med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.

Motion 1987/88:A13 av Elver Jonsson m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A13

av Elver Jonsson m. fl. (fp)

med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till
lag om styrelserepresentation för de privatanställda,
m. m.

Sorn första politiska parti tog folkpartiet ställning för representation för de
anställda i företagens styrelser. Vår utgångspunkt är att beslut i första hand
bör fattas under medverkan av dem som berörs. De anställda har därför just
i sin egenskap av anställda rätt till medbestämmande och insyn i företaget.
Representation i styrelsen är också betydelsefull då styrelsen i stor utsträckning
fastställer gränserna för arbetstagarnas inflytande även på lägre nivåer.

Lagarna om de anställdas styrelserepresentation har nu funnits i 10 år. Vi
kan nu konstatera att de i stort har fungerat tillfredsställande. De anställda
har fått insyn i företagets skötsel samtidigt som styrelserna tillförts ny kunskap.
Styrelserepresentationen har lett till ett ökat samarbete och ökat förtroende,
vilket har varit till gagn såväl för företagens utveckling som för de
anställda.

Syftet med löntagarinflytande är att arbetstagarna får en reell möjlighet
att påverka de beslut som fattas. Det är därför väsentligt att reglerna om
styrelserepresentation leder till en process där medverkan från de anställdas
sida i syfte att åstadkomma väl underbyggda och förankrade beslut blir en
naturlig del även i ett tidigt skede.

I den nu framlagda propositionen föreslås bl. a. att reglerna i lagen
(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar (LSA) samt i lagen (1976:355) om styrelserepresentation
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag (LSABF) förs samman
i en ny lag. Detta kommer att gynna överskådligheten i lagstiftningen
gällande styrelserepresentation. Så småningom kan det dock finnas skäl att
undersöka om inte alla regler som gäller skötseln och styrelsen av företag
bör överföras till den associationsrättsliga lagstiftningen.

Till grund för den aktuella lagstiftningen ligger tanken att arbetstagarrepresentation
skall vara till gagn för alla anställda i företaget. Det är därför
väsentligt att arbetstagarrepresentanten verkligen är representativ för de anställda
som han eller hon skall företräda. Mot den bakgrunden är det förvånande
att regeringen vill slopa den nuvarande representativitetsregeln. Det
nya förslaget kan medföra att arbetstagarrepresentanterna företräder endast
en minoritet inom sitt organisationsområde på företaget. Folkpartiet föreslår
därför att dagens system bibehålls, dvs. en facklig organisation skall förträda
mer än hälften av de anställda på arbetsplatsen för att styrelserepresentation
skall få inrättas.

Folkpartiet vill biträda det i propositionen framförda förslaget att det skall Mot. 1987/88

finnas tre arbetstagarrepresentanter i företag som har minst 1000 anställda A13

och verksamhet i olika branscher. De fördelar som en utökad representativitet
innebär får anses överväga de nackdelar i form av effektivitetsförluster
som har befarats med anledning av ett utökat antal arbetstagarrepresentanter.

Den som företräder de anställda måste ha en stark förankring i företaget
och god kännedom om hur företaget fungerar. Detta är endast möjligt att
uppnå som anställd i företaget. Dessutom blir information eller åsikter som
skall spegla de anställdas uppfattning endast övertygande om motparten har
förtroende för att detta är de anställdas uppfattning. Folkpartiet avvisar därför
propositionens förslag om att arbetstagarrepresentanten inte ovillkorligen
måste vara anställd inom företaget.

