med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling Mot.

Motion 1987/88:Ub8 av Pär Granstedt m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ub8

av Pär Granstedt m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling Mot.

av yrkesutbildningen i gymnasieskolan ubS^U

Redan rubricieringen av ovannämnda proposition är missvisande. Regeringen
främjar inte någon utveckling av gymnasieskolans yrkesutbildning - man
förhindrar en utveckling! Redan 1984, när riksdagen fattade beslut om
gymnasieskola i utveckling, hävdade vi från centern att även de yrkesinriktade
utbildningsvägarna borde ha behandlats i ett sammanhang. När sedan en
arbetsgrupp tillsattes, som fick till uppgift att göra en översyn, förordade vi
bestämt att denna borde ha givits en parlamentarisk sammansättning. Med
en sådan sammansättning hade man redan från början haft ett brett
parlamentariskt stöd för en - redan då - mycket angelägen modernisering av
gymnasieskolans yrkesutbildning.

Arbetsgruppens förslag, som överlämnades i februari 1986, fick trots detta
ett mycket positivt mottagande, och praktiskt taget alla remissinstanser
tillstyrkte förslagen i all huvudsak. Samtliga var dessutom ense om behovet
av ett snabbt genomförande.

Mot denna bakgrund har det varit svårt att förstå att regeringen låtit så lång
till förflyta utan att man kunnat prestera någon proposition i ärendet. Det
enda besked vi har fått är "att beredningsarbete pågår och att det återstår
några smärre problem av teknisk/juridisk art att lösa innan propositionen kan
föreläggas riksdagen”. Därför blev besvikelsen så mycket större när regeringen
i budgetpropositionen inte aviserade en reform i full skala som alla
väntade på, utan en begränsad försöksverksamhet som skall pågår i tre år och
därefter utvärderas.

Försöksverksamheten skall dessutom omfatta endast 5 000 intagningsplatser
per år under tre år fr. o. m. läsåret 1988/891, o. m. läsåret 1990/91. Detta
innebär att en utvärdering av den första grupp elever som har tre års
utbildning kan slutföras - i bästa fall - hösten 1991, och ett förslag till
genomförande, baserat på detta begränsade underlag, kan komma tidigast
våren 1992. Reformen kommer i så fall att ge effekter i form av bättre
yrkesutbildning ca tio år efter det att förslagen presenterades av ÖGY! Detta
är enligt vår mening en helt oacceptabel tidsutdräkt.

Vi anser dessutom att den föreslagna försöksverksamheten är helt onödig.
Inom många av de yrkesinriktade linjerna på gymnasieskolan finns redan en
betydande erfarenhet av arbetsplatsförlagd utbildning - erfarenheter som är
fullt tillräckliga för att lägga till grund för en reform. Ett exempel är
vårdlinjen där man har en mycket lång erfarenhet av arbetsplatsförlagd

1 Riksdagen 1987/88.3 sami. NrUb8-14

yrkesutbildning. Ca 50 % av den totala vårdutbildningen, alla kategorier, är Mot. 1987/88

av hävd praktisk utbildning. Ubg

Centern förordar således ett genomförande av reformen i full skala utan
föregående försöksverksamhet. Motiven för detta ställningstagande har vi
närmare utvecklat i vår kommittémotion om grundskolan och gymnasieskolan
som väcktes under allmänna motionstiden. För att reformen skall kunna
förberedas på ett godtagbart sätt bör den genomföras först fr. o. m.
höstterminen 1989.

Vi avvisar förslaget till försöksverksamhet av flera skäl. Som tidigare
nämnts anser vi att den är obehövlig och att den kommer att försena
reformen. Den är dessutom illa förberedd och forceras fram på ett sådant sätt
att det kan leda till ett misslyckande, och därmed kan de ge goda
intentionerna bakom reformen råka i vanrykte. Det är dessutom anmärkningsvärt
att en stor del av planeringen och informationen måste ske ”under
förutsättning av riksdagens beslut”. Regeringen måste planera sitt arbete och
sina propositioner på ett sådant sätt att riksdagen kan fatta sina beslut utan
onödig tidspress och skolväsendet därefter ges information om vad riksdagsbeslutet
de facto innebär. Den nu förutskickade ordningen är synnerligen
tveksam ur konstitutionell synpunkt.

Riksdagen kommer att fatta sitt beslut med anledning av regeringens
proposition i början av juni månad, och skolstarten infaller i augusti. De
elever som i år söker till gymnasieskolan har gjort sina preliminära val till de
olika linjerna redan den 1 februari. Möjligheten till omval och kompletterande
val står öppna fram till den 15 april. Vid denna tidpunkt har riksdagens
utbildningsutskott ännu inte påbörjat den reella behandlingen av regeringens
proposition om den planerade försöksverksamheten.

På vilket underlag och med vilken information skall 5 000 16-åringar
förmås att välja en treårig yrkesutbildning i stället för den tvååriga de redan
valt?

Vilken information skall ges till de elever som får nöja sig med en tvåårig
utbildning? Kommer de att ges samma möjligheter på den framtida
arbetsmarknaden? Kommer de att senare ges möjlighet att komplettera sin
utbildning med ett färdigutbildningsår?

Kommer godkända och väl genomarbetade kursplaner att föreligga inom
samtliga aktuella utbildningsvägar? Kommer erforderliga avtal att föreligga
med parterna på arbetsmarknaden om elevstatus, om handledarutbildning,
lämpliga utbildningsplatser etc?

Dessa - och en lång rad andra frågor - återstår att lösa. Detta leder oss
fram till slutsatsen att den planerade försöksverksamheten ej bör genomföras
från höstterminen 1988. Centern avvisar regeringens proposition om en
treårig försöksverksamhet med gymnasial yrkesutbildning och begär ett nytt
förslag med ett fullt genomförande av reformen fr. o. m. läsåret 1989/90. Ett
sådant förslag bör i sina huvudsakliga delar vara baserat på de förslag som
redovisades av arbetsgruppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen
(ÖGY) och på de kompletterande synpunkter som framkommit
under remissbehandlingen av detta betänkande.

2

Hemställan Mot. 1987/88

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs Ub8

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en treårig försöksperiod
avseende gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag enligt de
riktlinjer som anförts i motionen.

Stockholm den 5 april 1988
Pär Granstedt (c)

Larz Johansson (c) Karl Boo (c)

Jan Hyttring (c) Kerstin Göthberg (c)

Marianne Andersson (c) Stina Gustavsson (c)

1 * Riksdagen 1987188.3 sami. Nr Ub8-14

3