med anledning av prop. 1987/88:146

Motion 1987/88:Bo46 av Erling Bager m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88: B o46

av Erling Bager m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:146

om ändringar i lokalhyreslagstiftningen

I propositionen föreslås en rad ändringar i lokalhyreslagstiftningen. Den
viktigaste förändringen rör metoden att bestämma på vilken nivå marknadshyran
för en lokal ligger. I dag anses en hyra som oskälig om den överstiger
den hyra som lägenheten vid hyrestidens utgång kan betinga på den
öppna marknaden. Med den föreslagna ordningen skall en jämförelseprövning
ske. Därvid skall hyran för närmast jämförliga lokaler på orten beaktas.

Vidare införs en regel om att en minimiersättning vid obefogad vägran att
förlänga ett hyresavtal alltid skall utgå.

Ursprunget till regeringens förslag finns i lokalhyreskommitténs betänkande
(SOU 1987:47). Enligt kommitténs förslag skulle hyran för ”jämförliga
lokaler” beaktas. Även äldre hyresavtal skulle tas med i bedömningen.
Om en enhetlig hyresnivå inte kunde konstateras skulle en jämförelse göras
med den genomsnittliga hyran i materialet.

Kommitténs förslag utsattes för hård och berättigad kritik. Regeringen
har därför modifierat det.

I propositionen talas det nu om ”närmast jämförliga lokaler”. Man syftar
då på lokaler som ”i grova drag är jämförbara med avseende på lokaltyp, läge,
storlek och standard”. Det anges att äldre avtal normalt skall tillmätas
mindre vikt. Om lokaler av detta slag saknas kan även en friare värdering
göras.

Propositionens förslag innebär visserligen en förbättring i förhållande till
kommitténs förslag. Det är dock utomordentligt svårt att med ledning av
bostadsministerns uttalanden få en bild av hur prövningen egentligen kommer
att gå till. Det kan komma att likna nuvarande ordning. Den kan utveckla
sig i den riktning som kommittén tänkte sig. Bägge alternativen är
fullt tänkbara. Det är i sig otillfredsställande att propositionen ger så svårtolkade
besked i denna centrala fråga.

Det är dock tveklöst så att propositionen öppnar dörren för en ökad reglering
av lokalhyresmarknaden. I stället för nuvarande ordning där det avgörande
är vilken hyra lokalen betingar på marknaden skall en jämförelseprövning
i administrativ ordning genomföras. Erfarenheterna av regleringarna
på bostadsmarknaden talar inte för att liknande, om än begränsade,
steg skall tas på lokalhyresmarknaden.

Vi avstyrker därför propositionen på denna punkt.

Enligt propositionen skall en minimiersättning vid obefogad förlängningsvägran
alltid utgå motsvarande en årshyra, dock högst två basbelopp.

Flertalet remissinstanser är kritiska mot detta förslag. Tanken bakom nu- Mot. 1987/88
varande ordning är att ekonomisk skada skall berättiga till ersättning. Ett Bo46
annat av förslagen i propositionen motiveras i själva verket med principen
att hyresgästen skall få ersättning för all den förlust han åsamkas. Det är då
inte motiverat att samtidigt införa en ordning där ersättning utgår oavsett
om en ekonomisk skada har uppstått till följd av uppsägningen eller ej.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till metod för att bestämma
marknadshyra för lokaler,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om minimiersättning.

Stockholm den 12 april 1988
Erling Bager (fp)

Karl-Göran Biörsmark (fp) Siw Persson (fp)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

12