med anledning av prop. 1987/88:109 om urval m. m. till högskoleutbildning

Motion 1987/88:Ub21 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub21

av Ylva Annerstedt m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:109 om urval
m. m. till högskoleutbildning

En av de mest betydelsefulla förändringar som skedde i samband med högskolans
omdaning under andra hälften av 1970-talet var införandet av reglerna
om det vidgade tillträdet. Den politiska målsättningen, om vilken det i
huvudsak rådde enighet, var att med bl. a. förändrade antagningsregler
skapa en ”högskola för alla”.

Rätt snart blev det uppenbart att tillträdesreglernas utformning i vissa
avseenden ledde till en konflikt mellan skilda mål som finns för högre
utbildning. Att bereda ”nya” grupper tillträde kunde i vissa sammanhang
komma att stå i motsats till berättigade önskemål om att ungdomar som
lämnar gymnasiet skall få en högskoleplats utan onödig väntan. En annan
uppenbar konflikt kom att stå mellan många sökandes ambitioner att studera,
till vilket de uppmuntrades av tillträdesreglerna, och deras bristande
förkunskaper.

Under åren som har gått sedan de ny tillträdesreglerna trädde i kraft har
vissa förändringar beslutats, ofta på initiativ från folkpartiet. Så har t. ex.
föreningsmeriterna tagits bort och kvoten för sökande från gymnasiet har
ökat.

Den nu föreliggande propositionen innebär att vissa ytterligare angelägna
förändringar föreslås. Dessa är emellertid inte tillräckliga för att undanröja
alla de brister som vidlåder det nuvarande antagningssystemet. Det är
därför angeläget att riksdagen i ett antal avseenden som vi behandlar i
denna motion kompletterar regeringens förslag.

Urval på betyg och prov

1 propositionen föreslås att högskoleprovet i större utsträckning än idag
skall kunna användas vid urval till högre utbildning. Förutom att en andel
sökande skall kunna antas på betyg skall en andel kunna antas på grundval
av prov. Dessa andelar skall enligt propositionen kunna variera mellan
olika utbildningar inom intervallet en tredjedel till två tredjedelar.

Vi ställer oss bakom förslaget att ge studiefärdighetsprov en ökad betydelse
för urvalet till utbildningslinjer. Därmed minskar man riskerna att
ungdomar hamnar i ”återvändsgränder” under sin utbildningstid och man
ger även sökande med gymnasiebetyg "en andra chans”. Däremot anser vi
det inte rimligt att detta prov bara skall mäta allmänna studiefärdigheter.

Istället bör principen vara att provet utformas olika för olika linjer. Där- Mot. 1987/88

igenom kan provet mäta olika intresse- och kunskapsprofiler vilket ger en Ub21

ökad säkerhet att den sökande kommer ha förmåga att bedriva de aktuella
studierna.

Vi har tidigare krävt att sådana förändringar måste vidtagas i tillträdesreglerna
att fler platser garanteras sökande från gymnasiet. Detta krav blir nu
i huvudsak tillgodosett. Det är angeläget att myndigheterna när de bestämmer
respektive andel skall ta särskild hänsyn till att öka andelen platser på
sådana linjer där antalet sökande med betyg är stort. I normalfallet bör
därför hälften av platserna vara garanterade att tillfalla sökande med högst
tre år gamla betyg. Därmed tillgodoses de sökande som kommer direkt från
gymnasiet. Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Allmän behörighet

1 propositionen föreslås att nuvarande krav på allmän behörighet i huvudsak
skall gälla. Detta avviker bl. a. från tillträdesutredningen som föreslog
vissa skärpningar.

På sikt kan det enligt vår mening finnas anledning att ta upp frågan om
det över huvud taget finns skäl att behålla den allmän behörigheten och om
det inte är mer adekvat att ställa särskilda krav för de olika linjerna, dvs.
bygga ut systemet med särskild behörighet.

Så länge den allmänna behörigheten bibehålls bör den dock utformas så
att den fyller en funktion. Detta kräver enligt vår uppfattning att den i vissa
sammanhang skärps. I fortsättningen bör den generella grund som skall
vara gemensam för de studerande utgöra genomgånget treårigt gymnasium.

