med anledning av prop. 1987/88:118 om inriktning av telepolitiken

Motion 1987/88:T111 av Anna Wohlin-Andersson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T111

av Anna Wohlin-Andersson (c)

med anledning av prop. 1987/88:118 om inriktning av
telepolitiken

Riksdagsledamöter vill gärna hålla god kontakt med allmänheten, och rikets
medborgare vill kunna komma i kontakt med riksdagsledamöterna lätt och
bekvämt. Jag föreslår därför att ett 020-nummer införs till Sveriges riksdag.

Fördelen med 020 till riksdagen skulle vara att alla kan ringa dit utan att
behöva betala mer än avgiften för 1 samtalsmarkering (för närvarande 23
öre), oavsett samtalets längd. Det blir lätt och ekonomiskt jämlikt för alla att
kontakta sin lagstiftande församling.

Det blir också möjligt för riksdagsmännen och andra berörda att ringa för
1 markering till riksdagen när man är ute på resa, t. ex. från hotell (som ofta
tar höga markeringsavgifter), eller när man är i sin hemort.

Huruvida de avgiftsmässiga konsekvenserna vägs upp av de principiella
och praktiska fördelarna kan naturligtvis diskuteras. Men nog borde det vara
minst lika lönsamt för Sverige att få sina medborgare att hålla kontakt med
sin riksdag som det är för postorderföretag och andra att ordna ”fria” samtal
för sina kunders beställningar. Och därmed borde 020-nummer till riksdagen
vara väl motiverat.

Mot denna bakgrund föreslås att riksdagen kompletterar sina befintliga
telekommunikationer med ett abonnemang hos televerket på ett 020nummer,
vilket ger möjlighet för hela svenska folket att ringa till riksdagen
för en enhetlig och mycket låg samtalsavgift (1 markering - 23 öre/samtal).
Avgifterna för detta abonnemang och för samtalen till 020-numret bör
betalas på samma sätt som riksdagens övriga telekommunikationskostnader.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 020-nummer införs till riksdagen enligt vad
det i motionen anförts.

Stockholm den 8 april 1988

Anna Wohlin-Andersson (c)