med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring

Motion 1987/88:Kr21 av Bo Lundgren m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Kr21

av Bo Lundgren m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring

i lotterilagen (1982:1011), m. m.

I propositionen föreslår regeringen vissa förbättringar vad avser ideella organisationers
möjligheter att anordna lotterier. Förslagen innebär bl. a. att
även folkrörelserna skall få anordna lotterier med penningvinster som normalt
begränsas till högst 500 kr. Lotterier med begränsade penningvinster
blir, liksom alla varulotterier, skattefria. Vissa administrativa förenklingar
föreslås vidare.

De förslag som läggs fram i propositionen är emellertid inte tillräckligt
omfattande för att ge de ideella organisationerna det förbättrade ekonomiska
utrymme de behöver.

En av de traditionellt största finansieringskällorna för de ideella organisationerna
är lotteriverksamhet. På detta område har emellertid staten tagit
till vara möjligheterna att dra in ytterligare medel till statskassan. De ideella
organisationernas andel av den totala spelmarknaden har minskat kraftigt
sedan mitten av 1970-talet. Skulle deras andel ha varit oförändrad skulle
nettoinkomsterna i dag kunnat vara i storleksordningen 1 miljard kronor
högre.

Redan 1979 fastslog lotteriutredningen i ett betänkande:

Om de statliga lotterierna och totalisatorspelen i framtiden tillåts öka på
samma sätt som hittills, finns enligt vår mening risk för ogynnsam utveckling
för den ideella sektorn. Det statliga spelet bör därför inte tillåtas
att ytterligare breda ut sig på det ideella spelets bekostnad.

Under 1980-talet har flera nya spelformer introducerats av såväl Aktiebolaget
Tipstjänst som av Penninglotteriet. Detta har självfallet gått ut över de
ideella organisationerna på såväl lokal- som riksnivå.

Enligt vår mening måste de ideella organisationerna få större möjligheter
att utvecklas och själva finansiera sin verksamhet. En förutsättning för detta
är att en större del av den totala spelmarknaden görs tillgänglig. De förslag
som lämnades av 1987 års lotteriutredning i betänkandet SOU1987:52 var
inte av tillräcklig omfattning. Det förslag som nu läggs fram av regeringen är
än mer begränsat.

Också uttaget av skatter och arbetsgivaravgifter påverkar de ideella organisationernas
ekonomi. Den direkta skattebelastningen för föreningar och
förbund är många gånger alltför stor. Dessutom minskar i ett högskattesamhälle
möjligheterna att finansiera verksamheten genom frivilliga bidrag,
deltagaravgifter och entréavgifter.

Sammanfattningsvis anser vi att de ideella organisationernas ekonomi bör

förbättras genom att de får tillgång till en större del av den totala spel- och Mot. 1987/88

lotterimarknaden samt genom att skattebelastningen minskas. I det följan- Kr21

de tar vi först upp de förslag som finns i propositionen och redovisar de ändringar
vi anser nödvändiga.

Därefter föreslår vi ytterligare åtgärder som vi anser nödvändiga för att
förbättra främst de lokala föreningarnas ekonomi.

Penningvinster

I propositionen föreslås att penningvinster skall tillåtas i andra föreningslotterier
än rikslotterier och att högsta vinsten i pengar i andra lotterier än
bingospel inte skall få uppgå till mer än 500 kr. I bingospel får vinsterna
uppgå till ett halvt basbelopp.

I propositionen redovisas inte några bärande motiv för att begränsa rätten
att använda penningvinster till lokala lotterier. Lotteriutredningen föreslog
att penningvinster skulle tillåtas utan begränsningar, något som tillstyrktes
av den övervägande delen av remissinstanserna. Det finns ingen anledning
att acceptera den begränsning regeringen föreslår. Penningvinster bör tilllåtas
i såväl riks-, läns- som lokala lotterier. Den beloppsmässiga begränsningen
bör slopas, vilket också föreslogs av utredningen. Regeringen bör
återkomma till riksdagen vad avser de ändringar detta kan föranleda i lagen
(1928:376) om skatt på lotterivinster.

