsåldern är inte en ökad
insats i förvärvslivet alltid möjlig. Ofta kan det snarare vara så att man
upplever att krafterna håller på att avta så att man hellre skulle vilja trappa
ned förvärvsarbetet ytterligare. För de yngre kvinnorna i områden med
svag arbetsmarknad upplevs de restriktiva skrivningarna som ett direkt hot
mot hela familjens livssituation. Enligt vår mening måste riksdagen för att
kunna anta propositionen dels göra ett klarläggande vad gäller arbetskravet
för de något äldre efterlevande, dels göra ett förtydligande vad gäller flyttningskravet
på de yngre genom ett tillägg i 6 §. Denna bör lyda:

Mot. 1987/88

Sf42

Propositionens förslag

Rätt till särskild efterlevandepension
har en efterlevande make som
uppfyller villkoren för rätt till omställningspension
enligt 4 §, om den
efterlevandes möjlighet att bereda
sig inkomst genom ett för honom
lämpligt arbete är nedsatt med
minst hälften alltsedan makens död
och nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga
skäl, nedsatt hälsa
eller annan därmed jämförlig
omständighet samt kan antas vara
inte endast kortvarig.

Rätten till särskild efterlevandepension
inträder vid den tidpunkt då
rätten till omställningspension upphör.

Vårt förslag

Rätt till särskild efterlevandepension
har en efterlevande make som
uppfyller villkoren för rätt till omställningspension
enligt 4 §, om den
efterlevandes möjlighet att bereda
sig inkomst på hemorten genom ett
för honom lämpligt arbete är nedsatt
med minst hälften alltsedan makens
död och nedsättningen beror
på arbetsmarknadsmässiga skäl,
nedsatt hälsa eller annan därmed
jämförlig omständighet samt kan
antas vara inte endast kortvarig.

Rätten till särskild efterlevandepension
inträder vid den tidpunkt då
rätten till omställningspension upphör.

övergångsbestämmelserna

Förslaget till ny efterlevandepension är försett med övergångsregler som

sträcker sig långt fram i tiden. Dessa innebär:

— Nuvarande regler gäller för alla nuvarande änkor.

— Nuvarande regler gäller för alla kvinnor som är födda före 1930.

— Nuvarande regler gäller för alla kvinnor som är födda från 1930 och
före 1945 fram till 65 års ålder. Därefter erhåller de minst 50% av den
gemensamma ATP-pensionen som kvinnan och mannen intjänat. (Den
kvinna som har högre ATP än sin man behåller hela sin egen ATP.)

— Kvinnor födda 1945 och senare, vilka nu uppfyller villkoren för änkepension,
får änkepension motsvarande vad mannen intjänat fram till
tidpunkten för reformens ikraftträdande samordnat med egen pension.

Brister i övergångsreglerna

Kritiken i den allmänna debatten mot förslaget har särskilt gällt reglerna
för kvinnor som vid ikraftträdandet är mellan 45 och 60 år. Särskilt för de

4

övre åldersgrupperna har påtalats att dessa inte har ens teoretiska möjlighe- Mot. 1987/88

ter att genom eget arbete väsentligt förändra sina pensionsvillkor. Sf42

För vår del vill vi framhålla att en tidigare hemarbetande kvinna som
närmar sig 60 år i alla delar av landet har mycket svårt att återkomma eller
nytillträda på arbetsmarknaden. Och även den som lyckas hinner inte kvalificera
sig för egen ATP.

Välbetalda heltidsarbetande kvinnor i denna åldersgrupp drar inte nytta
av regeln om samordning med makens pension efter 65 år. De får på samma
sätt som ensamstående och frånskilda pension enligt egen intjänandepoäng,
vilket är rimligt.

