med anledning av prop. 1987/88:138 om val av nämndemän, m. m.

Motion 1987/88:Ju38 av Ulla Pettersson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ju38

av Ulla Pettersson (s)

med anledning av prop. 1987/88:138 om val av
nämndemän, m. m.

Att vara nämndeman i allmän domstol eller förvaltningsdomstol tillhör de
svåraste politiska uppdrag man kan få. Inte minst den senaste tidens debatt
har påvisat behovet av att de personer som utsetts till dessa, för vår
rättsordning så viktiga uppdrag, får det stöd och den information de behöver
för att fullgöra sin uppgift.

I dag tillhandahåller domstolsverket kortfattade broschyrer på tjugotalet
textsidor som enda information till nyvalda nämndemän i de olika domstolarna.
Det förekommer kompletterande information främst genom nämndemännens
egen organisation men några regler för detta finns inte.

Nämndemän förväntas inte besitta juridisk sakkunskap och det är inte
heller deras uppgift. De anses främst stå för ”allmän livserfarenhet och
kännedom om skilda områden av det praktiska livet” som det heter i de ovan
nämnda broschyrerna. För att kunna fylla denna roll behöver dock de
förtroendevalda en mer ingående kunskap om vilka möjligheter, skyldigheter
och rättigheter som man som lekman bland jurister har. Inte minst det
juridiska språket kan vara svårt för den oinvigde att förstå. Nämndemännen
måste kunna känna en sådan säkerhet i sin roll att de kan ta vara på de
möjligheter till kompletteringar, preciseringar och förklaringar som faktiskt
finns. Av särskild vikt är det att lekmännen får klart för sig var gränsdragningen
mellan juristers och nämndemäns kompetens går.

Rättstradition och olika lagtolkningsmetoder bör också höra till det en
person bör veta något om innan hon eller han sätts att döma över andra. I
domstolsverkets broschyrer påpekas att man under själva överläggningen
kan få information och kunskap om rättsregler om domstolens arbetssätt. Jag
anser att nämndemännen har rätt att få denna kunskap innan de sätts i
dömande position.

De förslag som i propositionen förs fram för att förbättra rekryteringen av
nämndemän så att en bättre sammansättning av kåren uppnås är enligt min
mening ändamålsenliga. De behöver dock kompletteras.

I dag består nämndemannakåren till 44 % av personer med samhällsvetenskapligt
och administrativt arbete. Särskilt anmärkningsvärt är att denna
grupp ökar sin andel medan andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin
mellan 1980 och 1986 minskade från 6 % till 4 %.

En bidragande orsak till detta kan på goda grunder antas vara det
komplicerade juridiska systemet och inte minst det språk som ofta förs bland

juridisk expertis. För att inte riskera att även i fortsättningen få en Mot. 1987/88

nämndemannakår dominerad av offentliganställda personer med teoretisk, Ju38
administrativ bakgrund, ofta i arbetsledande ställning, bör de som kandiderar
till sådana uppdrag kunna vara förvissade om att de också får den
utbildning för uppdraget som behövs. Även ålders- och könsrepresentativiteten
bör på detta sätt kunna förbättras.

För att komplettera den föreslagna lagregeln om att valförsamlingarna
skall åläggas eftersträva en allsidig sammansättning av nämnemannakåren
bör exempelvis en informationskampanj genomföras. Den bör dels rikta sig
till allmänheten, dels till de politiska organisationerna. Detta borde rimligen
vara en uppgift för domstolsverket.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående behovet av information och utbildning för
nämndemän.

Stockholm den 8 april 1988
Ulla Pettersson (s)

10