med anledning av prop. 1987/88:20 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.

Motion 1987/88:A6 av Magnus Persson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A6

av Magnus Persson (s)

med anledning av prop. 1987/88:20 med förslag till
lag om styrelserepresentation för de privatanställda,
m. m.

I proposition 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de
privatanställda, m. m. föreslår regeringen att 14 § skall få följande lydelse:

Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandlingen av frågor som rör
kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av andra frågor där en facklig organisation
på arbetsplatsen har ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets.

Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har ett sådant ändamål
som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, har arbetstagarrepresentanterna
inte heller rätt att delta i ett beslut som gäller
verksamhetens mål eller inriktning.

Regeringens förslag innebär att de anställdas styrelserepresentanter får delta
i behandlingen - men ej i beslut - av frågor som rör tidningars och andra
tendensföretags mål och inriktning.

Jag kan inte acceptera regeringens förslag i 14 § andra stycket utan yrkar
att ifrågavarande stycke ges den lydelse som föreslås i den inom arbetsmarknadsdepartementets
rättssekretariat utarbetade promemorian (Ds A
1986:1):

”Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sådant ändamål som
avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får en arbetstagarrepresentant
inte heller delta i behandling av fråga som rör verksamhetens
mål och inriktning.”

I den nämnda departementspromemorian redovisas på ett klart och fullständigt
sätt syftet med bl. a. lagen om styrelserepresentation och lagen om
medbestämmande i arbetslivet (MBL).

Rätten för de anställda att med stöd av lagstiftningen om styrelserepresentation
delta i företagens ledande organ utgör en betydelsefull komponent i
det regelsystem som finns för att ge arbetstagarna medinflytande. Lagstiftningen
om styrelserepresentation kan således sägas utgöra en arbetsrättslig
lagstiftning i den meningen att den rör förhållandet mellan arbetsgivaren och
de anställda.

Syftet med lagstiftningen om styrelserepresentation är att de anställda
skall beredas insyn och inflytande i fråga om företagets verksamhet. Detta
har klart kommit till uttryck i 1 § i nuvarande lag och föreslås komma till lika
klart uttryck i förslaget till ny lag.

Reglerna om förhandlingar och information i MBL är likaså avsedda att

ge de anställda insyn och inflytande i sådana frågor där företagsledningen Mot. 1987/88

ensam - efter fullgjord förhandlingsskyldighet - fattar beslut. Från till- A6

lämpningsområdet för MBL har emellertid uttryckligen i 2 § gjorts undantag
för sådan verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan
ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande
ändamål såvitt avser verksamhetens mål och inriktning. Den
bärande tanken har varit att det fackliga inflytandet genom medbestämmande
inte skall tillåtas konkurrera med annat demokratiskt beslutsfattande
eller träda de grundlagsfästa principerna om yttrandefrihet och tryckfrihet
för när.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 14 §, andra stycket, i regeringens förslag
till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m. får följande
lydelse:

Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sådant ändamål som
avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, föreligger för
arbetstagarrepresentant ingen absolut rättighet att delta i behandlingen av
frågor som berör verksamhetens mål och inriktning.

Stockholm den 9 november 1987

Magnus Persson (s)

1* Riksdagen 1987188. 3 sami. Nr A5-13

5