Slopande av tillståndsplikten för vissa lotterier

Tillståndsplikten föreslås slopad för lokala föreningslotterier utom då lotteriet
bedrivs från fast försäljningsställe. I stället införs dels en registreringsskyldighet,
dels en rätt att under vissa förutsättningar anordna lotterier utan
registrering.

Enligt vår mening väger inte regeringens motivering för att undanta fasta
försäljningsställen tillräckligt tungt. Självfallet bör så stor del som möjligt
av ett lotterinetto komma föreningen till godo. Det utesluter emellertid inte
att serviceföretag används. Tillståndsplikten bör således slopas även vid försäljning
från fasta försäljningsställen.

Även vid regionala och riksomfattande lotterier bör tillståndskravet kunna
slopas. Regeringen motiverar ett bibehållande med kravet på ”en riktig
prövning av sammanslutningens behov av lotteriet, av lotteriutrymmet på
marknaden och av avkastningens skälighet.” Särskilt för anordnare av regionala
och riksomfattande lotterier torde möjligheten att själva göra dessa
bedömningar vara god - särskilt mot bakgrund av att en större del av spelmarknaden
bör bli tillgänglig för organisationerna.

Särskilda föreskrifter för lotterier som anordnas efter enbart
registrering

Regeringen föreslår att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som
anordnas efter registrering får uppgå till högst 300 000 kr. under en treårsperiod.

Med hänsyn till vad vi föreslagit under punkten ovan bör denna be- Mot. 1987/88

gränsning slopas för regionala och riksomfattande lotterier. För lokala lotte- Kr21

rier bör ytterligare överväganden om behovet av en eventuell beloppsgräns
göras. Regeringen bör i god tid före ikraftträdandet den 1 januari 1989 återkomma
till riksdagen och föreslå de eventuella ändringar och kompletteringar
av lotterilagen som kan erfordras.

Prövningen av lokala lotterier

I propositionen föreslås att tillstånds- och registreringsprövningen av lokala
lotterier skall göras på den kommunala nivån. Motivet för detta förslag är
att lotterianordnarna och de lokala myndigheterna får bättre kontaktmöjligheter.

Om förslaget genomförs måste kommunerna bygga upp en kompetens på
ett område som hittills har handlagts av länsstyrelserna. Dessutom skulle
besluten komma att tas av politiskt tillsatta organ i stället för som i dag av
tjänstemän på länsstyrelserna. Vi anser - inte minst mot bakgrund av de förändringar
som nu föreslås - att länsstyrelserna bibehålls som instans för registrering
och kontroll av föreningslotterierna.

Automatspel

Lotteriutredningen föreslog att regeringen skulle kunna ge tillstånd till sådant
automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter
eller liknande. Detta förslag tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Regeringen
går emot utredningen och föreslår att sådant spel inte skall tillåtas i
annan utsträckning än för närvarande.

Enligt vår mening bör automatspel tillåtas i likhet med vad som föreslogs
av lotteriutredningen.

Skatt på bingospel

I propositionen föreslås att bingospel med endast varuvinster skall bli helt
skattefria, medan skatt skall erläggas vid spel med penningvinster. Skatten
skall tas ut med 5,5% på de omsättningsbelopp som tillstånd ges för.

Lotteriutredningen föreslog i första hand att bingospel skulle vara skattefritt
och i andra hand att varuvinster skulle vara skattefria, medan skatt
skulle betalas för penningvinster med 3% av den faktiska omsättningen.

Regeringens förslag är inte tillräckligt långtgående och är dessutom utformat
på ett sätt som kan ge märkliga konsekvenser. Skatt skall betalas i
förskott på ett belopp som inte behöver stå i överensstämmelse med den
faktiska omsättningen. Därigenom försämras föreningarnas likviditet, samtidigt
som den effektiva skattesatsen kan komma att överstiga 5,5%. Riksskatteverket
har framhållit de fördelar från administrativ synpunkt som ett
bingospel utan skatteplikt skulle kunna innebära.

