med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder

Motion 1987/88:T103 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T103

av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:129 om vissa
sjöfartspolitiska åtgärder

Den nu framlagda propositionen är resultatet av en mycket kraftfull
manifestation från riksdagens sida för att tvinga en passiv och ovillig regering
till nödvändig handling. Förslaget tillgodoser en del av de krav som måste
uppfyllas för att rädda svensk sjöfart. För kustsjöfarten förbättras läget
påtagligt under förutsättning att förslaget om skattelättnader snarast fullföljs.
Ytterligare åtgärder krävs dock om den ogynnsamma utvecklingen
skall kunna brytas också för andra delar av den svenska sjöfartsnäringen.

Regeringen har uppvisat en betydande senfärdighet i sin hantering av
sjöfartsfrågorna. Under de ideliga fördröjningarna har stora delar av den
svenska handelsflottan gått förlorad. Bara under 1987, då man väntade på en
sjöfartspolitisk proposition, förlorades 19 större handelsfartyg. Beräknat i
dödviktston var nedgången ca 25 % enbart under detta år av socialdemokratisk
obeslutsamhet (beräknat på uppgifter i Svensk Sjöfarts Tidning nr 12-13
1988).

En annan svaghet i regeringens hantering av sjöfartsfrågorna är bristen på
samordning med övriga transportfrågor, nationellt och internationellt.

Den snabbt fortgående försämringen av den svenska handelsflottans
ställning medför att riksdagen nu med kraft måste fortsätta agera på ett
område där regeringen borde ha initiativet.

Centerförslag om sjöfarten

I motioner från centern under allmänna motionstiden såväl 1987 som 1988
har sjöfartsfrågorna belysts. Sammanfattningsvis har följande synpunkter
och förslag presenterats:

— Svensk sjöfartspolitik måste utgå ifrån att sjöfarten till sin karaktär är en
mycket internationell verksamhet. I betydligt högre grad än för de flesta
andra branscher formas villkoren för verksamheten på en internationell
marknad. Möjligheterna att ha särskilda svenska regler och pålagor är starkt
begränsade.

— Sjöfartspolitiken måste sikta till att de intäkter sjöfarten ger det svenska
nationalhushållet inte får minska. Sjöfartsnettot beräknas 1988 uppgå till 7
miljarder kronor.

— Det förhållandet att 80 % av sjöfarten till och från Sverige går på
utländska kölar eller med till utlandet utflaggade svenska fartyg måste ses
som en utmaning till aktivitet för de svenska statsmakterna.

— Beredskapssynpunkterna måste beaktas betydligt mer. Existensen av Mot. 1987/88

en svensk handelsflotta är avgörande för våra möjligheter att klara en T103

försörjningskris i orostider. Denna aspekt påverkar också tilltron till vår
utrikespolitiska linje.

— Sjöfarten har betydande fördelar ur miljö- och energisynpunkt.

— En svensk handelsflotta av någorlunda storlek är av betydelse för att
Göteborg skall kunna bevaras och utvecklas som centralhamn.

Centerns analys av regeringsförslaget

Det förslag regeringen nu lagt fram förmår dess värre inte att på ett
avgörande sätt förändra förutsättningarna för den svenska sjöfartsnäringen.

Genom neutralisering av socialavgifternas effekter och skatteförmåner
minskas de nuvarande bemanningskostnaderna men tyvärr inte i sådan
utsträckning att de blir så internationellt konkurrenskraftiga att nu utflaggat
tonnage återvänder till Sverige. En sänkning av bemanningskostnaderna
med 40 %, dvs. ner till internationaliseringsavtalets nivå, är inte tillräcklig
för att vända utvecklingen om det finns goda näraliggande alternativ till
hands som ger en sänkning av bemanningskostnaderna med 55 %.

En sådan sänkning kan i nuläget uppnås genom registrering i Norsk
Internasjonalt Skipsregister (NIS) och inom kort sannolikt också i ett danskt
register.

