till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, 1987/88
Motion 1987/88:U12 av Gunnel Jonäng m. fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1987/88:154
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Utrikesutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1988-04-20
- Bordläggning
- 1988-04-21
- Hänvisning
- 1988-04-22
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1987/88:U12
av Gunnel Jonäng m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:154 med förslag Mot.
till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, 1987/88
m.m. U12—14
Sammanfattning
Det får aldrig råda någon tvekan om att reglerna för vapenexport och tilllämpningen
av dem fullt ut harmonierar med den svenska säkerhets- och
utrikespolitiken. Stor vikt måste läggas vid totalbedömningen av köparlandets
utrikes- och inrikespolitiska förhållanden.
Det som hänt på vapenexportområdet har skadat Sveriges anseende och
utgör en utrikespolitisk belastning.
Centerpartiet anser att den svenska regeringen skall kunna ge dispens till
export av vapen i vissa fall. Regeringen bör skärpa prövningen i dispensärenden
så att reglerna efterlevs.
Propositionen hänskjuter många grundläggande frågor till den parlamentariska
utredningen. Propositionen tar därför inget helhetsgrepp på
problemen kring vapenexporten.
Vi anser att den parlamentariska utredningen bör framlägga förslag om
gränsdragning mellan civil och militär materiel. Rådgivande nämndens
arbetsformer, liksom ansvarsfördelningen mellan regering och riksdag, bör
utredas av den parlamentariska utredningen.
För att förbättra insynen bör det ske en öppen redovisning av vilka dokument
som är sekretessbelagda.
Utredningen bör pröva om en officiell eller inofficiell lista skall upprättas
över länder som för tillfället uppfyller kraven för svensk vapenexport.
Syftet skall vara att minska exportens omfattning och antalet länder till
vilka marknadsföring kan ske.
Samarbetsavtal skall endast utnyttjas för att samutveckla svensk försvarsmateriel.
Samarbetsavtal får inte utnyttjas för att kringgå förbud mot
krigsmaterielexport. Lagen om krigsmaterielexport måste också omfatta
samarbetsavtal. Svenskproducerad materiel bör numreras för att förbättra
kontrollmöjligheterna.
Handeln med svensk krigsmateriel måste få en rigorös kontroll, helt på
företagens bekostnad. Om ett land bryter mot överenskomna regler skall all
vapenexport dit avbrytas.
Centerpartiet anser att Sverige bör ta initiativ i FN för att få internationella
regler för vapenhandeln.
1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr U12-14
Centerpolitiska utgångspunkter Mot. 1987/88
U12
Export av krigsmateriel är i princip förbjuden men kan ske efter dispens
från regeringen. Grundförutsättningen för att export skall kunna tillåtas är
att det sker till länder som inte befinner sig i konflikt eller hotas av konflikt
liksom att dessa vapen inte kan användas för förtryck av landets invånare.
Centerpartiet har varit initiativtagare till lagstiftningen om förbud mot vapenexport
och till flera av de skärpningar av lagstiftningen som efter hand
har gjorts.
Det får aldrig råda någon tvekan om att reglerna för vapenexporten och
tillämpningen av dem fullt ut harmonierar med den svenska säkerhets- och
utrikespolitiken. Stor vikt måste läggas vid totalbedömningen av köparlandets
inrikespolitiska och utrikespolitiska förhållanden.
Vi anser att den svenska regeringen skall kunna ge dispens för export av
vapen i vissa fall. En inhemsk möjlighet att utveckla, tillverka och underhålla
försvarsmateriel är en säkerhetspolitisk tillgång och ger möjlighet att
förse försvaret med materiel som är bättre anpassad till svenska förhållanden.
De längre produktionsserierna spelar en betydande roll för att tillgodose
en stor del av vårt eget lands vapenbehov med inhemsk produktion. Vi
anser att det skall vara av svenskt försvarspolitiskt intresse om export av
krigsmateriel skall beviljas och motiveras utifrån den svenska neutralitetspolitiken.
Om Sverige avskaffade vapenexporten och i ökad utsträckning tvingades
köpa från andra länder skulle detta kunna skapa beroende som kunde äventyra
vår neutralitetspolitik. Dessutom skulle det innebära vissa moraliska
betänkligheter. Andra länder som upprätthåller ett försvar i samma fredliga
syfte som Sverige bör också ha samma rätt som vi att kunna köpa vapen.
