med anledning av prop. 1987/88:11 om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m. m.

Motion 1987/88:N2 av Olof Johansson m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :N2

av Olof Johansson m. fl.

med anledning av prop. 1987/88:11 om ändringar i
reglementet för allmänna pensionsfonden, m. m.

Mot.

1987/88

N2-6

Ett pensionssystem i kris

I långtidsutredningen skisseras en oroväckande finansiell utveckling för
ATP-systemet. Sparandet kommer enligt utredningen drastiskt att minska i
AP-fonderna fram till 1995. Pensionsutbetalningarna kommer att växa
snabbare än avgiftsinkomsterna. De samlade AP-fondernas förmögenhet
kommer att minska. Detta trots den optimistiska bild som tecknats av
reallöneutvecklingen. AP-fondens överskott kommer att bytas i stora underskott
i början på 1990-talet. Det finns flera orsaker till detta, bl. a. den
lägre pensionsåldern och högre medellivslängd.

”Avgiftsutväxling”

Långtidsutredningen förutsätter extremt låga lönekostnadsökningar för att
uppnå sitt balansalternativ med full sysselsättning och god tillväxt. Därför
anser centern att det är av största vikt att staten inte försämrar möjligheten
till reallöneökningar genom att höja arbetsgivaravgifterna. Centerpartiet
motsätter sig därför en ensidig höjning av ATP-avgiften. Däremot kan en
utväxling ske inom den totala avgiftsramen med höjd ATP-avgift som
motsvaras av en neddragning på annat håll. I takt med att en allt större
andel pensionärer omfattas av ATP-systemet kommer kostnaden för pensionstillskott
reduceras under perioden. Därmed kommer behovet av medel
till folkpensionssystemet att minska. Inkomsterna via folkpensionsavgifter
kommer vid oförändrade regler att överstiga utgifterna med drygt
9 miljarder kronor i slutet av perioden. Detta möjliggör en förstärkning av
folkpensionssystemet och ett minskat behov av uttag av ATP-avgift.

Högre avkastning

ATP-systemet förvaltar en avsevärd förmögenhet. De samlade tillgångarna
närmar sig 300 miljarder kronor. Det kan jämföras med den svenska börsen
som för närvarande förvaltar ett värde om ca 500 miljarder kronor. Det
säger sig självt att avkastningen på detta kapital har en stor betydelse för
AP-systemet som helhet. En ökad avkastning på 1 % under perioden fram
till 1995 inbringar mer till ATP-systemet som helhet än ett helt års ATP- 1

1 Riksdagen 1987/88 3 sami. Nr N2-6

avgift. Därför är det av största vikt att en hög avkastning kan upprätthållas Mot. 1987/88
för att undvika en avgiftshöjning. N2

I propositionen föreslås en rad ändringar av placeringsreglerna för APfonderna
i syfte att öka avkastningen.

1. En större mängd tillgångar skall tillåtas som placering i aktier. En
femte AP-fond aviseras.

2. Fastighetsförvärv direkt eller genom förvärv av aktier i fastighetsbolag
skall bli möjliga.

3. Direktlån till bolag eller föreningar skall få ske utan statlig borgen.

4. Placeringar i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier
skall kunna göras.

5. Löntagarfonderna och fjärde AP-fonden skall tillåtas att placera medel
i långsiktiga likvida instrument såsom tele-, stats- och bostadsobligationer.

Centern är i princip positiv till att AP-fondernas placeringar skall ge
mesta möjliga avkastning. Det är viktigt inte minst för att hålla ATPavgiften
på en låg nivå. AP-fondens medelsförvaltning bör inte skilja sig
avsevärt från den de enskilda försäkringsbolagen har. AP-fondens storlek
motiverar dock att hänsyn tas till vilka effekter som skulle uppstå på
penning- och kapitalmarknaden. En avvägning mellan dessa ibland negativa
effekter och effekterna av en höjd ATP-avgift måste hela tiden göras.

Nej till en femte AP-fond

Idag finns inom AP-systemet redan sex större aktörer med rätt att investera
i aktier - fjärde AP-fonden samt de fem löntagarfonderna. Tillsammans
med en femte AP-fond kan AP-fondsystemet inom en snar framtid kontrollera
över 10 % av det samlade börsvärdet. Detta är tillräckligt för att kunna
kontrollera flertalet av Sveriges största börsnoterade företag. Centern
anser att näringslivet i större utsträckning skall baseras på enskilt ägande.

Institutionellt ägande i privat eller offentlig regi inverkar menligt på effektiviteten
i ekonomin. Centern kan därför inte acceptera en ytterligare offentlig
storplacerare på börsen om inte löntagarfonderna samtidigt avvecklas.

Det finns även andra skäl till varför man skall begränsa de stora institutionernas
aktieinnehav på börsen. De placerar så stora summor varje gång
att kursutvecklingen starkt påverkas. Detta medför t. ex. ökade insiderproblem,
stora informationsskillnader mellan professionella placerare och
småsparare m. m.

