med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring i lotterilagen (1982:1011), m. m.

Motion 1987/88:Kr23 av Karl Boo m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Kr23

av Karl Boo m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:141 om ändring
i lotterilagen (1982:1011), m. m.

Redan under den allmänna motionstiden i januari 1988 framförde vi från
centerns sida allvarlig kritik mot den politik på spel- och lotteriområdet som
regeringen för. I vår partimotion om kulturfrågor föreslogs att en kulturoch
folkrörelsefond skulle inrättas med en del - ca 10 % - av de medel som
staten tillförs genom spelverksamhet. I vår kommittémotion om idrottsfrågor
hävdade vi att spel med direktdragningar bör förbehållas folkrörelserna.
Trisslotteriet bör därför föras över till folkrörelserna.

Utvecklingen på spel- och lotteriområdet

Den svenska spelmarknaden beräknas nu omsluta ca 15 miljarder kronor.
Spel på rouletter och andra kasinospel på hotell och restauranger ingår inte i
detta belopp.

Folkrörelsernas andel av spel- och lotteriverksamheten är ca 18 % eller ca
2,6 miljarder. Omslutningen har ökat med ca en miljard på tio år. Den statliga
spelverksamheten har under samma tid ökat sin omsättning med ett nio
till tio gånger så stort belopp. Staten har således ökat sin andel av spelmarknaden
mycket kraftigt sedan mitten av 70-talet.

En annan jämförelse kan också göras. Enligt budgetpropositionens inkomstsammanställning
kommer staten att genom skatter, avgifter och inlevererade
överskott ta in 4875 milj. kr. budgetåret 1988/89 på spel och lotterier.
Det innebär en ökning med drygt en kvarts miljard på ett år. Statens
intäkter på spel är således nästan dubbelt så stora som omsättningen på folkrörelsernas
spel (ca 2600 milj. kr.).

Denna situation har uppstått som en följd av en lagstiftning som sätter
snäva gränser för folkrörelsernas aktiviteter, samtidigt som statlig spelverksamhet
tar hand om och utvecklar de attraktivaste spelformerna. Därutöver
marknadsförs den statliga spelverksamheten på ett både talangfullt och påträngande
sätt.

Expansionen av den statliga spelverksamheten har möjliggjorts genom ett
ständigt stegrat spelintresse hos allmänheten. Det finns inga tecken som tyder
på att detta intresse är i avtagande. Tvärtom. En större exponering i media
- exempelvis genom TV-sända lottodragningar - torde komma att öka
intresset för spel ytterligare.

Folkrörelserna oroade Mot. 1987/88

Kr23

Den rådande utvecklingen har på goda grunder oroat folkrörelserna. Samhällets
bidrag och spelintäkterna stagnerar eller minskar samtidigt. Idrottsrörelsen,
scoutrörelsen och nykterhetsrörelsen får allt svårare att ekonomiskt
klara sin viktiga ungdomsfostrande roll. Politiska och andra opinionsbildande
organisationer utgör grundstenen i vår demokrati. De får också
allt svårare att klara ekonomin.

Folkrörelserna hyste stora förhoppningar om en förbättrad situation när
en särskild utredare tillkallades förra året. Denna framlade ett förslag som i
stort har mottagits positivt.

Den nu framlagda propositionen innebär emellertid att de stora förväntningarna
upplöses i intet. Det framlagda regeringsförslaget förmår sannolikt
inte ens hejda den utveckling som nu pågår annat än i mycket blygsam
omfattning. Något trendbrott leder propositionen inte till. Den stora reformen
som innebär verkliga förbättringar återstår att göra.

Centerns förslag till omedelbara åtgärder

För att en snar förbättring skall kunna åstadkommas måste enligt centerns
mening regeringsförslaget förändras och kompletteras enligt följande:

1. Tillåt högre penningvinster

Den föreslagna nivån för penningvinster - 500 kr. i lokala lotterier - är
alltför blygsam. Penningvinster på upp till 500000 kr. bör tillåtas i lotterier
på såväl lokal som läns- och riksnivå.

