med anledning av prop. 1987/88:165 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
Motion 1987/88:Jo59 av Lars Werner (vpk)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1987/88:165
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Jordbruksutskottet
- Inlämning:
- 1988-05-10
- Bordläggning:
- 1988-05-11
- Hänvisning:
- 1988-05-16
Motion till riksdagen
1987/88:Jo59
av Lars Werner (vpk)
med anledning av prop. 1987/88:165 om reglering
av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
Regeringen föreslår att investeringsförbudet för nötkreaturs- och svinstallar
förlängs till den 31 december 1988. Förlängningen motiveras endast med
att Lantbruksstyrelsens tillämpningsföreskrifter (med anledning av nya
djurskyddslagen samt förslag till miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
m. m.) beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 1989. Regeringen anser att
förbudet verkar effektivitetshämmande.
Investeringsförbudet har verksamt bidragit till att anpassa animalieproduktionen
till den inhemska efterfrågan. De skäl som anfördes våren 1987
för att behålla förbudet är i stort sett fortlöpande giltiga. VPK anser att
förbudet, liksom tidigare, bör förlängas med ett år i taget, dvs. till den 30
juni 1989. Under året bör nya regler som begränsar expansionsinvesteringar
inom animalieproduktionen diskuteras, för att eventuellt ersätta det nuvarande
investeringsförbudet.
Även beträffande tvåprissystemet för mjölk anger regeringen att det verkar
effektivitetshämmande. Detta ligger i sakens natur. Det svenska jordbruket
är så effektivt att det producerar ett överskott. I andra sammanhang
betonas småjordbrukets betydelse för att ”hela Sverige ska leva”. Det är
upppenbart att detta kommer i konflikt med ”effektiv” storskalig produktion.
Tvåprissystemet har varit lyckosamt. Några klara olägenheter har
ännu inte visat sig. Tvåprissystemet bör behållas.
Statens delansvar för spannmålsöverskottet skall utgöra 40 % av kostnaderna
för exportöverskottet vid normalskörd. Ett normalt överskott har
tidigare angetts till 1 miljon ton. (Överskottet har varit större under senare
år, vilket innebär att statens ansvar i praktiken varit mindre än 40 %.) Enligt
riksdagsbeslutet 1985 skulle en utvärdering av åtgärderna göras efter fem år.
I propositionen föreslås att statens delansvar trappas ned så att det vid
periodens slut, dvs. 1990, uppgår till 50 % av första året. Detta var knappast
riksdagens mening. Statens ansvar med 40 % av överskottsarealens kostnader
bör ligga fast till efter femårsperiodens utgång 1990.
40 milj. kr. av införselavgiftsmedel föreslås anvisas för sociala åtgärder
inom jordbruket. Jordbruket har i förslaget till förhandlingsuppgörelse beräknat
och finansierat medelsbehovet till sociala åtgärder under regleringsperioden
1988/89. Ökad medelstilldelning behövs alltså inte.
1* Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Jo58—60.
Hemställan
Mot. 1987/88
Jo59
Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar förlänga investeringsförbudet för nötkreaturs-
och svinstallar t. o. m. 30 juni 1989,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att arbeta fram
nya regler för expansionsinvesteringar inom animalieproduktionen,
3. att riksdagen beslutar att det s. k. tvåprissystemet för mjölk
kvarstår t. v.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna att storskalig
livsmedelsproduktion ej är förenlig med småjordbrukens möjligheter
till överlevnad,
5. att riksdagen beslutar att statens ansvar för överskottsarealens
kostnader bör ligga fast med 40 % till efter 1990,
6. att riksdagen avslår förslaget om anvisning om 40 milj. kr. från
införselavgiftsmedlen till sociala åtgärder inom jordbruket.
Stockholm i maj 1988
Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)
Jan Jennehag (vpk)
4
Övrigt om motionen
Intressenter