I och med den successiva förlängningen av de tvååriga gymnasielinjerna
kommer allt fler som lämnar gymnasiet att få en kompetens motsvarande
treåriga linjer. I enlighet med vad som föreslås i propositionen bör dock de
förlängda gymnasielinjerna behandlas i en annan kvotgrupp än de nuvarande
treåriga.

Vårt yrkande att kravet på den allmänna behörigheten skall skärpas till
att motsvara genomgånget treårigt gymnasium skall inte omöjliggöra att det
för vissa kortare utbildningar i högskolan skall kunna räcka med att ha gått
de tvååriga linjerna. I de fall detta skall anses tillräckligt bör det utformas
som dispens från vad som annars gäller som krav på allmän behörighet.

Förutsättningen att ge sådan dispens skall vara generös till dess att gymnasieskolans
tvååriga linjer har förlängts till tre år.

Tillträdesutredningen hade föreslagit att den allmänna behörigheten
skulle skärpas genom att betyget 3 från gymnasiet skulle krävas i engelska
och svenska. Vi hyser sympati för att på detta sätt konkretisera de förkunskapskrav
i dessa viktiga ämnen som sökande till högskolan bör ha. Emellertid
anser vi att kopplingen till betyg kan göras först när vi avskaffat det
nuvarande relativa betygssystemet och infört målrelaterade betyg, ett krav
som folkpartiet drivit under lång tid.

8

Självprövningsrätt

Enligt nuvarande bestämmelser får en sökande som uppnått 25 års ålder
och har minst fyra års yrkeserfarenhet själv bedöma om han eller hon hårde
kunskaper som behövs för särskild behörighet till fristående kurser i vad
avser krav på gymnasiebetyg i olika ämnen, den s. k. självprövningsrätten.

Regeringen föreslår att denna rätt utvidgas till att gälla också de krav på
kunskaper i svenska och engelska som ligger i den allmänna behörigheten.

Det finns enligt vår uppfattning ett värde i att ha en självprövningsrätt för
vissa fristående kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär. Självprövningsrätten
bör alltså inte vara generell utan det bör ankomma på antagningsmyndighet
att avgöra vilka kurser som skall omfattas av denna rätt. I
de fall självprövningsrätt skall gälla bör den omfatta samtliga sökande. Det
finns enligt vår mening inte skäl att sökande som har fyllt 25 år själva skall
få avgöra sin behörighet medan de som är ett år yngre tvingas redovisa sin
formella behörighet.

Viktade betyg

I propositionen avfärdas tanken att nu införa någon form av viktade betyg.

Enligt föredragande statsrådet kan frågan ”övervägas” i det fortsatta utvecklingsarbetet
med urvalsfrågorna.

Enligt vår uppfattning bör riksdagen emellertid nu göra ett klart ställningstagande
till förmån för att införa en ordning med viktade betyg. Frågan
är vilken form av viktning som bör tillämpas. I tillträdesutredningen
diskuterades olika möjliga vägar. Utredningen stannade för ett förslag som
innebär att vissa ämnen — svenska, engelska, matematik och de ämnen som
ingår i kraven på särskild behörighet — skulle ges högre vikt än övriga
betyg. Detta förslag anser vi vara en intressant utgångspunkt för vidare
överväganden om hur en ordning med viktning skall kunna övervägas.

Riksdagen bör nu begära att regeringen återkommer med ett förslag om
viktade betyg.

Vi vill i detta sammanhang påminna om att folkpartiet i sin partimotion
om skolan yrkade att det skall bli möjligt för den som så önskar att förbättra
sitt slutbetyg från gymnasiet genom att göra en ny prövning av kunskaperna.
Vi upprepar här detta krav.

Bort med återvändsgränderna

De åtgärder som vi här föreslår — antagningsprov, viktade betyg och möjlighet
att höja betyg — innebär sammantaget att dramatiken kring betygens
utslagsgivande roll kommer att minska. Vidare innebär förslagen att de
”återvändsgränder” som finns i nuvarande utbildningssystem kommer att
bli färre.