Men för gruppen hemarbetande och deltidsarbetande kvinnor anser centerpartiet
att det finns fog för kritiken. Det är därför nödvändigt att skapa
ett starkare efterlevandeskydd än vad propositionen förordar. Vi föreslår
att detta sker genom att förslaget om minst 50 % av makarnas gemensamma
intjänade ATP höjs till 60 %. För den vars makes ATP motsvarar 60 000
kronor innebär en sådan justering att pensionen höjs med 6 000 kr/år efter
65-årsdagen jämfört med propositionens förslag.

Information och förankring

Förslaget om nya regler för efterlevandeförmånerna har mötts med stor
misstro och oro i den allmänna debatten. 1 viktiga delar har oron enligt vår
mening varit befogad, vilket vi ovan framhållit.

Kritiken avser också formerna för beredningen av förslaget. Det gäller då
främst den mycket korta remisstiden samt det faktum att kretsen av remissinstanser
varit begränsad. Bl. a. har inte kvinnoorganisationerna inbjudits
att yttra sig.

Enligt vår mening ställer detta krav på utskottet att i sin beredning bl. a.
höra kvinnoorganisationernas synpunkter och beakta dessa så att det slutliga
förslaget får bästa möjliga förankring.

Vidare måste understrykas att ett slutligt riksdagsbelut, med de av oss
förordade förbättringarna, måste efterföljas av en så bred och konkret information
att misstro och oro kan undanröjas.

Utvärdering

Våra förslag till förändringar syftar till att eliminera uppenbart orimliga
krav på den enskilde. Den förlängda omställningspensionen ger envar bättre
tid att finna sin egen roll i den nya situation som en makes dödsfall
innebär. Ändå innebär reglerna om särskild efterlevandepension ett moment
av prövning, som inte kan undvikas. Enligt vår mening är det emellertid
viktigt att denna prövning sker på ett generöst sätt med utgångspunkt
från individens situation.

Riksdagen kan omöjligt förutse i vilken anda den individuella prövningen
skall ske. Riksdagen kan bara förutsätta att den sker enligt det synsätt vi
redovisat. Därför är det nödvändigt att en utvärdering sker beträffande
tillämpningen av de nya reglerna för efterlevandepensioneringen och att en
återrapportering sker till riksdagen. Därvid är det också nödvändigt att

utvärdera övergångsreglernas tillämpning, t. ex. vad gäller effekter i omedelbar
anslutning till de olika åldersgränserna.

Våra förslag innebär viktiga förbättringar för alla efterlevande och särskilt
för kvinnor i åldersgruppen 45—60 år och människor på orter med
svag arbetsmarknad. Kostnaderna är ändå ringa — sett i relation till de
totala kostnaderna för pensionssystemet. Förändringarna i omställningspensionen
och i övergångsreglerna medför huvudsakligen kostnader som
inträffar efter 1995 och långt in på 2000-talet. Vad gäller övergångsreglerna
minskar dessa kostnader successivt efter år 2005. Detta måste vägas in i
pensionsberedningens fortsatta arbete.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av pensionsberedningens
fortsatta arbete för att skapa rättvisa pensionsvillkor
för kvinnor,

2. att riksdagen beslutar att omställningspension skall få utgå i två
år,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande arbetskravet som villkor
för äldre kvinnors rätt till särskild efterlevandepension,

4. att riksdagen beslutar anta den i motionen angivna lydelsen av 8
kap 6 § i lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. att riksdagen beslutar att punkt 8 i förslaget till övergångsbestämmelser
ändras så att den garanterade änkepensionen för kvinnor
födda 1930— 1944 höjs från 50 till minst 60% av makarnas gemensamma
pension i enlighet med det anförda,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om behovet av information om de nya reglerna,

7. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en utvärdering
sker av tillämpningen av den nya efterlevandepensioneringen enligt
det anförda.

Stockholm den 29 april 1988

Mot. 1987/88

Sf42

Ulla Tillander (c)

Karin Israelsson (c)
Stina Gustavsson (c)
Gunhild Bolander (c)

Rune Backlund (c)
Kersti Johansson (c)
Rosa Östh (c)

6