med anledning av prop. 1987/88:134 om fortsatt valutareglering, m. m.

Motion 1987/88:Fi18 av Anne Wibble m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Fil8

av Anne Wibble m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:134 om fortsatt
valutareglering, m. m.

Regeringens proposition innehåller förslag om fortsatt förlängning av valutaregleringen
till den 30 juni 1989 samt förändring i valutaförordningen.

Folkpartiet avvisar förslaget om förlängning av tillämpningen av valutaregleringen.

En fungerande marknadsekonomi förutsätter frihandel och fria kapitalflöden.
Sverige blir alltmer ensamt bland de västliga demokratierna i att
envist hålla kvar vid ett gammalmodigt regleringstänkande. Valutaregleringen
fördröjer nödvändiga anpassningar som utvecklingen utomlands
ställer på svensk ekonomi. Regleringen är därmed direkt skadlig för svensk
samhällsekonomi genom att den försenar nödvändiga strukturförändringar.
Dessutom leder den till att räntenivån tvingas uppåt, vilket avsevärt
fördyrar näringslivets och statens kapitalförsörjning.

I det pågående arbetet i riktning mot den västeuropeiska integrationen
utgör en fortlöpande avreglering en viktig komponent. Sverige måste erbjuda
EG samma friheter som EG erbjuder Sverige, t. ex. en öppen marknad
för banker, försäkringsbolag och finansiell service. 1 jämförelse med EG:s
fria kapitalmarknad framstår också den svenska valutaregleringen som alltmer
stötande. Den långtgående integrationen av medlemsländernas kapitalmarknader
kommer att minska kapitalkostnaderna i dessa länder och
utgöra en stimulans för såväl penning- som kapitalmarknader. Det är angeläget
att Sverige inte ställs utanför en sådan utveckling.

Valutaregleringen innebär också att svenskar som sparar i aktier erbjuds
en mindre möjlighet till riskspridning än som annars skulle vara fallet.
Genom förvärv av aktier från utländska börser som i liten utsträckning eller
inte alls samvarierar med inhemska börssvängningar skulle svenska medborgare
kunna minska sitt risktagande. Svenska portföljförvaltare, både
enskilda individer och företag av olika slag, bär på grund av valutaregleringen
en större risk än vad som är nödvändigt, vilket innebär att de ställer
högre avkastningskrav än vad som annars skulle vara fallet. Svenska företags
kapitalkostnader blir därmed även av denna anledning onödigt höga.

Valutaregleringen har också bidragit till att öka ägarkoncentrationen i
det svenska näringslivet. Den i internationell och historisk jämförelse unika
utbredningen av ömsesidigt ägande kan delvis förklaras av inlåsningen av
likviditet i Sverige. Andra investeringar har försvårats på grund av valutaregleringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår proposition 1987/88:134

Stockholm den 29 mars 1988
Anne Wibble (fp)

Lennart Alsén (fp) Margitta Edgren (fp)

Lars De Geer fp)

Mot. 1987/88
Fil 8

4