Centerpartiet anser att regeringen bör skärpa prövningen i dispensärenden
så att reglerna för krigsmaterielexport efterlevs och att en restriktiv
tillämpning sker av reglerna för den svenska vapenexporten. Det är nödvändigt
att avsevärt förstärka kontrollen och göra en samlad översyn av
reglerna, inte minst utifrån misstankarna om att de största vapentillverkarna
i Sverige inte följt gällande riktlinjer.
Parlamentariska utredningen
Propositionen hänskjuter många grundläggande frågor till den parlamentariska
utredningen. Propositionen tar inget helhetsgrepp på problemen
kring vapenexporten. Centern har tidigare föreslagit att en parlamentarisk
utredning skall tillsättas. Vi anser att det hade varit en fördel att först kunna
ta ställning till de grundläggande frågor som utredningen skall behandla
och därefter avväga vilka åtgärder som behöver vidtas.
Det som har hänt på vapenexportområdet har skadat Sveriges anseende
och utgör en utrikespolitisk belastning. Det är nödvändigt att pröva om och
i så fall på vilket sätt det är nödvändigt att förändra lagstiftningen, samt inte
minst tillämpning och kontroll av lagstiftningen.
Utredningen skall enligt propositionen kartlägga och analysera i vilken
utsträckning det inom ramen för försvarsbeslutet finns behov av export av
2
krigsmateriel för att bibehålla en livskraftig svensk försvarsindustri. Sär- Mot. 1987/88
skild uppmärksamhet skall ägnas åt i vad mån en ökad diversifiering och U12
civil produktion inom försvarsindustrin kan minska behovet av vapenexport.
Kommittén skall analysera ekonomiska och tekniska konsekvenser av
olika begränsningar och av ökad vapenimport, samt av ett mer omfattande
försvarsindustriellt utvecklings- och produktionssamarbete med utländsk
industri.
Regeringen avser också att tillsätta en särskild utredare för att se över
gränsdragningen mellan militär och civil materiel. Den tekniska utvecklingen
gör gränsen mellan civil och militär materiel alltmer otydlig. Centerpartiet
har tidigare föreslagit att en sådan klarläggning måste göras. Vi
anser att krigsmaterielbegreppet är grundläggande för den parlamentariska
utredningens arbete och föreslår att utredningsresultatet överlämnas till
den parlamentariska utredningen för samlad bedömning.
Den parlamentariska utredningens arbete bör därutöver ges den inriktning
som vi angett som utgångspunkter för vår syn på krigsmaterielexporten.
Rådgivande nämnden
Krigsmaterielinspektionens rådgivande nämnd tillkom 1985. Dess uppgift
är att lämna råd i enskilda frågor som rör krigsmaterielexport. Nämnden
består av sex ledamöter och är parlamentariskt sammansatt.
Vi har riktat kritik mot nämndens sätt att fungera. En förutsättning för att
nämnden skall kunna fungera är att dess ledamöter har tillgång till fullständig
information och att ärendena är väl förberedda. Vi anser att vissa förbättringar
nu har kommit till stånd. Det är emellertid nödvändigt att den
parlamentariska utredning som nu skall tillsättas får i uppdrag att se över
nämndens arbetsformer samt ansvarsfördelningen mellan regering och
riksdag.
Ökad insyn
Rådgivande nämnden tillkom bl. a. för att öka öppenheten i krigsmaterielfrågor.
Fr. o. m. 1985 redovisar också regeringen till riksdagen årligen uppgifter
om den svenska krigsmaterielexporten. Redovisningen omfattar uppgifter
om bl. a. utförseltillstånd, försåld krigsmateriel, länderfördelning
m. m. Regeringen offentliggör inte sammansättningen av den export som
går till varje enskilt land. Regeringen offentliggör inte heller enskilda beslut
om utförsel av krigsmateriel.
Sekretess i dessa frågor är delvis nödvändig, men vi anser att alla möjligheter
bör tas till vara för att öka insynen och kontrollen. Stor restriktivitet
måste gälla för användande av sekretesskyddet. Vi anser därför att den
parlamentariska utredningen bör pröva om det för sekretessbelagda handlingar
skall redovisas ärendets art, även om dess innehåll förblir hemligstämplat.
