med anledning av prop. 1987/88:128 om

Motion 1987/88:Jo13 av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jol3

av Sven Eric Lorentzon m. fl. (m)
med anledning av prop. 1987/88:128 om
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, m. m.

Inledning

Den svenske jordbrukaren har visat en stor anpassningsförmåga till förändrade
förutsättningar i sin produktion. Han har anpassat sig till förändrade
konsumtionsvanor och förändrade produktionsmetoder som inneburit
en hög grad av specialisering. Han har upplevt, lika starkt som andra
näringsutövare, uppgångar och nedgångar i konjunkturen. Han har upplevt
en strukturrationalisering som inneburit en utflyttning från glesbygden då
jordbruk slagits samman för att skapa bärkraftiga enheter. Han har upplevt
att jordbruksbygd skogsplanteras.

I allt detta har han dock haft stöd av en entydig jordbrukspolitik. Den
svenska jordbrukspolitiken har varit pådrivande för att skapa ett högspecialiserat,
storskaligt jordbruk för att till lägsta pris producera kvalitetslivsmedel
till den svenska konsumenten. Den svenske jordbrukaren har insett
det nödvändiga med denna utveckling.

Han har, i denna förändring, upplevt att han och konsumenten strävat
mot samma mål: ett svenskt jordbruk som producerar kvalitetslivsmedel till
lägsta pris både i fred och ofred.

Det riktmärke för sin utveckling som den svenske jordbrukaren har haft i
den svenska jordbrukspolitiken börjar dock försvinna. De fasta spelregler
som jordbrukspolitiken har inneburit för honom börjar luckras upp. Principerna
för jordbrukets kostnadskompensation diskuteras, statens delansvar
för överskottsproduktionen upplevs av producenten inte som självklart. I
samband därmed har det svenska jordbrukets nuvarande utvecklingsväg
ifrågasatts.

I miljöproblemens och överskottsproduktionens spår höjs röster för att
jordbrukets utveckling varit av ondo och orsakat dagens problem. Till viss
del är detta riktigt. Visst näringsläckage har dock alltid förekommit och har
först tillsammans med andra källor blivit miljöproblem.

Den nödvändiga och framtvingade utvecklingen av svenskt jordbruk har
bidragit till miljöproblemen. Utvecklingen mot det ensartade odlingslandskapet
har ökat näringsläckaget till svenska havskuster och insjöar. Rester
av växtskyddsmedel har påträffats i vattendrag. Den tekniska och biologiska
utvecklingen har gett oss nya analysmetoder och ny kunskap. Detta
har gjort oss medvetna om miljöproblem som tidigare ej uppmärksammats.
Dessa löses dock inte av en återgång till ett jordbruk, bedrivet efter principer
som den svenska producenten tidigare använt sig av. Att förneka ut

vecklingens möjligheter att lösa dessa problem är att motarbeta den väg Mot. 1987/88
människan alltid använt. Moderata samlingspartiet anser att det svenska Jol3
jordbruket kan lösa dagens problem genom en fortsatt utveckling. Ett effektivt
och framstegsvänligt jordbruk är den enda garantin för att konsumenten
i såväl fred som ofred har billiga kvalitetslivsmedel att tillgå.

Genom utveckling skapas också de ekonomiska resurser som ger möjlighet
till miljöförbättrande åtgärder på jordbrukets område.

En återgång till ett jordbruk bedrivet med äldre tiders metoder är som en
utopi. Det vore det första steget mot ett avvecklande av den inhemska jordbruksnäringen.
Ett effektivt jordbruk, baserat på den tekniska och biologiska
utvecklingen, är den svenske jordbrukarens enda livförsäkring i
kampen om de svenska konsumenterna.

I regeringens proposition 1987/88:128 om miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket, m. m. föreslås intensitetssänkande åtgärder som en metod att
komma till rätta med jordbruksproblemen. Den intensitetssänkande effekten
av föreslagna åtgärder är tveksam, men hotbilden mot svenskt jordbruk
är tydlig. Regeringen visar genom dessa förslag och många grundresonemang
i propositionen en utvecklingsfientlig inställning till det framtida
svenska jordbruket. Detta synsätt kan moderata samlingspartiet ej acceptera.
Det lågproducerande extensiva jordbruksföretaget utan lönsamhetskrav
är en orealistisk bild av det framtida jordbruket.