Ja till fastighetsplacering

Placeringar i reala tillgångar såsom fastigheter är en mindre likvid placering
med låg direktavkastning men har en i allmänhet stark real utveckling
och saknar i stort sett risk. Dessa egenskaper medför att de är speciellt
lämpade för långsiktiga placeringar. De enskilda försäkringsbolagen placerar
också stora belopp i fastigheter. Det är enligt centerns uppfattning
naturligt att också statens pensionsmedel kan förvaltas på detta sätt.

Därför tillstyrker vi detta förslag. Den av regeringen föreslagna begräns- 2

ningen till 5% av tillgångarna är ett väl avvägt förslag som gör vaije AP- Mot. 1987/88
fond till en placerare på fastighetsmarknaden av samma storleksordning N2
som vart och ett av de enskilda försäkringsbolagen. Centern tillstyrker
även förslaget om att förvaltning skall kunna ske i av AP-fonden ägda
fastighetsbolag. Det är en viktig utgångspunkt att AP-fonderna inte använder
sina placeringar i fastigheter så att koncentrationseffekter uppstår.

Placeringar inriktade på en balanserad geografisk fördelning måste ses som
ett angeläget mål.

Ökad ram för utlandsplaceringar

Målet med AP-fondens placeringspolitik måste vara att erhålla god och
säker avkastning på pensionssparande! till minsta möjliga risk. Ett sätt att
åstadkomma detta är att sprida aktieplaceringen till flera länder där
konjunkturcyklarna inte sammanfaller. På detta sätt kan en riskminimering
ske. Samtidigt bör svenska medborgare få rätt till köp av utländska aktier.

Centern tillstyrker därför fjärde AP-fondens begäran att få utöka utlandsplaceringarna
från nuvarande 1 % till 2 %.

Ja till placeringar i direkta lån till företag, placeringar i
kommanditbolag och i andra värdepapper med hög likviditet

Andrahandsmarknaden på obligationer har blivit alltmer likvid. Det finns
därför anledning till att fjärde AP-fonden också skulle kunna göra kortfristiga
placeringar i olika slag av långfristiga värdepapper med hög likviditet,
t. ex. stats-, tele- och bostadsobligationer. Detta för att kunna förvalta
pensionsmedlen effektivare. Centern tillstyrker propositionens förslag i
denna del.

I propositionen föreslås vidare att första—tredje fondstyrelserna skall få
möjlighet att ge direktlån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse.

Detta skulle innebära ett intrång på nuvarande finansiärers marknad. Enligt
LU kommer näringslivets investeringsbehov dock avsevärt öka den
närmaste perioden. Centerpartiets bedömning är att den eventuella negativa
effekt som uppstår på marknaden mer än uppvägs av värdet av en
lägre framtida ATP-avgift.

Centern har heller inget att erinra mot förslaget om rätt för fjärde APfondsstyrelsen
att placera medel i kommanditbolag.

Nej till förändrade regler för löntagarfonderna

Centern är motståndare till kollektiva löntagarfonder. Därför har vi föreslagit
att fonderna skall avvecklas. Argumenten för detta är väl kända.

Centern motsätter sig därför förslag som ger löntagarfonderna möjlighet att
öka sin avkastning och därmed få ytterligare medel att använda till att köpa
upp svenskt näringsliv. Därför avstyrker vi propositionen vad gäller löntagarfondernas
möjlighet att placera medel i kommanditbolag, standardiserade
köp- och säljoptioner samt i andra värdepapper med hög likviditet

avsedda för den svenska marknaden. 3

Övrigt Mot. 1987/88

N2

Propositionen innehåller dessutom en rad andra förslag. Riksdagens
granskning skall utsträckas från att nu endast gälla den fjärde AP-fonden
till att gälla samtliga fondstyrelser. Dessutom föreslås att datumet för
förvaltningsberättelserna flyttas samt att fonden åläggs att foga resultatoch
balansräkning enligt reala principer till bokslutet. Centern har inget att
erinra vad gäller dessa förslag.

Dessutom tas frågan om direkta val till AP-fonderna upp. Dåvarande
statsministern Olof Palme lovade i Almedalen 1982 att löntagarfondernas
ledning skulle utses i direkta val. Detta löfte sviks nu. Det måste anses som
allvarligt att väljarna 1982 gick till val på falska föreställningar i en av det
valets huvudfrågor.

Hemställan

Med stöd av ovan hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om förändrade placeringsregler
för löntagarfonderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en femte AP-fond,

3. att riksdagen för sin del uttalar sig för vad i motionen anförts
beträffande regionalpolitiska effekter av AP-fondernas placeringar,

4. att riksdagen bestämmer fjärde AP-fondsstyrelsens ram för
utlandsplaceringar till 2% av det bokförda fondkapitalet.

Stockholm den 16 november 1987

Olof Johansson (c)
Görel Thurdin (c)
Gunnel Jonäng (c)
Bertil Fiskesjö (c)
Gunilla André (c)
P-0 Eriksson (c)
Börje Hörnlund (c)
Karl Erik Olsson (c)

Karin Söder (c)

Nils G Åsling (c)

Gunnar Björk (c)

Britta Hammarbacken (c)
Pär Granstedt (c)

Karin Israelsson (c)

4