Enligt vår mening bör bingospelet vara helt skattefritt.

Överskott från Tipstjänst

Under flera år har Tipstjänst anordnat vissa tipsomgångar där överskottet
från bolagets tips tillfallit olika idrottsföreningar och idrottsförbund. Tipstjänst
deltar dessutom i s. k. sponsorsverksamhet.

Den verksamhet som Tipstjänst svarar för bygger till den helt övervägande
delen på olika idrottsliga arrangemang. Detta starka samband,
kombinerat med den monopolställning företaget har, motiverar att en del av
det överskott som i dag går till staten bör föras vidare till idrottsrörelsen.
Staten beräknas för det kommande budgetåret kunna tillgodogöra sig ett
överskott på ca 1,5 miljarder kronor från tipsmedel. Regeringen bör snarast
uppta överläggningar med Riksidrottsförbundet för att diskutera omfattning
och principer för fördelning av medel svarande mot en viss andel av Tipstjänsts
överskott. Dessa bör i första hand kanaliseras så att de lokala föreningarna
och deras verksamhet och aktiviteter gynnas.

Redan kommande budgetår bör emellertid, som vi tidigare föreslagit i
motion 1987/88:Kr417, en viss andel av de överskott Tipstjänst inlevererat
till statsverket överföras till idrottsrörelsen. Beloppet bör sättas till 4,9 milj.
kr. och i första hand gå till de lokala föreningarna.

Större andel av spelmarknaden

Sorn tidigare redovisats har de ideella organisationernas andel av spelmarknaden
minskat kraftigt. Frågan om hur en större del av spelmarknaden kan
öppnas för dessa organisationer bör snarast utredas i samråd med organisationerna
själva och förslag föreläggas riksdagen. Ett steg i denna riktning är
att möjliggöra för de ideella organisationerna att utnyttja sig av samma typ
av lotterier som trisslotteriet. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med förslag i denna riktning.

En av orsakerna till den stora dominans statens spelbolag fått på marknaden
är att de i realiteten haft monopol när det gäller att utveckla nya attraktiva
spelformer. De ideella organisationerna bör självfallet få möjlighet
att på lika villkor utveckla sin spelverksamhet.

I vår motion vid årets allmänna motionsperiod (1987/88:Kr417) har redovisats
flera andra förslag som syftar till att förbättra de ideella organisationernas
ställning. De tas emellertid inte upp ytterligare en gång då motionsrätt
inte föreligger i samband med proposition 1987/88:141.

Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande en ökad andel av spelmarknaden för
ideella organisationer,

2. att riksdagen beslutar att penningvinster skall tillåtas i lokala, Mot. 1987/88
regionala och riksomfattande föreningslotterier, Kr21

3. att riksdagen beslutar slopa den beloppsmässiga begränsningen
till 500 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande ändringar i lagen (1928:376) om skatt
på lotterivinster,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av beloppsgränser
för lotterier i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna behålls som organ för
registrering och kontroll av lokala lotterier,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatspel i
enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar om skattefrihet för bingospel,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om rätt för de ideella
organisationerna att anordna lotterier av samma typ som det s. k.
trisslotteriet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande de ideella organisationernas rätt att
utveckla nya spelformer.

Stockholm den 11 april 1988

Bo Lundgren (m)

Ingrid Sundberg (m) Håkan Stjernlöf (m)

Lars Ahlmark (m) Hans Dau (m)

Gunnel Liljegren (m) Karin Falkmer (m)

Lars Ahlström (rn) Knut Wachtmeister (m)

Olle Aulin (m) Ingegerd Troedsson (m)

Margit Gennser (m) Ewy Möller (m)

Karl-Gösta Svenson (m) Stig Bertilsson (m)

Hugo Hegeland (m)

12