Stallgödselhanteringen

1 Moderata Samlingspartiet partimotion 1987/88:jo ang. miljöpolitiken stöder
vi de av naturvårdsverket föreslagna åtgärderna för att nedbringa näringsläckaget
från jordbrukets stallgödselhantering. Vi uppfattar dessa åtgärder
som de viktigaste för att minska näringsläckaget till en acceptabel nivå.
Regeringen har överfört naturvårdsverkets handlingsplan till sin
proposition. I huvudsak är vi därför eniga med regeringen på denna punkt. I
arbetet med att föra ned handlingsplanens åtgärdsförslag till en praktisk tilllämpbar
nivå har skillnad mellan moderata samlingspartiets ståndpunkter
och regeringens uppstått. Dessa berörs nedan.

Djurtäthet

Stallgödselhanteringen är enligt vår mening ett av jordbrukets främsta miljöproblem.
Därför anser vi, vilket vi tidigare framfört i jordbruks- och miljömotioner,
att generella föreskrifter bör utfärdas för djurtätheten. Vi stöder
därför de av regeringen framlagda förslagen på denna punkt. Vid beräkning
av arealunderlag för djurproduktion skall även betesmark få ingå.

Vi är också positiva till användandet av s. k. spridningskontrakt, för spridning
av stallgödsel på marker som djurägaren ej själv brukar. Föreskrifterna
för djurtätheten är propositionens största bidrag för att minska näringsläckaget.

Syftet med begreppet djurenhet har dock aldrig varit avsett att användas
som mått på gödselproduktionens storlek. Begreppet har använts som eko

nomisk enhet vid resursberäkningar. I samband med utformningen av före- Mot. 1987/88

skrifter för den arealbundna djurproduktionen bör det därför undersökas Jol3

om begreppet är lämpligt att i sin nuvarande utformning användas för detta
ändamål.

Spridningstidpunkt

Grundprincipen vid all stallgödselspridning är att den bör ske så nära såtidpunkten
som möjligt. På grund av olika orsaker är detta inte alltid genomförbart.
Det finns i samband härmed ett behov av att reglera spridningstidpunkter
för stallgödsel.

Regeringens regler för spridningstidpunkt av stallgödsel är väl motiverade
av miljöskäl. Grundregeln för stallgödselspridning bör alltid vara att spridning
tillåts över hela året om nerbrukning kan ske inom 24 timmar. Regeringen
har i sina specifika krav för höstspridning ej angivit detta som en
grundregel. För att underlätta för jordbrukaren och ej detaljreglera i onödan
bör en s. k. 24-timmarsregel gälla generellt.

Lagringskapacitet

Behovet av utökad lagringskapacitet för stallgödsel är stort. Vi ser därför
med tillfredsställelse att regeringen anammat vårt förslag om bidrag för byggande
av stallgödselvårdsanläggningar. Det bidrag som tidigare fanns utgick
enbart om stallgödselvårdsanläggningens lagringskapacitet var högst sex
månader. Staten har därför ett ansvar för att bidra till utbyggnaden av gödselvårdsanläggningarna.
Vi anser dock att dessa bidrag skall finansieras
med de medel som inkommit från skatten på handelsgödsel.

Jordbruket har ingen möjlighet att direkt övervältra sina ökade kostnader
på konsumenterna. De kostnader som uppstår för jordbruket i samband
med utbyggnaden av lagringskapaciteten måste därför få tas ut vid prisförhandlingarna.

För att ej snedvrida byggmarknaden och för att ge jordbrukaren rimlig tid
att finansiera utbyggnaden bör bidraget utgå till bestämmelsens ikraftträdande
den 1 januari 1995. Bidraget bör utgå till samtliga som berörs av reglerna
om utökad lagringskapacitet för stallgödsel. I regeringens förslag undantas
bidraget för företag med fler än 100 djurenheter i ej specificerade
områden i Sverige. Vi anser detta vara orättvist och felaktigt. Att dessa företag
också skall ha tillgång till samma bidrag som företag inom de specificerade
områdena uppfattar vi som självklart.

