med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m.
Motion 1987/88:A12 av Börje Hörnlund m. fl. (c)
Ärendet är avslutat
- Motionsgrund
- Proposition 1987/88:10
- Motionskategori
- -
- Tilldelat
- Arbetsmarknadsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1987-11-09
- Bordläggning
- 1987-11-10
- Hänvisning
- 1987-11-11
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motion till riksdagen
1987/88:A12
av Börje Hörnlund m. fl. (c)
med anledning av prop. 1987/88:10 med förslag till
lag om styrelserepresentation för de privatanställda,
m. m.
De enskilda människornas kunskap, erfarenhet och engagement måste
kunna tillvaratas i företagens beslutsprocesser. Ett decentraliserat beslutsfattande,
där alla anställda har inflytande, ger de bästa förutsättningarna för
detta och därmed ett väl fungerande medbestämmande i arbetslivet. De anställdas
inflytande bör vidare säkerställas genom ett direkt medinflytande på
den egna arbetsplatsen. Härigenom undviks en allt större byråkratisering i
relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare.
De fackliga organisationernas ställning på arbetsmarknaden har, genom
de förändringar som vidtagits i arbetsrättslagstiftningen under halvtannat
decennium, stärkts. Enligt centerns uppfattning behövs starka fackliga organisationer,
vilkas uppgift är att företräda sina medlemmars intressen. Facket
har vidare en viktig opinionsbildande roll, bl. a. när det gäller frågor som rör
arbetsmarknaden och näringslivet. Samtidigt måste dock rollfördelningen i
förhållande till såväl arbetsgivare som t. ex. politiska partier vara klar.
I proposition 1987/88:10 föreslås att den nu gällande lagstiftningen om styrelserepresentation
för privatanställda i aktiebolag, ekonomiska föreningar,
bankinstitut och försäkringsbolag förs samman i en ny lag. Samtidigt föreslås
vissa förändringar i nu gällande regler för arbetstagarorganisationernas styrelserepresentation
i dessa bolag.
Till grund för förslagen i propositionen ligger två skilda promemorior som
tagits fram inom regeringskansliet. Promemoriorna har remissbehandlats.
Vid remissbehandlingen avstyrkte flera tunga remissinstanser promemorian
från arbetsmarknadsdepartementet i dess helhet med motiveringen att
förslaget innebar ett oacceptabelt avsteg från den grundläggande principen
om likställighet mellan olika styrelseledamöter. Föredraganden har också
vad gäller det personliga betalningsansvaret i en likvidationssituation föreslagit
att styrelseledamöterna skall ha samma ansvar oavsett om man har sitt
mandat från arbetstagarna eller är vald av bolagsstämman. Detta innebär att
de invändningar som riktas mot förslaget delvis undanröjts.
Från centerns sida vill vi betona det positiva och nödvändiga i att tillvarata
de anställdas erfarenheter och kunskap vid företagens skötsel och utveckling.
Den nuvarande lagstiftningen riskerar dock leda till en sammanblandning
av styrelseledamöters skilda funktioner. De styrelseledamöter som
valts av en bolagsstämma representerar aktieägarna och det kapital som
dessa investerat. Det är därför rimligt att dessa ledamöter bl. a. är skade
ståndsansvariga. Det är inte lika rimligt att arbetstagarrepresentanterna Mot. 1987/88
skall bli personligt skadeståndsansvariga, eftersom dessa representerar de A12
anställda och de kunskaper och erfarenheter dessa har. En lösning skulle
vara att arbetstagarrepresenterna adjungeras i styrelserna och därigenom ej
bli personligt betalningsansvariga för försummelser som begåtts. En sådan
lösning skulle också innebära att formerna för de anställdas representation i
styrelser för företag som avses i 2 § MBL ej behöver särbehandlas.
Enligt vår mening talar de grundläggande invändningar som riktas mot
nuvarande lagstiftning för att en total översyn sker. I en sådan översyn skulle
även de fackliga organisationernas roll och möjligheter till inflytande vid fusioner
mellan storföretag med olika nationalitet bl. a. kunna tas upp. Vi avser
att återkomma till detta i annat sammanhang.
I avvaktan på en mer genomgripande översyn kan vi från centerpartiets
sida dock acceptera att ny lag om styrelserepresentation för de anställda införs
på grundval av de redovisade förslagen. Vi vill dock föreslå följande förändringar
i den föreliggande propositionen med hänvisning till den principiella
syn vi ovan redovisat.
Representativitetsregeln
I propositionen föreslås att gällande regel för att styrelserepresentation skall
få inrättas - dvs. att en facklig organisation skall företräda mer än hälften av
de anställda på arbetsplatsen - slopas.
