med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

Motion 1987/88:Ub14 av Lahja Exner m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Ubl4

av Lahja Exner m. fl. (s)

med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

I regeringens proposition 1987/88:102 har riktlinjerna dragits upp för en
försöks- och utvecklingsperiod avseende gymnasieskolans yrkesinriktade
studievägar. Förslagen emanerar i stort sett från den s. k. ÖGY-utredningen
(SOU 1986:2 och 3).

Beklädnadsbranschen, som omfattar textil-, trikå-, konfektions-, sko-,
skinn- och garveribranscherna har arbetat inom sina partsgemensamma
yrkesnämnder under lång tid med en utveckling av framför allt arbetsmarknadsutbildningen.
Avsikten har varit att täcka de utbildningsbrister som är
föranledda av att branschen vid 33 gymnasieskolor i landet endast haft
skrädderi- och sömnadsutbildning. Denna delbransch svarar i dag endast för
en arbetsmarknad av ca 400 anställningar, medan beklädnadsbranschen i sin
helhet svarar för över 30 000 arbeten.

Enligt en nyligen utgiven utredning av SÖ (R 87:57) går endast 24 % av
eleverna från nuvarande beklädnadsteknisk linje till angivet yrkesområde.
Endast 25 % av dessa erhåller kvalificerat arbete inom yrkesområdet.

Vi vill med detta påstå att en omstrukturering av Be-linjen till industrianpassning
är en nödvändighet. Omstruktureringen kommer att ske i den
försöksutbildning som branschen arbetat fram. Under SÖ:s ledning kommer
det nu att ske en försöksutbildning med 128 platser inom områdena textil,
konfektion, trikå och skinn med alternativkurser under tredje året inom
områdena beklädnadsmerkantil, data och mönstergradning, skrädderi och
tekoteknik. Dessa alternativkurser kan sökas av de elever som ingår i
försöksverksamheten men också av dem som går den gamla Be-linjen.
Genomgående för dessa försökslinjer är att första året är gemensamt där
eleverna får kännedom om samtliga delbranschers produktion, maskiner och
material inom hela det beklädnadstekniska området. Därefter sker specialisering
inom de olika yrkesgrupperna.

I proposition 1987/88:102 framgår under avsnitt 6.3 att regeringen avser att
ge SÖ i uppdrag att komma med förslag i fråga om studievägsstruktur. I de
exempel på studieorganisatoriska områden som anges i propositionen har
den beklädnadstekniska linjen föreslagits ligga inom det hantverkstekniska
området. Vi menar att detta är en felsyn. Den beklädnadstekniska linjen bör
ligga under området industriteknik. Den hantverksmässiga utbildningen
ingår visserligen som en alternativ kurs inom Be-linjen men kommer inte att
kunna genomföras på mer än två platser, nämligen Stockholm och Göteborg,

där förutsättning finns för 60 % företagsförlagd utbildning under tredje året.
Den övriga arbetsmarknaden på över 30 000 anställda ligger inom området
industriteknik.

I den händelse att Be-linjen skulle ingå i området hantverksteknik skulle
alla försök att modernisera linjen till den faktiska arbetsmarknaden spolieras.

Vi vill också påpeka att inom området träteknik, som helt riktigt lagts
under området industriteknik, ingår en arbetsmarknad inom stoppmöbelindustrin
med ca 3 000 anställda inom sömnadsyrket.

För att inte den beklädnadstekniska linjen ännu en gång skall få en slagsida
mot hantverkshållet, som skedde när Lgr-70 genomfördes, är det en absolut
nödvändighet att den förs över till området industriteknik.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av att den beklädnadstekniska
utbildningen kommer att ligga inom det industritekniska området.

Stockholm den 5 april 1988
Lahja Exner (s)

Arne Kjörnsberg (s) Berndt Ekholm (s)

Mot. 1987/88
Ubl4

25

■ : r , . , .