slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88

Motion 1987/88:Fi23 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) ^'

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Fi23

gg

av Oskar Lindkvist m. fl. (s) ^'

med anledning av prop. 1987/88:150 med förslag till Mot.
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88

1988/89, m. m. (kompletteringsproposition) Fi23-24

Inbetalning på likviditetskonto under budgetåret 1988/89

Enligt lagförslaget skall aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag
inbetala medel på likviditetskonto i riksbanken. Undantagna från
skyldigheten är banker, kreditaktiebolag och finansbolag samt fondkommissionsbolag
och försäkringsbolag. Om synnerliga skäl föreligger kan regeringen
medge befrielse från skyldigheten även för andra företag.

Inbetalning till likviditetskonto grundas på företagens likvida medel enligt
balansräkningen närmast före den 1 januari 1988. De likvida medlen
definieras som kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andelar samt
obligationer och andra värdepapper. Likviditeten bedöms endast från företagens
tillgångssida och beaktar således inte tillgångarnas finansiering.

För de folkrörelsekooperativa riksorganisationerna Kooperativa förbundet,
HSB:s riksförbund och Svenska Riksbyggen leder lagförslaget, om det
genomförs, till mycket kraftiga likviditetsindragningar. Inom dessa organisationer
är en stor del av kapitalflödena centraliserade till resp. riksorganisation.
Likvida medel i medlemsorganisationerna samlas således i riksorganisationen,
som tjänstgör som en form av clearingorgan. Därutöver
sker en omfattande inlåning av medlemsorganisationernas sparade medel
till riksorganisationerna. Sparandet sker framför allt inom bostadskooperationen
genom bostadsrättsföreningarnas avsättningar för fastighetsunderhåll.
Ifråga om KF och HSB bedrivs även inlåningsverksamhet genom
sparkassor, som riktar sig till organisationernas fysiska medlemmar. Inom
exempelvis HSB uppgick den samlade inlåningen från förenings- och medlemssektorn
till ca 2,9 miljarder kronor vid senaste årsskifte, en inlåning
som helt grundas på kollektivt och enskilt sparande bland organisationens
föreningar och medlemmar.

De inlånade medlen arbetar i organisationerna. En stor del måste dock
hållas likvida med hänsyn till verksamheten och som beredskap mot utflöden
av inlånat kapital.

Genom uppsamlingen av medlemsorganisationernas kassaflöden och
kapitaltillgångar till resp. riksorganisation koncentreras likviditeten hos
riksorganisationerna. Den föreslagna utformningen av beräkningsunderlaget
för likviditetsindragningen leder härigenom till extremt stora effekter
för dessa organisationer. Om inlåningen i riksorganisationerna inte skett,

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. Nr Fi23-24

skulle huvuddelen av medlemsföretagens likviditet ligga under de 50 Mot. 1987/88
milj. kr. som undantas från den föreslagna indragningen. Fi23

Det är enligt vår mening inte rimligt att en central clearings- och inlåningsverksamhet
inom kooperativa organisationer skall drabbas av likviditetsindragningar
som en följd av samverkan mellan medlemsorganisationerna.
Det är heller inte rimligt att den sparverksamhet som bedrivs såväl
kollektivt i föreningarna som genom de enskilda medlemmarna, och som
befrämjas av riksorganisationerna, skall få sådana konsekvenser. En likviditetsindragning
med utgångspunkt från de i lagförslaget angivna kriterierna
skulle således i hög grad indirekt drabba sparandet inom organisationerna.
På sikt kan detta komma att påverka sparandet negativt.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksorganisationerna
Kooperativa förbundet, HSB:s riksförbund och
Svenska Riksbyggen bör undantas från likviditetsindragning enligt
lagförslaget.

Stockholm den 11 maj 1988
Oskar Lindkvist (s)

Lennart Pettersson (s) Nils T Svensson (s)

2