Enligt MBL har arbetstagarorganisationer rätt till förhandling och information
med de undantag som ovan nämnts. Den nu föreslagna ordningen
för arbetstagarrepresentanter går dock längre. En arbetstagarrepresentant
får genom den föreslagna lagen rätt till att delta i behandlingen av ärenden
som enligt MBL är undantagna information och förhandling. Den nu föreslagna
ordningen kan alltså ses som ett kringgående av de regler som gäller
i övrigt på det arbetsrättsliga området på ett sätt som inte kan anses vara
önskvärt. Folkpartiet ansluter sig därför till det bakomliggande utredningsmaterialets
uppfattning att de ändamålssynpunkter som ligger bakom bestämmelsen
i 2 § MBL gör sig gällande med samma tyngd vad gäller arbetstagarledamöter
i företagsstyrelse. Arbetstagarrepresentanter i styrelser för företag,
som avses i 2 § MBL, bör således ej ha rätt att delta i behandling och
beslut i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning,
för arbetstagarrepresentanter går dock längre. En arbetstagarrepresentant
får genom den föreslagna lagen rätt till att delta i behandlingen av ärenden
som enligt MBL är undantagna information och förhandling. Den nu föreslagna
ordningen kan alltså ses som ett kringgående av de regler som gäller
i övrigt på det arbetsrättsliga området på ett sätt som inte kan anses vara
önskvärt. Folkpartiet ansluter sig därför till det bakomliggande utredningsmaterialets
uppfattning att de ändamålssynpunkter som ligger bakom bestämmelsen
i 2 § MBL gör sig gällande med samma tyngd vad gäller arbetstagarledamöter
i företagsstyrelse. Arbetstagarrepresentanter i styrelser för
företag, som avses i 2 § MBL, bör således ej ha rätt att delta i behandling
och beslut i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning.

Det är såväl från principiell som praktisk synpunkt betydelsefullt att alla
ledamöter i styrelsen har samma ansvar. Folkpartiet biträder därför propositionens
förslag till regler för styrelseledamots betalningsansvar med anledning
av försummelse vid likvidation av aktiebolag.

Genom den nu föreslagna lagen kan många mindre organisationer komma
att stå utan styrelserepresentation. Enligt folkpartiets uppfattning är detta
olyckligt då även dessa organisationer i många fall företräder ett betydande
antal arbetstagare inom företaget. Även dessa organisationer måste ges möjlighet
till påverkan varför vi föreslår att platser i styrelsen förbehålls just
dessa. Detta föranleder en förändring av 8 §.

20

Vad gäller de föreslagna sanktionsreglerna har kritik mot dessa framförts Mot. 1987/88

bl. a. från juridiska institutionen vid Lunds universitet. Folkpartiet anser att A13

det i många fall kan föra för långt med en så vittgående skadeståndsskyldighet
som nu föreslagits. Även små misstag skulle kunna leda till ansenliga
skadestånd, vilket i sin tur kan medföra stora problem för framför allt små
företag. Endast i de fall företag förvägrar de anställda styrelserepresentation
bör skadeståndsskyldighet uppstå. I fall som dessa är det å andra sidan självklart
att skadestånd bör utgå. Det torde ankomma på utskottet att utforma
erforderlig lagtext i denna del.

Hemställan

1. att riksdagen beslutar att 6 § första och andra styckena lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda får följande lydelse:

Beslut om inrättande av styrelserepresentation för de anställda fattas av
lokal arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget och företräder minst hälften av de anställda vid företaget eller
av flera sådana arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna uppfattning.

Rör beslutet moderföretag, fattas det av lokal arbetstagarorganisation
som är bunden av kollektivavtal i förhållande till företag inom koncernen
och företräder mer än hälften av koncernens anställda, eller av flera sådana
organisationer som tillsammans har denna omfattning.

2. att riksdagen beslutar att 9 § första stycket lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda får följande lydelse:

Arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.

3. att riksdagen beslutar att 14 § andra stycket lagen om styrelserepresentation
för de anställda får följande lydelse:

Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har sådant ändamål som
avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får en arbetstagarrepresentant
inte heller delta i behandling av fråga som rör verksamhetens
mål och inriktning.

4. att riksdagen beslutar att 8 § andra stycket sista meningen lagen
om styrelserepresentation för de privatanställda får följande lydelse:

Om andra sådana organisationer företräder mer än en tjugondel av de kollektiva
vtalsbundna arbetstagarna, får dock de som företräder det största antalet
arbetstagare av dessa organisationer utse vardera en suppleant.

5. att riksdagen beslutar att följande mening läggs till sist i 8 §
tredje stycket:

Om andra sådana organisationer företräder mer än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock de som företräder det största antalet
arbetstagare av dessa organisationer utse vardera en suppleant.

21

6. att riksdagen beslutar ge 15 § sådan lydelse att skadestånd utgår Mot. 1987/88

endast då en arbetsgivare motsatt sig att inrätta styrelserepresentation A13

för de anställda.

Stockholm den 9 november 1987

Elver Jonsson (fp)

Charlotte Branting {fp)

Karl Erik Eriksson (fp)

Sigge Godin (fp)

22