med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.

Motion 1987/88:A9 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A9

av Alf Wennerfors m. fl. (m)

med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till
lag om styrelserepresentation för de privatanställda,
m. m.

1 Inledning

Lagarna om styrelserepresentation jämte medbestämmandelagen har givit
de anställda i företag långtgående möjligheter att få sina synpunkter beaktade
i samband med såväl företagsledningsfrågor som frågor som rör den
dagliga verksamheten. Härigenom har de anställdas kunnande och erfarenheter
kunnat bidra till företagets utveckling, vilket i det övervägande antalet
fall torde ha varit till fördel för såväl de anställda som företaget.

Moderata samlingspartiet har av denna anledning givit sitt stöd till att huvuddragen
i den nuvarande lagstiftningen tillkommit. Vi anser att lagstiftningen
på detta område fungerar väl och finner det därför opåkallat att bortsett
från en del tekniska justeringar - vidta några förändringar.

2 Propositionens innehåll

Den proposition regeringen nu förelagt riksdagen innebär att lagen om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
(LSA) och lagen om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag (LSABF) förs samman i en ny lag.

Rätten att utse två styrelseledamöter och två suppleanter blir huvudregel.
I företag med minst 1000 anställda utökas dock styrelserepresentationen till
tre ledamöter och tre suppleanter.

Arbetstagarrepresentant får även rätt att närvara och delta i beredningsorgan,
om det gäller ett ärende som senare skall avgöras av styrelsen.

Den hittillsvarande regeln att facklig organisation skall företräda mer än
hälften av de anställda på arbetsplatsen för att ha rätt till styrelserepresentation
slopas, och representationsrätten utvidgas i vissa fall beträffande kommissionärsföretag.

Vidare införs en regel om att skadestånd skall kunna utkrävas om lagens
villkor inte uppfylls.

Propositionen behandlar dessutöm frågor rörande jävsregler, där regeringen
föreslår att sådana undantag görs i de normala jävsreglerna att representanter
för de anställda kan delta även i beslut om ärendet senare skall bli
föremål för MBL-förhandlingar.

Slutligen innehåller propositionen ett förslag om att det personliga betalningsansvar
i en likvidationssituation som åligger styrelseledamöter i t. ex.

aktiebolag skall utgöra ett s. k. presumtionsansvar. Denna lagändring om- Mot. 1987/88

fattar samtliga styrelseledamöter i aktiebolag, ekonomiska föreningar, A9

bankaktiebolag, försäkringsbolag jämte andra associationer som omfattas av
det nu föreliggande lagförslaget.

3 Representationsregeln

Propositionen visar på det motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan
de fackliga organisationernas strävan att medverka i beslutsfattande på alla
nivåer och i alla sammanhang inom företaget och å andra sidan nödvändigheten
av att organsiationerna agerar som representant för de anställda, även
i situationer då de anställdas intressen kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen.
Denna konflikt blir alltmer uttalad allteftersom de fackliga
organisationerna via löntagarfonder och AP-fonder kommer att utöva
ett mer direkt ägarinflytande i företagen och på kapitalmarknaden. De fackliga
organisationernas legitimitet kan då ifrågasättas.

Skulle en sådan konflikt uppstå får den lösas i demokratisk ordning inom
de fackliga organisationerna själva. Det kan inte vara rimligt att lagstiftningsvägen
införa regler som ger de kollektivavtalsslutande organisationerna
långtgående befogenheter även i företag där de har få medlemmar.

Man måste utgå ifrån att de anställda själva bäst kan bedöma i vilken utsträckning
de genom medlemskap i en facklig organisation önskar bli företrädda
i sitt företags styrelse. Det är inte rimligt att de blir företrädda av en
organisation i vilken de inte önskar vara medlemmar. De nuvarande reglerna
om en facklig representativitet motsvarande minst hälften av de anställda
för att berättiga till ledamotskap i ett företags styrelse bör därför bibehållas.

Huvudregeln bör likaså vara att styrelserepresentanterna skall utses bland
de anställda i det berörda företaget.

4 Antalet arbetstagarrepresentanter

Antalet fackliga organiationer inom ett och samma företag kan vara avsevärt.
Detta förhållande gäller oberoende av antalet anställda i företaget.

Många företag arbetar inom skilda områden eller branscher, med avsevärd
geografisk spridning eller också i andra avseenden på ett sätt som innebär
att de anställda har mycket varierande arbetsförhållanden och varierande erfarenhet.
Det gäller också de kommunala och statliga bolag som har kollektivavtal
med huvudorganisationer på såväl den privata som den offentliga
sidan.

Det torde inte vara möjligt att ge alla dessa skilda intressen representation
i företagens styrelser. De problem som kan finnas i detta sammanhang kan
endast lösas genom samverkan mellan de anställda själva och deras organisationer.

En utökning av antalet arbetstagarrepresentanter till tre ledamöter och
tre suppleanter skulle i många fall endast medverka till att göra styrelsearbetet
tyngre för samtliga ledamöter. Det är inte en styrelses storlek som avgör
dess kompetens utan ledamöternas kvalifikationer, effektivitet och förmåga

att motsvara de speciella krav som ställs på ett företags styrelse. Det är vi- Mot. 1987/88

dare viktigt att betänka att företag väljer olika storlek på sina styrelser med A9

utgångspunkt i styrelsens arbetssätt.

5 Skadestånd

Frågan om skadestånd i den arbetsrättsliga lagstiftningen har också behandlats
i andra sammanhang. Vi hänvisar till motion 1986/87:A734.

Nya bestämmelser om skadestånd i den arbetsrättsliga lagstiftningen bör
inte införas innan den av oss begärda analysen utförts och de ändringar införts
som kan påkallas som ett resultat av denna analys. Likaså är det nödvändigt
att avdragsrätt vid beskattningen återinförs.

Vi avstyrker därför förslaget om införande av skadestånd i lagen om styrelserepresentation
.

6 Styrelseledamots betalningsansvar

Det är uppseendeväckande att ett lagförslag om en generell ändring av styrelseledamots
betalningsansvar i aktiebolagslagen presenteras som en del i
en proposition om styrelserepresentation för de privatanställda. Denna
fråga berör samtliga styrelseledamöter och har konsekvenser för det förtroende
aktieägare och andra intressenter i företaget, inkl. de anställda, har för
företagets styrelse.

Det är väsentligt att medvetandet om att styrelseuppdrag i företag innebär
ett avsevärt ansvar och krav på en helhjärtad arbetsinsats inte urholkas. Utvecklingen
under de senaste åren visar att det finns anledning att med skärpa
framhålla detta förhållande.

Vi är därför inte beredda att utan närmare utredning och debatt nu tillstyrka
en uppmjukning av det personliga ansvaret. Frågan bör närmare utredas
innan riksdagen tar ställning till förslag om eventuellt ändrade regler i
detta hänseende.

Regeringen har inte kunnat visa att det för närvarande föreligger behov
att ändra den nuvarande lagstiftningen.

7 Hemställan

Med anledning av vad ovan anförs hemställer vi

1. att riksdagen avslår proposition 1987/88:10,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fortsatt utredning av frågan om styrelseledamots
betalningsanvar.

Stockholm den 9 november 1987
Alf Wennerfors (m)

Bengt Wittbom (m) Sonja Rembo (m)

Anders G Högmark (m) Ingrid Hemmingsson (m)

Erik Holmkvist (m) Sten Svensson (m)

Gullan Lindblad (m)