2. Tillåt fasta försäljningsställen

Enligt propositionen skulle den nya typen av lotterier som anordnas efter
enbart registrering inte få försäljas från fasta försäljningsställen (exempelvis
lotteristånd i varuhus). Enligt vår mening förtar denna begränsning
väsentligt värdet av den förenkling som föreslås. Förslaget bör
därför avvisas.

3. Inger förbud mot spel i närradio

Närradion är folkrörelsernas mediekanal. Det är därför rimligt att spel
kan förekomma även där. Dessutom pågår utredning av frågan på uppdrag
av kulturministern. Ett förbud skulle föregripa detta utredningsresultat.
Förslaget om att införa 11 a § bör därför avvisas.

4. Lotterier med direktdragning bör förbehållas folkrörelserna
Riksdagen bör redan nu lägga fast en reglering av den statliga spelverksamheten
som innebär att spel med direktdragningar förbehålls folkrörelserna.
Som en följd härav bör trisslotteriet snarast överföras till folkrörelserna.

5. Begränsa skatten på penningvinster i bingo till 3 %

Enligt propositionen skall penningvinster i bingo beskattas med 5,5 % på
det begärda tillståndets omfattning och i viss mån betalas i förskott. En

skatt på 3 % torde ge samma intäkter till statskassan som den nuvarande Mot. 1987/88
skatten om en tänkbar omsättningsökning kommer till stånd. Bingoar- Kr23
rangör bör betala skatten i efterskott på grundval av den faktiskt genomförda
verksamheten.

Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig lagtext på dessa
punkter.

Tillsätt beredning om spel och lotterier i framtiden

Som framgått av ovanstående anser centern att den framlagda propositionen
inte kan utgöra underlag för att lägga fast samhällets politik på längre
sikt på detta område. Arbetet härmed bör ske i en parlamentarisk beredning
där också folkrörelseföreträdare ingår. Beredningsutskottet bör ha
följande inriktning:

1. En fond för stöd till kulturverksamhet och folkrörelser bör inrättas. Fonden
bör byggas upp på medel från statens spelintäkter. 10 % av dessa
skulle ge närmare en halv miljard kronor 1988/89. Fonden kan tillföras
medel direkt från någon eller några spelformer eller byggas upp på en
proportionell andel från alla statliga spelintäkter.

2. Statens och folkrörelsernas roll på spelområdet måste preciseras. Folkrörelserna
måste få tillfälle att stå för dynamik och utveckling på spel- och
lotteriområdet i minst lika hög grad som staten gör i dag. Nya speltyper,
där exempelvis rikstäckande datanät utnyttjas, bör vara öppna för folkrörelserna.

Statens tillsynsroll bör utvecklas.

3. Vid 90-talets mitt bör proportionerna mellan statens och folkrörelsernas
spelomsättning vara desamma som 1975 - dvs. två tredjedelar statligt och
en tredjedel folkrörelseanknutet.

Beredningen bör arbeta skyndsamt. Förslag bör kunna föreläggas riksdagen
inom två år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lotterilagen att penningvinster
på upp till 500000 kr. tillåts i lokala, regionala och riksomfattande
lotterier,

2. att riksdagen avslår förslaget att lotterier som anordnas efter enbart
registrering ej skall få försäljas från fasta försäljningsställen,

3. att riksdagen avslår förslaget om förbud mot bingo i närradio,

4. att riksdagen beslutar att lotterier med direktdragning skall förbehållas
folkrörelserna,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande överförande av trisslotteriet till folkrörelserna,
17

Mot. 1987/88

Kr23

tionen.

Stockholm den 11 april 1988

Karl Boo (c)

Kerstin Göthberg (c)

Larz Johansson (c)

Jan Hyttring (c)

Pär Granstedt (c)
Marianne Andersson (c)
Stina Gustavsson (c)

6. att riksdagen beslutar att skatten på bingo med penningvinster
skall vara 3 % av omsättningen att erläggas i efterskott,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en parlamentarisk
beredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag bl. a.
om kultur- och folkrörelsefond, statens och folkrörelsernas roll, fördelningen
av spelmarknaden i enlighet med vad som anges i mo

18