med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

Motion 1987/88:Ub10 av Marianne Carlström m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:UblO

av Marianne Carlström m. fl. (s)

med anledning av prop. 1987/88:102 om utveckling
av yrkesutbildningen i gymnasieskolan

Kost och konsumentkunskap i gymnasieskolan

Redan vid industrialismens genombrott, när de flesta arbetarkvinnorna var
tvungna att hjälpa till med försörjningen genom att arbeta utanför hemmet,
insåg man att det inte fanns någon tid att lära upp döttrarna till husmödrar
längre. Då startades de första hushållsskolorna.

Vem förbereder dagens ungdom för vuxenlivet som konsument? Vem ger
den kunskap som behövs för att sköta ett hem, laga god och näringsriktig mat
m. m. och att bli en god konsument som klarar att sköta sin ekonomi trots alla
frestelser i form av det stora utbudet på lån och kontorkortskredit t. ex.?

I grundskolan har alla elever fyra veckotimmar hemkunskap med utbildade
lärare. Dessa timmar räcker bara till grundläggande kunskaper i ämnet.

Idag känner sig många elever osäkra som konsumenter. För att ha
förutsättningar att kunna bedöma och välja rätt vara och tjänst utifrån det
egna behovet krävs undervisning och träning. Vi anser att det är den enskilde
som måste stärkas redan före bosättningen med de ökade krav som då ställs.

Samhällets kostnader i form av olika stödåtgärder ökar år från år. Stora
summor satsas på bl. a. konsumentvägledning och friskvård.

Många skulle aldrig bli s. k. ”svaga konsumenter” om de redan i skolan fått
tillräckligt med kunskaper.

Undervisning i kost- och konsumentkunskap måste ges alla elever i
gymnasieskolan. Det naturliga är att det införs som obligatoriskt ämne med
en veckotimme under sista årskursen. Det är då eleven står inför sitt vuxenliv
och upplever behovet som starkast.

Ett alternativ är att införa ämnet som tillval på alla linjer. Ett annat
alternativ kan vara att låta konsumentekonomi ingå som en del av samhällskunskapen,
t. ex. en timma av de fem föreslagna.

Hushållsläraren har lämplig utbildning och är verksam i de flesta gymnasieorganisationer.
Eftersom undervisningen måste utgå från den enskilde
elevens vardagssituation måste den hanteras av en lärarkategori som har
utbildning inom de olika konsumtionsområdena.

Om vi någon gång skall nå jämställdhet är det viktigt att alla redan i skolan
får lära sig matlagning, näringslära, tvätt, städning och hushållsekonomi
m. m. Om både män och kvinnor fick större kunskaper skulle de lättare
kunna samverka i hushållsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin meningen ger regeringen till känna att kostoch
konsumentkunskap bör ingå i alla gymnasielinjer.

Stockholm den 5 april 1988
Marianne Carlström (s)

Lisbet Calner (s) Ingrid Andersson (s)

Anneli Hulthén (s)

Mot. 1987/88
UblO

11