med anledning av prop. 1987/88:109 om urval m. m. till högskoleutbildning

Motion 1987/88:Ub22 av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub22

av Bengt Harding Olson och Elver Jonsson (fp)

med anledning av prop. 1987/88:109 om urval
m. m. till högskoleutbildning

Ett drygt tusental sökande (höstterminen 1986 ca 1 300) till olika högskoleutbildningar
brukar ha behörighet från folkhögskola som en urvalsgrund.
Av dessa är en majoritet även behöriga genom avgångsbetyg från gymnasiet.

1 propositionen om urval m. m. till högskoleutbildning 1987/88:109 föreslås
att elever med studieomdöme från folkhögskola skall bilda en egen
undergrupp inom betygsurvalet, men det gäller endast de elever som saknar
slutbetyg från gymnasieskolan och således har folkhögskola som enda behörighetsgrund.

Det rimligaste är att nuvarande ordning förblir gällande så att en sökande
får konkurrera i alla de kvotgrupper där han eller hon är behörig och tillgodoräkna
sig den kvotgrupp som är gynnsammast för honom eller henne. På
så sätt premieras alla de insatser som den sökande gör för att komma in på
en sökt utbildning.

I tillträdesutredningen underströks kraftigt behovet av att bredda den
sociala rekryteringsbasen till högskolan. Genom att låta alla som har behörighetsgivande
utbildning från folkhögskola också använda denna urvalsgrund
kan man i någon utsträckning bidra till en sådan breddning. Många
av dem som söker till folkhögskolans allmänna kurser är sådana som inte
lyckats så väl i gymnasieskolan. Orsaken till att en person misslyckas i
gymnasieskolan kan t. ex. bero på att han kommer från en miljö som saknar
studietradition och därför känner sig osäker bland kamrater som har en
mera intellektuell bakgrund.

Folkhögskolan är enligt omdömen från många håll en studievänlig miljö.
Tillträdesutredningen slår t. ex. fast: ”Folkhögskolan har också visat sig
vara väl anpassad till personer som misslyckats i andra skolformer” (s. 217).
Om studiemisslyckandet i gymnasieskolan beror på den sociala bakgrunden
och detta kan repareras genom folkhögskolestudier så åstadkommer
man på så sätt en jämnare social rekrytering genom att öka den sökandes
konkurrensmöjligheter med ytterligare en kvotgrupp.

Utöver möjligheten och önskvärdheten att bredda rekryteringsbasen för
högskolestudier kan följande skäl anföras för att en sökande med gymnasiebakgrund
som går på folkhögskola skall få använda även folkhögskolans
studieomdöme som urvalsgrund vid ansökan till högskolan, dvs. bli dubbelbehörig:

1. En gymnasieelev som väljer att öka sina förkunskaper genom folkhögskolestudier
måste få dra nytta av denna studieinsats och inte bara hänvisas
till högskoleprovet som kompletterande urvalsgrund. Möjligheten att delta
i högskoleprovet står ju öppen för alla.

2. Den som gått ut praktisk linje i gymnasieskolan och som kompletterar
denna med teoretiska studier vid folkhögskola har i praktiken fått en helt ny
utbildning.

3. Den som gått en tvåårig teoretisk gymnasielinje får oftast särskild behörighet
i ett antal ämnen motsvarande någon treårig gymnasielinje efter
avslutade folkhögskolestudier. Detta innebär en högre kompetens.

4. Den som gått en treårig teoretisk gymnasielinje har ofta bytt inriktning
så att den som gått t. ex. S-linjen har studerat naturvetenskapliga ämnen
motsvarande treårig naturvetenskaplig linje eller vice versa.

5. Vid underhandskontakter med UHÄ har det framkommit att den som
har avgångsbetyg från såväl tvåårigt som treårigt gymnasium kommer att
konkurrera i betygsgruppens kvotgrupp för både tvåårig och treårig gymnasieskola.
Att ha avgångsbetyg från både tvåårig och treårig gymnasieskola
är vanligt hos den som i sina studier utnyttjar komvux etappsystem. Det är
rimligt att vuxenstudier vid folkhögskola ger samma konkurrensmöjligheter
som vid komvux.

Om inte de elever som gått folkhögskola och har tidigare gymnasiebehörighet
får söka i folkhögskolekvoten uppkommer ett stort kontrollproblem.
Hur skall man kunna hindra att elever underlåter att lämna in sitt gymnasiebetyg
och söker i folkhögskolekvoten på sitt studieomdöme från folkhögskolan?

Ett skäl som anfördes i tillträdesutredningen mot att ge folkhögskolan en
egen kvotgrupp var att gruppen var liten. Om riksdagen skulle besluta i
enlighet med propositionen betyder det att gruppen skulle bli betydligt
mindre, antagligen mindre än hälften så stor som i dag och med tiden ännu
mindre.

Under innevarande läsår finns det ca 7 000 elever vid de allmänna kurserna
och ca 2 000 elever vid allmänna kurser med särskild inriktning. Om
möjligheten att få använda studieomdömet som urvalsgrund skulle försvinna
för dem som har avgångsbetyg från gymnasieskolan så skulle majoriteten
av dessa elever försvinna från de allmänna kurserna vilket skulle betyda
en mycket kraftig reducering av elevantalet på dessa kurser. Också de allmänna
kurserna med särskild inriktning skulle reduceras eftersom man
också här kan förvärva behörighet för högskolestudier. Eftersom de allmänna
kurserna och de allmänna kurserna med särskild inriktning i dag
utgör stommen i hela folkhögskolans verksamhet så skulle hela folkhögskoleverksamheten
ändra karaktär. De särskilda linjerna och de korta kurserna
skulle på ett olyckligt sätt komma att dominera en starkt krympt folkhögskoleverksamhet.

Mot. 1987/88
Ub22

13

Hemställan Mot. 1987/88

Ub22

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att sökande till högskoleutbildning som har
såväl avgångsbetyg från gymnasieskolan som studieomdöme från
folkhögskolan som behörighetsgrund prövas både i kvotgruppen för
treårig eller tvåårig gymnasieskola och i betygsurvalets undergrupp
för studieomdömen.

Stockholm den 5 april 1988

Bengt Harding Olson (fp) Elver Jonsson (fp)

14