med anledning av prop. 1987/88:120 om ändring i brottsbalken m. m. (straffmätning och påföljdsval m.m.)

Motion 1987/88:Ju28 av Karin Ahrland m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Ju28

av Karin Ahrland m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:120 om ändring
i brottsbalken m. m. (straffmätning och
påföljdsval m.m.)

Lagrådet skriver i sitt yttrande över lagrådsremissen bl. a. följande ”

kan det föreslagna, lagskrivningsmässigt väsentligt utbyggda systemet —
med en omskrivning av ett bibliskt talesätt — sägas innebära att gammalt
vin hälls i nya läglar”. Lagrådets beskrivning bekräftar det intryck man som
läsare får av propositionen, nämligen att det materiella innehållet i gällande
rätt bara i marginell utsträckning kommer att förändras av lagförslaget.

Det finns enligt vår uppfattning särskild anledning att uppehålla sig vid
de principer som skall gälla när domstolarna vid straffmätningen tar hänsyn
till tidigare brottslighet. Av vad föredragande statsrådet anför i den
allmänna motiveringen ges intryck av att hon anser att lagförslaget innebär
en reell skärpning av den bedömning som bör ske av återfallsbrott. Detta
motsägs emellertid av skrivningarna under specialmotiveringen till 4 §. Där
anförs: ”Den nya bestämmelsen som jag nu har föreslagit är inte avsedd att
medföra en mer allmän straffskärpning vid återfall. Förutom att utjämna
ojämnheter i tillämpningen bör en särskild straffskärpning för återfall endast
komma i fråga i sådana fall där återfallssituationen framstår som särskilt
anmärkningsvärd. Förutom återfall i synnerligen allvarlig brottslighet
avses bl. a. upprepad och vanemässigt grov tillgreppsbrottslighet såsom
exempelvis bostadsinbrott.” Med allvarlig brottslighet menar propositionen
att straffvärdet för såväl den gamla som den nya brottsligheten är minst
omkring ett års fängelse.

Enligt vår uppfattning gör regeringen alltför långt gående avgränsningar
kring de förutsättningar som skall gälla för att rätten vid påföljdsval skall
beakta tidigare brottslighet. Vi anser inte heller att ett förverkande av villkorligt
medgiven frihet skall utesluta att det dessutom sker en straffskärpning
vid återfall.

Enligt vår mening bör rätten när den bestämmer påföljden för ett brott
även ta hänsyn till tidigare brottslighet också om denna vad gäller de enskilda
brotten inte kan bedömas som allvarlig och även om det är stadgat lägre
straff än fängelse i ett år. Även upprepade återfall i tillgreppsbrott som inte
vanligen bedöms som grov, exempelvis stöld av eller ur bilar, skall kunna
innebära en skärpning av straffet. Likaledes skall återfall i narkotikabrott
som inte är att betrakta som grovt kunna innebära straffskärpning. Även
när det gäller upprepade återfall i brott där straffet endast är satt till böter
bör särskild straffskärpning kunna förekomma.

Vad vi här har anfört om bedömningen av återfall i brott föranleder Mot. 1987/88

förändringar i utformningen av förslaget till 4 § samt i tillhörande motivut- Jll28

talanden. Det bör ankomma på utskottet att utforma dessa texter.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

att riksdagen beslutar om sådan ändring i 4 § förslag till lag om
ändring i brottsbalken som vi har angett i motionen.

Stockholm den 11 april 1988
Karin Ahrland (fp)

Lars Sundin (fp) Bengt Rosén (fp)

Hans Petersson (fp)
i Röstånga

12