Mot. 1987/88
U12
Samarbetsavtal
I 1971 års riktlinjer för krigsmaterielexport, som fortfarande gäller, betonas
att samarbetsavtal mellan företag i Sverige och i andra länder om gemensam
utveckling och produktion förutsätter en mycket restriktiv prövning
vid val av utländsk samarbetspartner. Utrikesutskottet betonade i sitt betänkande
att avtal om produktionssamarbete eller försäljning av tillverkningslicenser
inte får utnyttjas för ett kringgående av gällande förbud mot krigsmaterielexport.
De senaste åren har samarbetsavtal tecknats i samband med krigsmaterielexport
till Indien och Australien. Statistiken över utlandssamarbetet visar
en kraftig ökning under senare år. Regeringen lägger i denna proposition
inte fram någon ny reglering av försvarsindustriellt samarbete, men konstaterar
att särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om eventuell vidareexport.
Vi vill understryka att samarbetsavtal endast skall utnyttjas för att samutveckla
svensk försvarsmateriel. Samarbetsavtal får inte utnyttjas för att
kringgå förbud mot krigsmaterielexport. Samma principer för prövning av
samarbetsavtal måste gälla som för krigsmaterielexporten. Svenskproducerad
materiel skall numreras för att förbättra kontrollmöjligheterna och
motverka att materielen vidareexporteras i strid med lagen.
Kontroll
Regeringen lägger fram en rad åtgärder som bör förstärka kontrollen. Det
som hittills har blivit känt om överträdelser mot de svenska vapenexportreglerna
tyder i första hand på brister i övervakningen. Denna bör avsevärt
kunna förbättras genom bl. a. förstärkning av krigsmaterielinspektionen
och ökade resurser till inspektionen och tullen. KMI och tullen måste få de
resurser som behövs för en effektiv kontroll. Idag bekostas huvuddelen av
kontrollen av exportören. Vi anser att handel med svensk krigsmateriel
måste få en rigorös kontroll, helt på företagens bekostnad.
Påföljd
Marknadsföring
Regeringen föreslår att tillståndshavare och statliga myndigheter skall vara
skyldiga att lämna en redovisning av sin planerade marknadsföring utom
riket. Regeringen får förbjuda att anbud lämnas, avtal ingås eller liknande
åtgärder som syftar till att försäljning kommer till stånd.
Vi anser att man bör överväga att upprätta en officiell eller inofficiell lista
över de länder som för tillfället uppfyller kraven för svensk vapenexport. Vi
anser att den parlamentariska utredningen får i uppgift att studera detta.
Syftet skall vara att minska exportens omfattning och antalet länder till
vilka marknadsföring kan ske. Förteckningen måste sedan fortlöpande bli
föremål för översyn.
Ett land vars regering tillåtit eller underlåtit att förhindra vapenexport av
svensk krigsmateriel skall inte längre komma ifråga för export från Sverige.
4
Regeringen anser att om ett land bryter mot utfästelserna skall det påverka Mot. 1987/88
detta lands möjligheter att i fortsättningen få köpa krigsmateriel. Vi anser U12
dessutom att när det har klarlagts att ett land medvetet brutit mot förbudet
mot vidareexport skall all vapenexport till landet avbrytas.
Regler för internationell vapenhandel
Den internationella vapenhandeln ökar kraftigt, även om dess totala omfattning
är svår att beräkna. Handeln saknar nästintill helt regler och sker
till stor del utan hänsyn till utrikes- och inrikespolitiska förhållanden. Vi
anser att Sverige i FN bör aktualisera frågan om utarbetande av internationella
regler för vapenhandeln.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inriktningen av den parlamentariska utredningens
arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samarbetsavtal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kontroll av svensk vapenexport,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om påföljd för land som brutit mot reglerna för
svensk vapenexport,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om FN-initiativ i syfte att åstadkomma internationella
regler för vapenhandel.
Stockholm den 20 april 1988
Gunnel Jonäng (c)
Britta Hammarbacken (c)
Karin Söder (c)
Ingbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)
Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors
Gunhild Bolander (c)
Pär Granstedt (c)
Marianne Karlsson (c)
Gunnar Björk (c)
5
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