Reglerna för bidrag får inte hindra utveckling av nya anläggningar och
metoder att lagra stallgödsel. Detta är inte minst viktigt för den uppfödning
som tidigare ej varit arealberoende, exempelvis minkuppfödning. Att dessa
metoder i vissa sammanhang kan få jämföras med spridningsavtal befrämjar
utvecklingen. Handeln med gödseln utvecklas. Då teknisk utveckling på
området bör stimuleras, t. ex. mot gemensamhetsanläggningar, bör bidraget
utgå till respektive jordbrukares del av gemensamhetsanläggningen och ej
till anläggningen själv.

Växtodlings- och gödslingsplanering

I förlängningen av regeringens proposition skymtar krav på den enskilde
jordbrukaren att upprätta växtodlings- och gödslingsplan. Att upprätta dessa
planer bör vara en självklarhet för dagens jordbrukare. Då denna planering
är en företagsekonomiskt lönsam åtgärd kan eventuella problem lösas
med information och rådgivning. Sålunda har det visat sig att t. ex. den individuella
rådgivningen verksamt bidragit till att minska fosforgödslingen i
jordbruket.

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark är ett av samhällets allvarligaste miljöproblem.

Slam från tätorter med obetydlig industri är i allmänhet ett gott gödselmedel,
medan slam från tätorter med stor industriverksamhet innehåller
betydliga mängder skadliga ämnen. Jordbruket har självt reagerat mot detta
slam och visat sitt ansvar för miljön.

Riksdagen har tidigare givit regeringen i uppdrag att fastställa låga gränsvärden
för skadliga ämnen i slam som används på åkermark. Genom hänvisning
till pågående utredning kan dock regeringen inte anses ha fullgjort
sitt uppdrag. Genom att dessa gränsvärden ännu ej är klara saknas en av de
tyngsta delarna i miljöpropositionen på jordbrukets område. Detta är beklagligt.
Enligt vår mening måste arbetet med att fastställa dessa gränsvärden
påskyndas.

Ökningen av handelsgödsel och bekämpningsmedelsskatten

Moderata samlingspartiet har tidigare yrkat att skatten på handelsgödsel
och växtskyddsmedel avskaffas. Orsakerna härtill är flera.

Det finns inga som helst vetenskapliga undersökningar som visar att näringsläckates
storlek skulle bero på mängden tillförd näring. Om avgiftsökningarna
får till effekt att förbrukningen av handelsgödsel minskar behöver
det inte innebära att näringsläckaget avtar. Som styrmedel är dessa skatter
alltför trubbiga.

Tyvärr finns det i sammanhanget skäl att ifrågasätta regeringens verkliga
mål med dessa skatter. Som ekonomiska styrmedel mot en lägre intensitet
har de troligen ingen effekt. Som finansieringskälla för statlig verksamhet är
miljöskatterna dock ej oväsentliga. Målet att nedbringa förbrukningen ställs
mot statens medelsbehov som tillfredsställs av en hög förbrukning. Om syftet
är att minska användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel
och detta syfte uppnås, minskar den bas på vilken skatten beräknas och därmed
minskar skatteintäkterna. Man kan inte använda skatten som styrmedel
och samtidigt räkna med dessa intäkter som finansieringskälla i statsbudgeten.

Regeringen har missuppfattat meningen med ekonomiska styrmedel. Miljöavgiften
är en punktskatt som enbart har effekt på statens finanser. Vi föreslår,
i synnerhet som dessa skatter inte får kompenseras genom höjda pro- p 33

Mot. 1987/88
Jol3

duktpriser, att dessa skatter omedelbart avskaffas. Om skatten ändå införs Mot. 1987/88

bör den, enligt vår principiella uppfattning, få kompenseras vid prisför- Jol3
handlingarna.