Sammanfattningsvis ger centerns analys av läget för svensk sjöfart till
resultat att kraftfullare insatser nu måste till för att utvecklingen skall kunna
vändas. Regeringens förslag kan möjligtvis bidra till att en accelererande
försämring något hejdas. För att en vändning skall kunna åstadkommas bör
Sverige följa exemplen från våra nordiska grannnländer Norge och Danmark
som båda inrättat internationella register. Behovet av en svenskregistrerad
handelsflotta av sådan omfattning att vår transportförsörjning till sjöss kan
tryggas i orostider gör det nödvändigt att den nuvarande trenden kan brytas
och vändas i sin motsats, dvs. inregistrering av båtar under svensk flagg.

Inrätta ett Svenskt Internationellt Skeppsregister (SIS)

Den norska arbeiderpartiregeringen inrättade för något år sedan det norska
internationella registret - NIS. I Danmark pågår förberedelser för att inrätta
Danskt Internationalt Skibsregister (DIS). Skillnaden mellan NIS och DIS
ligger bl. a. i att i det senare krävs att fartyget till en betydande del
(20—25 %) har dansk ägare medan NIS står öppet för alla. Enligt centerns
mening bör ett svenskt internationellt skeppsregister (SIS) nu inrättas. En
förebild för SIS kan i första hand sökas i den danska lagstiftningen. Det bör
därför vara möjligt att åstadkomma ett ganska snabbt beslut om inrättande.

Ett ikraftträdande vid kommande årsskifte är fullt möjligt att åstadkomma
om erforderlig beslutsamhet kan uppbådas.

Enligt centerns mening bör lagstiftningen, förutom administrativa och
tekniska bestämmelser, bl. a. uppta följande punkter av sjöfartspolitisk
karaktär:

— I SIS får fartyg med ett bruttoregistertonnage på 20 ton eller mer tas in.

Mot. 1987/88
T103

Kapitalplaceringsreglerna måste gynna sjöfarten

Enligt centerns mening är det angeläget att riskvilligt kapital kan uppbådas
för investeringar i svensk sjöfart. I första hand bör reglerna för investeringsfonderna
ändras så att de kan användas för fartygsinvesteringar. Även andra
kapitalplaceringsregler kan behöva justeras för att trygga den svenska
sjöfartens kapitalbehov. Företags investeringar i olika former av specialfartyg
för företagets produktion är särskilt intressanta i detta sammanhang.
Riksdagen bör hos regeringen begöra utredning och förslag med denna
inriktning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar anta lag om Svenskt Internationellt
Skeppsregister (SIS) med det innehåll som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och
förslag om sådana ändringar i kapitalplaceringsreglerna, bl. a. investeringsfonderna,
att investeringar i svensk sjöfart underlättas.

Stockholm den 5 april 1988
Anna Wohlin-Andersson (c)

Gösta Andersson (c) Rune Thorén (c)

Bertil Jonasson (c) Martin Olsson (c)

Bengt Kindbom (c) Agne Hansson (c)

— Fartyget skall ha svensk ägare eller utländsk ägare som till minst 20 %
inrymmer svenska intressen

— Fartyg som tas in i SIS får ej gå i trafik som går mellan svenska hamnar
och hamnar vid Nordsjön och Engelska kanalen. I fråga om Östersjön bör en
geografisk avgränsning göras som möjliggör framgångsrik konkurrens med
östländernas sjöfart. Viss koordination med i första hand de danska reglerna
bör eftersträvas.

— Överföring till SIS skall kunna ske från det svenska nationella registret.
Övergångsregler kan behövas i den s. k. flagglagen. Registrering skall också
kunna ske direkt från nybyggnadsvarv eller från utländskt skeppsregister.

— Förhandlingsrätt och kollektivavtalsregler bör utformas enligt mönster
från DIS. Det innebär bl. a. att svensk facklig organisation sluter avtal endast
för svensk personal och att möjlighet finns att bemanna fartygen med
utländsk arbetskraft.

— Det torde vara möjligt för trafikutskottet att med stöd av dessa riktlinjer
och den danska förebilden utforma erforderlig lagtext att föreläggas riksdagen.

10