med anledning av prop. 1987/88:165 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Motion 1987/88:Jo66 av Jan Hyttring m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Jo66

av Jan Hyttring m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:165 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Stimulans för mjölkproduktionen i skogslänen

Animalieproduktionen i skogslänen är beroende av stöd från samhället.

Det är mot den bakgrunden som de har placerats inom stödområdet.

Riksdagen har också uttalat att animalieproduktionen inom stödområdet
skall vara oförändrad.

För att begränsa mjölkproduktionen i Sverige infördes den 1 juli 1985 ett
tvåprissystem. Detta system var dock så konstruerat att man inte tog hänsyn
till beslutet att bevara produktionen inom stödområdet. Vi kan nu också
konstatera att produktionen i skogslänen minskat med ca 2,5 % mer än i
riket i övrigt.

I det förslag till tvåprissystem som lagts från och med den 1 juli 1988 har
kravet på bibehållen produktion inom stödområdet tillgodosetts på så vis
att man i Sverige bildat tre regioner. Den nordligaste består av stödområde
ett och två, mellanregionen av stödområde tre och fyra, och den södra
regionen är allt utanför stödområdet.

Varje stödområde har sin egen kontraktskvot och sitt eget exportfinansieringsavdrag.
Genom att ändra kvoter och prisavdrag så kan man minska
respektive stimulera mjölkproduktionen och på så sätt bibehålla en önskad
produktionsnivå inom respektive region. 1 och med att regeringen nu föreslår
att tvåprissystemet skall upphöra försvinner denna möjlighet att styra
mjölkproduktionen till stödområdet. Det finns dock en möjlighet att uppnå
samma styreffekt utan tvåprissystem. Från regleringskassan utgår nämligen
ett utjämningsbidrag som är lika i öre per kg mjölk i alla föreningar i Sverige.
Storleken på detta utjämningsbidrag är beroende av de avgifter och
subventioner som flyter in till regleringskassan men också av de utgifter
som regleringskassan har för exempelvis export av överskott.

Genom att låta varje region stå för sin egen exportkostnad kan man ha tre
olika utjämningsbidrag. Det betyder att så länge en region bara producerar
sin egen kvot får den maximalt utjämningsbidrag. Skulle däremot regionens
produktion öka över kvoten, så att exportkostnad uppstår, sänks endast
den regionens utjämningsbidrag. På så sätt får man en automatisk
styrning av produktionen på regional nivå i stället för som i dag, på gårdsnivå.
Ett sådant här system skulle med fördel kunna användas på föreningsnivå.
3

Stöd till nyetablering av animalieproducenter

Mjölkproduktionen i t. ex. Värmland bedrivs i dag till stor del av producenter
som är över 50 år. 50 % av de aktiva leverantörerna återfinns i den här
gruppen, och de svarar för nästan 40 % av mjölkproduktionen. Ca 27 % av
mjölkproducenterna är över 60 år och svarar för 16 % av mjölkproduktionen.
Utvecklingen är likartad i de övriga skogslänen.

Skogslänen står följaktligen inom de närmaste tio åren inför stora generationsväxlingsproblem.
Samtidigt vet vi att i samband med varje generationsväxling
finns det ett behov av reinvestering och ofta även ett behov av
expansion.

De yngre har en större försörjningsbörda och måste kanske i större utsträckning
bli beroende av lån för att eventuellt lösa ut andra ägare av
fastigheten.

Om mjölkproduktionen skall kunna bevaras på dagens nivå är det viktigt
att dessa generationsväxlingar underlättas. Förslagsvis skulle man kunna
lämna ett startbidrag knutet till den produktion som bedrivs och till det
statliga stöd som utgår i respektive prisområde.

Alla som övertar en gård eller startar ny produktion skulle exempelvis två
gånger om året få en engångssumma som består av halva statliga pristillägget
som utgår i respektive område, multiplicerat med den mängd mjölk och
kött somlevererats under en viss period. Ett sådant system är mycket lättadministrerat,
eftersom all nödvändig information i dag finns på mejerier och
slakterier.

Bibehållet förbud mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur och svin

Den balanssituation i produktionen som eftersträvats och i stort sett uppnåtts
inom animalieproduktionen kommer snabbt att ändras om statsmakten
beslutar att begränsningarna i byggnadstillstånden inom animalieproduktionen
skall upphöra. Effekten blir drastisk för skogslänen när mjölkproduktionen
flyttas söderut. Stödområdet, inom vilket riksdagen sagt att
produktionen skall bibehållas, blir den stora förloraren. På grund av den
dåliga lönsamheten i spannmålsodlingen står många sydsvenska gårdar i
startgroparna att starta eller utvidga animalieproduktionen. Skogslänen
med dess sämre förutsättningar kan inte hävda sig ekonomiskt i uppkommande
konkurrens. Därför bör nuvarande förbud mot nybyggnad av djurstallar
för nötkreatur och svin bibehållas med de dispensregler som gäller
och motiveras av beslutet att bibehålla animalieproduktionen inom stödområden.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ersatt
tvåprissystem för mjölkproduktion i enlighet med motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om stöd
till nyetablering av animalieproducenter i enlighet med motionen, 4

Mot. 1987/88
Jo66

3. att riksdagen beslutar avslå proposition 1987/88:165 i den del Mot. 1987/88

som omfattar borttaget förbud mot nybyggnad av djurstallar för nöt- Jo66

kreatur och svin,

4. att riksdagen beslutar bibehålla nuvarande förbud mot nybyggnad
av djurstallar för nötkreatur och svin med de dispensregler som
gäller och motiveras av beslutet att bibehålla animalieproduktionen
inom stödområdena.

Stockholm den 10 maj 1988
Jan Hyttring (c)

Ingvar Karlsson Karl Boo (c)

i Bengtsfors

5