Fånggrödor

Liksom jordbruksministern anser vi det ytterst angeläget att satsa avsevärda
resurser för att vinna erfarenheter från forskning och försöksverksamhet
vad gäller användandet av och effekten av fånggrödor.

Systemet med fånggrödor bör prövas i fullskaleförsök för att närmare utröna
dess effekt på näringsläckaget innan regeringen bemyndigar lantbruksstyrelsen
att utarbeta föreskrifter angående andelen höst- och vinterbevuxen
mark. Systemet med fånggrödor måste vara praktiskt användbart innan
beslut om andel höst- och vinterbevuxen mark tas. Då systemet med fånggrödor
kan få stor betydelse för minskning av näringsläckaget måste dessa
försök påskyndas.

Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet

Det stöd som lämnas till vård av värdefulla naturtyper i odlingslandskapet
(NOLA) har varit värdefullt för att bevara ett odlingslandskap som var på
väg att försvinna. Dock uppfattar vi Nolabidraget som en samhällskostnad.

Det är felaktigt att svenskt jordbruk skall finansiera ett stöd med egna pengar
- ett stöd för ett odlingslandskap som samhället efterfrågar. Vi ifrågasätter
inte Nolabidraget, men vi anser att finansieringssättet är felaktigt. De ytterligare
20 milj. kr. som föreslås skall finansieras med höjning av en skatt vi
vill avskaffa. Nolabidraget bör finansieras med skötselanslag från naturvårdsverket.

Genom det tidsbegränsade, utökade Nolabidraget finns osäkerheten om
vad som kommer att ske med det odlingslandskap vi vill bevara. Detta odlingslandskap
bör säkerställas på längre sikt än tre år för att ha avsedd effekt.

Övriga budgetfrågor

Vid behandlingen av jordbruksdepartementets budgetproposition i januari
motsatte vi oss inte en kostvaneundersökning finansierad med införselavgifter.
Beloppets storlek gjorde att vi ej ansåg oss behöva reagera mot denna
felaktiga användning av införselmedel.

Tyvärr har regeringen fortsatt på den inslagna linjen och anvisar i propositionen
en miljon kronor årligen under en treårsperiod för stöd till kontrollverksamhet
av alternativodlade produkter. Vi anser det vara felaktigt
att använda införselmedel för detta ändamål, varför vi avvisar anslaget.

Kontrollen bör åligga odlarna själva och deras organisationer. Det är felaktigt
att det traditionella jordbruket skall subventionera det alternativodlade.
Stödet får dessutom en snedvridande effekt på priset för alternativodlade
produkter i jämförelse med traditionellt odlade. Vi anser att stödet ej 34

skall utgå. Är konsumenten villig att betala för en separat kontroll av Mot. 1987/88

alternativodlade produkter gör han det. Är han inte villig finns det heller in- Jol3

get skäl att införa något stöd för kontrollverksamheten.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att betesmark skall ingå i arealunderlaget för
djurproduktion,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om begreppet djurenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om hur finansiering av bidrag till gödselvårdsanläggningar
skall ske,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad gödselvårdsanläggningar
skall utgå till 1 januari 1995,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vilka som är berättigade till bidrag för byggande
av gödselvårdsanläggningar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om reglerna för erhållande av bidrag för byggande
av gödselvårdsanläggningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om gränsvärden vid slamspridning på åkermark,

8. att riksdagen avslår regeringens begäran att höja gödselmedelsoch
bekämpningsmedelsskatten,

9. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om fånggrödor,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om finansieringen av Nolabidraget,

12. att riksdagen avslår regeringens anslagsyrkande för kontroll av
alternativodlade produkter.

Stockholm den 24 mars 1988

Sven Eric Lorentzon (m)

Jens Eriksson (m)

Ivar Virgin (m)

Mona Saint Cyr (m)

Bertil Danielsson (m)

Göthe Knutson (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Ingvar Eriksson (m)
Ingrid Hemmingsson (m)
Arne Svensson (m)

Hans Dau (m)

Sven Munke (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

35

Graphic Systems AB, Göteborg 1988