Meriter från arbete och tidigare studier

I propositionen föreslås att betydelsen av arbetslivserfarenheten skall minska
vid urvalet till utbildningslinjerna. I fortsättningen skall arbetslivser- 9

Mot. 1987/88
Ub21

farenheten reduceras till 0,5 poäng och bara kunna tillgodoräknas som Mot. 1987/88
komplement till provurvalet. Ub21

Regeringens förslag innebär enligt vår uppfattning en mycket angelägen
minskning av arbetslivserfarenhetens betydelse i samband med urvalet.

Motivet till att införa meritvärdering av arbetslivserfarenhet var bl. a. att
avhjälpa den sociala snedrekryteringen. Erfarenheterna sedan antagningssystemet
infördes 1977 har visat att den sociala snedrekryteringen till högskolan
snarare har ökat än minskat. Något motiv att från denna utgångspunkt
behålla arbetslivserfarenheterna i nuvarande form torde alltså inte
kvarstå.

Tillträdesutredningen diskuterade två andra motiv för att bibehålla arbetslivserfarenheten
enligt nuvarande omfattning, att stimulera ungdomar
till studieuppehåll mellan skola och högskola och att genom meritering av
arbetslivserfarenheten uppmuntra äldre sökande.

Inte heller dessa motiv anser vi vara hållbara för att låta arbetslivserfarenheten
vara kvar enligt gällande ordning. Huruvida ungdomar skall söka
till högskolan direkt eller göra ett uppehåll måste enligt vår mening vara ett
val som ankommer på dem själva. Det avgörande för om den enskilde skall
påbörja studier måste vidare vara om vederbörande har tillräckliga reella
förkunskaper.

Vi delar därför regeringens synpunkt att det nu är dags att kraftigt minska
meritvärdet av arbetslivserfarenheten. Vi förutsätter att regeringen när den
så småningom bestämmer vilken form av arbetslivserfarenhet som i fortsättningen
skall kunna tillgodoräknas bestämmer den till sådan verksamhet
som kan anses relevant med hänsyn till den sökta linjen. Om så blir fallet
kan arbetslivserfarenheten mäta sådana kunskaper från yrkeslivet som utgör
en tillgång för framtida studier.

Jämsides med att man bibehåller ett visst meritvärde för relevant arbetslivserfarenhet
bör man nu införa en möjlighet att vid urvalet ge poäng för
sådana tidigare genomgångna akademiska utbildningar som är relevanta
för den sökta kursen. Riksdagen bör hos regeringen begära att UHÄ får i
uppdrag att utforma regler för en värdering av tidigare akademiska meriter.

Antagning av studerande med utländsk examen

Enligt propositionen skall i fortsättningen invandrarstuderande, flyktingar,
nordiska studerande och svenskar med utländsk förutbildning i urvalshänseende
jämställas med sökande med svensk utbildning. Detta kräver i
praktiken en prövning i varje enskilt fall av betyg från andra länder. Det är
angeläget att denna prövning kan ske på ett sätt så att det snarare är helheten
av de sökandes förkunskaper som bedöms än en värdering av innehållet
i enskilda ämnen. För vissa internationella examina som är av erkänt hög
kvalitet, t. ex. International Baccalaureate Diploma, bör granskningen
kunna bli mer formell. Vad vi här har anfört bör riksdagen ge regeringen till
känna.

10

Hemställan Mot. 1987/88

Mot bakgrund av det anförda hemställs Ub21

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studiefärdighetsprovet bör utformas olika
för skilda linjer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vid fördelningen av platserna på linjer bör
hälften av platserna reserveras till sökande med högst tre år gamla
betyg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta krav för den allmänna behörigheten,

4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om s. k. självprövningsrätt
beslutar att sådan rätt skall ges till alla sökande till
vissa fristående kurser av fort- och vidareutbildningskaraktär efter
beslut av antagningsmyndighet,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ordning med
viktade betyg i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet att förbättra slutbetyg från gymnasiet,

7. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag att
utforma regler som innebär att tidigare akademiska kurser utgör en
merit vid urvalet till linjer,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bedömningen av utländska utbildningar.

Stockholm den 5 april 1988

Ylva Annerstedt (fp)

Kerstin Keen (fp) Lars Leijonborg (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

11