med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring

Motion 1987/88:Kr20 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Kr20

av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring

i lotterilagen (1982:l()il), m.m.

De svenska folkrörelsernas betydelse för samhällets och den svenska demokratins
utveckling och ungdomens fostran kan svårligen överskattas.

Folkrörelserna har olika karaktär och uppbyggnad när det gäller att finansiera
sin verksamhet. Inom de fria samfunden utgör bidragen från de enskilda
medlemmarna den avgörande basen för finansieringen av verksamheten.
Andra folkrörelser t. ex. idrotts- och nykterhetsrörelserna är i hög
grad beroende av intäkter från lotterisektorn för att täcka sina kostnader.

Under de senaste åren har den statliga spel- och lotteriverksamheten haft
en i det närmaste explosionsartad utveckling. Enligt lotteripropositionen
1987/88:141 har omsättningsökningen uppgått till mer än 10 miljarder kronor
under den senaste tioårsperioden. Endast en obetydlig del, ej motsvarande
ökningen av konsumentprisindex, gäller folkrörelserna. Det är
staten som i växande utsträckning utnyttjat spel och lotterier för att öka sina
inkomster.

Lotterierna och spelen har sålunda blivit en alltmer betydelsefull inkomstkälla
för staten. Detta gäller speciellt perioden efter år 1982. Nya
spel, bl. a. lotto och trisslotteriet, har tillkommit. Förlorarna har varit folkrörelserna
vilkas andel under perioden har minskat från 33% till 18%.

Lotteripropositionen redovisar endast marginella förbättringar för folkrörelserna
och torde inte ge några reella möjligheter för föreningslivet att återta
mer än en mycket liten del av de marknadsandelar som förlorats.

För folkpartiet är det angeläget att folkrörelserna har goda möjligheter
att fullfölja sitt samhällsgagnande arbete under tryggare former och vi föreslår
därför ett antal förändringar i regeringens förslag vilka bättre tillgodoser
föreningslivets behov.

Av hävd har de s. k. kvicklotterierna ansetts tillhöra folkrörelsernas spelmarknad.
Staten har successivt gått in även på detta område först med Bellmanlotteriet,
som delvis har kvicklottskaraktär. Bellmanlotteriet kan dock
beträffande både lottpris och vinstplan bedömas som ett traditionellt statligt
lotteri. Kvicklottsmomentet kan ses som ett komplement till vinstplanen.
Det stora genombrottet på den marknad som traditionellt varit föreningarnas
gjordes med trisslotteriet som är ett rent kvicklotteri med ett lottpris
som ligger nära det pris folkrörelselotterierna brukar ta ut. Lotteriet har efter
intensiv marknadsföring tagit över en stor del av den marknad som föreningarna
tidigare haft.

Det är av flera skäl inte möjligt att penninglotteriet upphör med trisslottförsäljningen.
Däremot kan ett folkrörelseägt spelbolag mycket väl ges möj

lighet att konkurrera med det nuvarande trisslotteriet. Konkurrensen skall Mot. 1987/88
självfallet ske på lika villkor, såväl vad gäller tillståndens omfattning som Kr20
vinstfördelningen.

Regeringen föreslår att nuvarande bingoskatt slopas. I stället föreslås en
ny skatt på 5,5% av det totala värdet av de bingospel som också omfattar
penningvinster. I den utredning som föregick propositionen föreslogs att
skatt skulle utgå med 3%. Det finns skäl att anta att införande av penningvinster
kommer att medföra en förnyelse och ökat intresse för bingospel. En
skattesats på 3% torde därför vara tillräcklig för att statens skatteintäkter
skall bli oförändrade. Vi föreslår därför att skattesatsen fastställs till 3% på
den totala omsättningen för bingospel som har penningvinster.

Inbetalningen av skatten bör dessutom göras när det begärda bingotillståndet
slutspelats. Det är enligt folkpartiets uppfattning inte rimligt att
skatt utgår för del av tillståndet som inte utnyttjats.

Folkrörelserna har framställt önskemål att i obegränsad omfattning få införa
penningvinster i rikslotterier. För närvarande är endast varuvinster och
i vissa fall vinster i form av värdepapper tillåtna. Regeringen föreslår inga
ändringar i nuvarande regler. Enligt vår uppfattning bör penningvinster
kunna få förekomma också i rikslotterier. Dessa vinster bör till skillnad från
de mindre penningvinster som tillåts i föreningslotterierna beskattas enligt
de regler som gäller för penningvinster. Det är av flera skäl rimligt att ett
tak på förslagsvis 100000 kr. fastläggs för högsta penningvinst. Huvudparten
av vinstsumman bör liksom tidigare utgöras av varuvinster.

Regeringen föreslår att vissa registrerings- och kontrolluppgifter överförs
till kommunerna. Enligt vår uppfattning är det rimligt att dessa uppgifter
ligger kvar hos polisen och länsstyrelsen som har byggt upp den kompetens
som är erforderlig för kontroll av lotterierna.

Det är angeläget att riksdagen får möjlighet att följa utvecklingen av spelmarknaden.
Nya förslag om statliga spel kan innebära att föreningslivet får
svårigheter att återta sina marknadsandelar. Även med de förbättringar som
vi föreslår kan detta inträffa, om staten fortsätter att bygga ut sin andel i
samma takt som skett de senaste åren. Eventuella förslag om förändringar i
den statliga spelverksamheten bör sålunda följas av redovisning om hur
folkrörelsernas andel av verksamheten skall kunna tryggas.

Hemställan

Med hänvisning till vad vi ovan anfört hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett folkrörelseägt spelbolag som skall ges möjlighet
att konkurrera med det nuvarande trisslotteriet,

2. att riksdagen beslutar fastställa skattesatsen för de bingospel
där penningvinster ingår till 3% av omslutningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beräkning och redovisning av bingoskatten,

4. att riksdagen beslutar att penningvinster maximerade till
100000 kr. i högsta vinst skall få förekomma i rikslotterier,

5. att riksdagen beslutar att polismyndigheterna och länsstyrelser- Mot. 1987/88

na även i fortsättningen skall vara tillstånds- och kontrollmyndighet Kr20

för lotterier anordnade enligt 14 § lotterilagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om redovisning till riksdagen av förändringar i den
statliga verksamheten som negativt påverkar folkrörelsernas andel av
den totala lotterisektorn.

Stockholm den 11 april 1988

Jan-Erik Wikström (fp)
Margareta Mörck (fp)
Ingela Mårtensson (fp)
Kjell-Arne Welin (fp)

Margareta Fogelberg (fp)
Lars Ernestam (fp)

7