med anledning av prop. 1987/88:113 om

Motion 1987/88:Ub28 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88 :Ub28

av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)
med anledning av prop. 1987/88:113 om
kompetensinriktad vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda, särvux

Vi har grundläggande invändningar mot den avgränsning som görs i propositionen
vad gäller vilka utvecklingsstörda som skall vara berättigade till
särvux. Det är uppenbart att vår grundsyn vad gäller människors förmåga
att tillgodogöra sig utbildning och vikten av att inte lämna de svagaste utanför
skiljer sig från regeringens.

Enligt propositionen får grundsärvux anordnas för den som är psykiskt
utvecklingsstörd och saknar sådana grundläggande färdigheter i läsning,
skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundsärskolans mellanstadium.
Detta innebär att de elever som befinner sig på träningsskolenivå
(den s. k. A- och B-nivån) inte kommer att bli berättigade till särvux, en
konsekvens av propositionen som enligt vår uppfattning är helt oacceptabel.

Ett skäl till att regeringen har valt att göra denna avgränsning torde vara
den innebörd som regeringen lägger i begreppet ”kompetensinriktad utbildning”.
Sådan syftar i vanliga fall på utbildning som skall lägga grunden
för annan utbildning eller för en plats på arbetsmarknaden. Vad gäller de
utvecklingsstörda eleverna anser vi inte att kompetensinriktad utbildning
skall ha denna snäva innebörd. Det är enligt vår mening självklart att kompetensinriktad
utbildning skall kunna ges också till elever på träningsskolenivå
trots att det i dessa sammanhang oftast är möjligt att ge mycket begränsad
intellektuell träning till eleverna. Sådan träning kan likafullt utvidga
de utvecklingsstördas möjligheter att leva ett mer aktivt och självständigt
liv.

En konsekvens av den definition som regeringen gör av begreppet kompetensinriktad
utbildning är vidare att ”varje individ i princip inte får delta i
samma utbildning mer än en gång”. Även detta är enligt vår mening en icke
acceptabel inskränkning i de utvecklingsstördas rätt till utbildning. Vi lever i
ett samhälle som förändras snabbt. Med dåliga grundkunskaper har man
svårt att anpassa sig till nya situationer i samhället. Detta i förening med den
sena mognaden och ofta dåliga minnesfunktionen hos psykiskt utvecklingsstörda
gör att de måste ges möjlighet att längre fram i livet ”gå om” för att
repetera eller bättra på sina kunskaper.

Folkhögskolor och studieförbund gör i dag betydande insatser i utbildningen
av utvecklingsstörda, också bland dem som är inom träningsskolan.
Vi förutsätter att detta arbete kan fortsätta även i en ordning där dessa elever
kan deltaga i särvux. Folkbildningen och det engagerade arbetet för de
utvecklingsstörda som där nedlägges kommer därvid att utgöra ett nödvändigt
komplement till det huvudansvar för särvux som landstingen får.

En annan invändning som vi har mot propositionen är den begränsade
studietid med timersättning som regeringen anser skall gälla för särvux. På
samma sätt som studietiden är begränsad inom grundvux, alltså för normalbegåvade
lågutbildade, skall den enligt regeringen också kunna begränsas i
särvux. Det är orimligt att lägga sådana prestationskrav på psykiskt utvecklingsstörda
människor som regeringens förslag leder till. Ambitionen
måste självfallet vidare vara att de som läser inom ramen för särvux skall göra
detta med vuxenstudiestöd och inte behöva förlita sig på studielån för att
kunna bedriva studier.

Propositionens förslag innebär att den nya organisationen skall träda i
kraft den 1 juli 1988. Vi motsätter oss inte detta men anser att beslutet bör
uppfattas som ett provisorium till dess att särvux har utvidgats till att också
omfatta elever på motsvarande träningsskolenivå.

Riksdagen bör därför i samband med att den nu tar ställning till den föreliggande
propositionen begära att regeringen återkommer med ett förslag i
enlighet med vad vi här har anfört. Det är utifrån de uppgifter som föreligger
i propositionen svårt att beräkna vilken omfattning det innebär att
också låta träningsskolans elever omfattas av särvux. Uppskattningar tyder
på att antalet timmar bör öka från nu föreslagna 55000 till ca 120000 vilket
innebär en kostnadsökning på ca 15 milj. kr. per år.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgning av särvux
i enlighet med vad vi i motionen anfört.

Stockholm den 5 april 1988

Ylva Annerstedt (fp)

Kerstin Keen (fp) Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

Mot. 1987/88
Ub28

9