med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

Motion 1987/88:Ub5 av Stina Gustavsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Stina Gustavsson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

Mot.
1987/88
Ub5—7

I samband med Översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen (ÖGY)
avlämnades en lång rad remissvar. Enligt den nu avlämnade propositionen
1987/88:102 har flertalet remissinstanser berört kost- och konsumentkunskapens
betydelse ur både individens och samhällets synpunkt. Av föredragandens
kommentarer till nämnda proposition framgår att dessa ämnen i
huvudsak bör föras till studievägar vars utbildningsändamål motiverar
sådana inslag.

Några av de tvååriga linjerna föreslås bli föremål för en ytterligare
utredning. Bl. a. gäller detta för konsumtionslinjen. Av remissvaren över
ÖGY framgår att kost- och näringslära, hushållsekonomi och konsumtionskunskap
är viktiga delar som man vill slå vakt om.

Föredraganden säger sig ha ”tagit intryck av den starka remissopinionen,
men särskilt de argument som pekar på hur samhället har förändrats under de
senaste 20 åren, att ansvaret för kost- och konsumentfrågor, för hälsa och
hushållning inte längre omhändertas av vissa grupper utan att det ankommer
på varje medborgare, kvinna som man, ung som gammal, att ta sitt ansvar i
dessa frågor. Hemmen spelar en viktig roll i detta sammanhang men skolan
har också en viktig funktion att fylla när det gäller att ge ungdomarna
kunskaper i dessa frågor.”

Vår uppfattning är att dessa ämnen framgent skall ingå på samtliga linjer i
gymnasieskolan. När nu flera 2-åriga yrkesinriktade linjer under en fösöksperiod
utökas med ett år synes det oss märkligt att de intryck som
föredraganden säger sig ta inte kommit till uttryck i tim- och kursplaner.

Sedan slutet av 1970-talet har ett omfattande arbete utförts inom sjuk- och
hälsovårdsområdet med sikte på ett nytt principprogram för hälso- och
sjukvården för 1990-talet. Delresultat av arbetet har publicerats i ett antal
rapporter. 1983 började den nya hälso- och sjukvårdslagen att gälla. Det nya
hälsopolitiska synsättet, som bl. a. omfattar större insatser i form av
förebyggande åtgärder och uppbyggnad av primärvården, har därmed fått sin
förankring. Kost- och näringsfrågor kommer att vara mycket betydelsefulla i
detta sammanhang.

Utredningen Hushållning för välfärd presenterade 1985 vad man kallar
”ett hushållsekonomiskt synsätt.” Följande citat belyser väl innebörden i
detta: ”Hushåll är liksom företag produktionsenheter med bl. a. ekonomiska
mål som kräver effektivt utnyttjande av knappa resurser. De svenska
hushållen förfogar över inte bara pengar, utan också tid, arbete och 1

kunskaper.”

1 Riksdagen 1987/88. 3 sami. NrUb5-7

Enligt vår uppfattning måste den som vill slå vakt om och främja breda Mot. 1987/88

befolkningsgruppers allmänna välfärd, hälsa och välbefinnande eftersträva Ub5

att förbättra kunskaperna om de grundläggande förutsättningarna härför.

Momenten kost och hälsa, hushållning och konsumentkunskap borde bilda
ett eget ämne och därmed bli ett bidrag till den personliga och sociala
kompetens som ungdomarna i dag behöver för att klara sin egen livsföring
och hushållning. Undervisningen bör också ges av kompetenta lärare dvs.
hushållslärare. Utrymme måste finnas för träning av praktiska färdigheter,
att göra upp enkla hushållskalkyler och för inköpsträning. Detta timutrymme
kan förslagsvis tas från tiden för tillval och/eller karaktärsämnen.

När det gäller att väga dessa kunskaper mot den tid de tar i schemat måste
beaktas att kunskaperna om livsföring, kost och konsumtion har relevans för
alla hela livet, medan många kunskaper förmodligen kommer att behöva
förnyas både två eller tre gånger eller eventuellt aldrig kommer till
användning.

Det går inte att bortse från konsumtionens betydelse för produktionen. I
strävan efter hushållning och konkurrens säger sig ofta näringslivet vilja satsa
på kvalitetsproduktion. Denna efterfrågas dock endast om konsumenterna
har tillräckliga kunskaper om kvalitetens innebörd och överblick av varuutbudet.

Den offentliga sektorn måste också minska sina kostnader. Det mest
effektiva sättet är i form av förebyggande insatser, bl. a. undervisning som
leder till att samhällets tjänster, t. ex. socialvård och sjukvård, inte behöver
efterfrågas i så stor utsträckning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att momenten kost och hälsa, hushållning
och konsumentkunskap utformas till ett eget ämne på gymnasieskolans
yrkesinriktade studievägar i försöksverksamheten,

2. att det i yrkande 1 förordade ämnet ges erforderligt utrymme i
timplanen med hänsyn till betydelsen ur allmän välfärdssynpunkt för
alla individer.

Stockholm den 22 mars 1988
Stina Gustavsson (c)

Kersti Johansson (c) Kerstin Göthberg (c)

Rolf Kenneryd (c) Gunhild Bolander (c)

2