Enligt vår mening bör grundregeln vara att arbetstagarens styrelserepresentanter
skall vara representativa för de anställda vid företaget. I ett läge
där endast en ringa andel av de anställda vid ett företag är organiserade kan
ett slopande av de nuvarande reglerna innebära att styrelserepresentanterna
saknar förankring hos de anställda vid företaget. Detta är inte acceptabelt,
och vi anser därför att de nuvarande reglerna (10 § LSA) skall bibehållas.
Bestämmelserna bör därför överföras till den nya lagen om styrelserepresentation
och lydelsen av 6 § i propositionens förslag till lag ändras i enlighet
härmed.
Koncernregler i lagen
Vi vill i detta sammanhang från centerns sida peka på att de stora företagens
fortgående internationalisering kan innebära en risk för att de anställdas
möjligheter till inflytande och insyn försämras. Det är därför av väsentlig
betydelse att de fackliga organisationerna vid fusioner typ ASEA-Brown
Boveri har tillgång till information och ett tillräckligt inflytande. Det kan
inte anses vara ett nationellt intresse att svenska storföretag genom fusioner
med andra storföretag frigör sig från den nationella lagstiftningen. Möjligheterna
att ge de fackliga organisationerna insyn och inflytande i en koncern
som ASEA-BBC måste därför noggrant prövas. Storföretagens internationalisering
riskerar annars att innebära att såväl nationalstaternas som de
nationella fackliga organisationernas möjligheter att spela en aktiv roll för
näringslivets utveckling kraftigt begränsas. Detta bör ges regeringen till kän
Anställd i företaget
I enlighet med den principiella syn som ovan redovisats anser vi att arbetstagarrepresentanterna
skall utses bland de anställda vid företaget eller inom
koncernen och 9 § i den föreslagna lagen ändras i enlighet härmed.
Representation i beredningsorgan
Enligt propositionens förslag skall en av arbetstagarrepresentanterna ha rätt
att närvara och delta i ett beredningsorgan bestående av styrelseledamöter
eller befattningshavare i företaget. Enligt vår mening bör arbetstagarrepresentanten
ha rätt att delta i beredningar av ärenden inför styrelsen på samma
villkor som övriga styrelseledamöter. Någon ovillkorlig rätt att delta i dylika
beredningsorgan bör således inte föreligga.
Förhållandet till 2 § medbestämmandelagen
Inledningsvis har framhållits vikten av att den fackliga organisationens roll
som intresseorganisation inte suddas ut. I propositionen föreslås att arbetstagarrepresentanterna
i styrelsen för sådana företag, vilka avses i 2 § MBL,
skall få delta i beredningen av frågor som rör verksamhetens mål och inriktning.
Promemorians förslag innebar däremot att arbetstagarrepresentanterna
i dessa styrelser inte skall få delta vare sig i behandling eller beslut som
rör verksamhetens mål och inriktning.
Från centerpartiets sida delar vi den uppfattning som framförs i promemorian
att arbetstagarens intresse för inflytande måste stå tillbaka för den integritet
och obundenhet som måste gälla arbetsgivare, vars verksamhet är av
”religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som kooperativt,
fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål”. I sådana företag
bör arbetstagarrepresentanterna i styrelsen ej få delta i vare sig beredning
eller beslut i ärenden som rör verksamhetens mål och inriktning och
14 § i lagförslaget bör omarbetas i enlighet härmed.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar att 6 § 1 mom. lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:
Beslut om inrättande av styrelserepresentation för de anställda fattas av
lokal arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande
till företaget och företräder mer än hälften av de anställda eller av flera sådana
arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna omfattning.
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om formerna för de anställdas inflytande
vid fusioner mellan storföretag,
3. att riksdagen beslutar att 9 § 1 mom. lagen om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:
Mot. 1987/88
A12
17
Arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid företaget
eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.
4. att riksdagen beslutar att 13 § 1 mom. i förslaget till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda utgår,
5. att riksdagen beslutar att 14 § 2 mom. i förslag till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda skall ha följande lydelse:
Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har sådant ändamål
som avses i 2 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, får arbetstagarrepresentanterna
inte delta i behandling av fråga som rör verksamhetens
mål och inriktning.
Stockholm den 9 november 1987
Börje Hörnlund (c)
Kersti Johansson (c)
Görel Thurdin (c)
Per-O la Eriksson (c)
Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors
Ivar Franzén (c)
Jan Hyttring (c)
Elving Andersson (c)
Rosa Östh (c)
Mot. 1987/88
A12
18
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

