med anledning av prop. 1987/88:118 om inriktning av Mot.

Motion 1987/88:T107 av Rolf Clarkson m. fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Proposition 1987/88:118
Motionskategori
-
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Inlämning
1988-04-07

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:T107

av Rolf Clarkson m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:118 om inriktning av Mot.

telepolitiken 1987/88

T107—113

Propositionen präglas av den lovvärda ambitionen att avreglera den verksamhet
som bedrivs av televerket, och som i vissa delar i dag är skyddad mot
konkurrens.

Som framgår av propositionen tog det ca 75 år innan staten hade tagit full
kontroll över hela telenätet, och knappt 30 år senare började avregleringen ta
fart på allvar. I dag är det mycket begränsade delar av televerkets
verksamhetsområde som har något egentligt monopolskydd.

Det är främst i tre avseenden som enskilda aktörers handlingsfrihet och
möjlighet att konkurrera är begränsad vad gäller rena telefrågor. Det gäller
rätten att ansluta kontorsväxlar och telefonautomater till det allmänna
telenätet, samt rätten att hyra ut ledningar i andra hand, s.k. tredjepartstrafik.

Därutöver finns begränsningar beträffande radiokommunikationsområdet.

Vad gäller kontorsväxlar och telefonautomater föreslås i propositionen, på
televerkets initiativ, att skyddet skall avvecklas. Vi bifaller detta förslag.

När det gäller tredjepartstrafiken föreslår televerket självt att skyddet
skall tas bort i takt med att teletaxorna anpassas till den nya situationen.
Regeringen förordar i stället tillsättandet av en utredning som skall studera
frågan. Enligt vår uppfattning finns inget skäl att genomföra en sådan
utredning. Det är fullt möjligt att bifalla televerkets förslag om avreglering
redan nu.

Avreglering och ökad konkurrens kräver att de olika taxorna och
avgifterna anpassas till de verkliga kostnaderna. Om detta inte sker kommer
konkurrensen att bli skev och televerket riskerar att bli utkonkurrerat på
vissa sektorer - inte för att det inte klarar konkurrensen utan för att det har
felaktiga taxor.

En sådan utveckling vore självfallet olycklig. Samma sak kan dock inträffa
om televerket åläggs att med avgifts- och taxemedel ta sociala och regionala
hänsyn. Det skulle innebära att televerket fick en kostnadsnackdel som
skulle kunna medföra svårigheter för verket att hävda sig gentemot andra

företag.

För att inte principen om fri konkurrens, och därmed bästa service till
konsumenterna till lägsta pris, skall kollidera med principen om att
teletjänster skall finnas i hela landet till likartade priser krävs att det senare

1 Riksdagen 1987/88. 3sami. Nr T107-113

målet finansieras på annat sätt. De kostnader som uppstår på grund av sociala Mot. 1987/88
och regionala hänsynstaganden bör i likhet med andra regionalpolitiska T107
åtgärder belasta statsbudgeten direkt, inte televerket och vissa av dess
kunder.

I propositionen hävdas dels att dessa hänsyn skall betalas solidariskt, dels
den motsatta uppfattningen att taxorna skall utjämnas. En utjämning av
taxorna innebär ju att kostnaderna får bäras av vissa konsumenter men inte
av andra. Dessutom medför en utjämning betydande svårigheter vad gäller
en konkurrens på lika villkor. Taxorna kommer ju då att endast i vissa fall
avspegla de verkliga kostnaderna.

Som konstateras i propositionen har televerket en dubbelroll även när det
gäller radiokommunikationerna. Det är därför mindre lämpligt att, som
regeringen gör, gå emot televerkets eget förslag om att besluten i enskilda
tillståndsärenden bör fattas av statens telenämnd (STN) och inte av
televerket. Riksdagen bör därför föreläggas ett förslag om överföring av
dessa uppgifter till STN, samt om ett överförande till STN av besluten om
användning och fördelning av frekvenser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående den s. k. tredjepartstrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående finansieringen av sociala och regionala
hänsynstaganden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utjämning av taxorna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående radiokommunikationerna.

Stockholm den 7 april 1988
Rolf Clarkson (m)

Per Stenmarck (m) Per-Richard Molén (m)

Görel Bohlin (m) Wiggo Komstedt (m)

Jan Sandberg (m) Anders Andersson (m)

2

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.